Internetguide #2 Yttrandefrihet på nätet

10. Hur handläggs brott på internet?
Publiceringar på webbplatser som faller in under yttrandefrihetsgrundlagarna
hanteras enligt den särskilda rättegångsordningen.
Tryck- och yttrandefrihetsbrotten bedöms av en jury. Exklusiv
åklagare är JK som liksom juryn har att följa en särskild instruktion
om att de ständigt ska tänka på yttrandefrihetens betydelse för
demokrati, hellre fria än fälla och mer se till syftet med ett yttrande
än till uttrycken.
När det gäller övrig webbpublicering, e-post eller andra former
av yttranden som inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen hanteras brotten som vilket brott- eller
skadeståndsmål som helst. Vanliga åklagare kan väcka allmänt åtal
eller enskilda kan väcka enskilt åtal. I stället för en jury är det lagfarna
domare och nämndemän som fäller utslaget.
Oavsett hur målen ska hanteras gäller särskilda regler för att
väcka talan för förtal och förolämpning. I dessa mål är huvudregeln
att det är den drabbade som måste lämna in en stämningsansökan
och driva målet. Det kan bli en kostsam process, i synnerhet
i de fall som den som väckt åtalet förlorar och kan tvingas betala
både sina egna och motpartens kostnader för advokater och andra
omkostnader.
Samhället ska bara gripa in i särskilt ömmande fall. Det ska som
det heter i lagen vara ”påkallat från allmän synpunkt”. Det kan
gälla fall där bilder av sexuell och integritetskränkande art fått stor
spridning, påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till
mycket allvarlig brottslighet eller spridning av klandervärda uppgifter
som riskerar den utpekades sociala existens och rykte. För att
allmänt åtal ska kunna väckas krävs att den drabbade begär det hos
åklagaren.
Tröskeln för att väcka allmänt åtal vid förtal har sänkts. Fram till 1
juli 2014 krävdes också för att motivera ett allmänt åtal att det fanns
”särskilda skäl”. Tanken från lagstiftarens sida var att fler skulle kunna
få hjälp av samhället att driva sin sak. Borttagandet av ”särskilda
skäl” gäller alla yttranden oavsett vilket grundlagsskydd de har. Enligt
Brottsförebyggande rådet (Brå) förväntar sig inte åklag are som
Brå intervjuat att förändringen kommer att öka antalet allmänna åtal
för förtal och förolämpning.
Yttrandefrihetsbrott i tryckta medier, direktsändningar i radio
och tv har en relativt kort preskriptionstid. För böcker gäller ett år
och för dagstidningar sex månader efter utgivningen. För radio och
tv-program faller möjligheten för samhället att väcka åtal bort sex
månader efter sändningen. För publiceringar på internet som faller
inom yttrandefrihetsgrundlagarna gäller att preskriptionstiden upphör
sex månader efter det att yttrandet tagits bort.
68