You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FOKUS<br />
Fågelmigration<br />
Figur 1. Temperaturkurva för de senaste 800 000 åren.<br />
Ovanför den röda linjen visas perioder med värmetider<br />
(interglacialer). Under den blå linjen visas istider (glacialer).<br />
Mellan den röda och den blå linjen visas kalla perioder.<br />
Figur 3. Schematisk bild över<br />
flyttningsmönster för vissa fåglar<br />
– desamma som i nutid flyttar från<br />
centrala Afrika till Norden – under<br />
istid (blå pil), kallare perioder (gul pil)<br />
och värmetid (orange pil). Vinterkvarteren<br />
(oval i Afrika) är densamma eller<br />
nästan densamma oberoende av de<br />
tre varianterna av klimat.<br />
Det finns fem underarter av strömstare<br />
i Europa. Men hur såg det ut<br />
under istiden? Var det kanske bara tre<br />
underarter under kalla tider?<br />
fåglarna längre söderut och hade sin huvudsakliga<br />
vistelse i Afrika och i sydligaste Europa, som då<br />
hade andra biotoper än idag. Nuvarande värmetid<br />
innebär därför att många av fåglarna har en av sina<br />
nordligaste utbredningar någonsin.<br />
Av cirka 1 500 arter i Afrika under vintern är det<br />
ungefär 215 som flyttar till Europa, det vill säga lite<br />
drygt 14 procent.<br />
Fåglarnas flyttningsbeteende utvecklades långt<br />
före kvartärtiden. Däremot kan flyttningsbeteendet<br />
ha modifierats under kvartärtiden, eftersom arterna<br />
kontinuerligt har anpassats till förändrat klimat.<br />
Eftersom de kalla perioderna kraftigt dominerade<br />
så borde de ha varit viktigare för beteendeförändringarna<br />
än under de, ur geologisk synvinkel, korta<br />
värmetiderna. Påverkan på beteenden skedde under<br />
långa tidsrymder, men en population ladusvalor i<br />
Amerika kan illustrera vad som kan hända på en så<br />
kort tidsrymd som 40 år. Populationen har där kastat<br />
om flyttningen 6 månader och har börjat häcka<br />
i sitt forna vinterkvarter i Argentina, och flyttar<br />
numera norrut till vinterkvarter i norra Sydamerika.<br />
Ändrade beteenden kan ske relativt snabbt, men<br />
flyttningsbeteendet finns vanligen kvar. Exemplet<br />
visar också att ändrade beteenden kan utgå från<br />
vinterkvarteret.<br />
DEN NUTIDA ÅRLIGA fågelflyttningen är mycket<br />
komplicerad och visar upp ett otal olika flyttningsmönster,<br />
men trots det vet vi dag en hel del om<br />
hur den fungerar. Men hur har det sett ut tidigare,<br />
till exempel under istiden, och har det haft någon<br />
betydelse för hur flyttningen ser ut idag? Eftersom<br />
fossil från fåglar är sällsynt kan man bara spekulera<br />
i hur flyttningen såg ut under de kalla geologiska<br />
perioderna och hur det har påverkat dagens flyttningsmönster.<br />
Fåglarnas flyttningsmönster under glaciala/<br />
interglaciala cykler i Nord- och Sydamerika har<br />
nyligen undersökts av amerikanska forskare. En stor<br />
inlandsis täckte norra Nordamerika och liknande<br />
flyttningsbeteenden som de i Europa verkar ha<br />
skett, även om osäkerheten kring hur det sett ut är<br />
stor. De återkommande glacialtiderna har varit en<br />
viktig faktor som gjort att fåglarna har utvecklat<br />
Figur 2. Inlandsisens maximala utbredning och vegetationstyper<br />
för cirka 20 000 år sedan. Under kalla<br />
perioder, när isen inte var lika utbredd, låg vegetationszonerna<br />
längre norrut.<br />
förmågan att anpassa sina flyttningsmönster.<br />
Under istiden täckte inlandsisen Skandinavien<br />
och Brittiska öarna. Tundra- och stäppförhållanden<br />
rådde i stora delar av mellersta och västra Europa<br />
närmast inlandsisen. I södra Europa fanns en stäpp<br />
med sporadiska förekomster av träd, och där fanns<br />
också mer sammanhängande lövskogar. Längre bort<br />
från isen bredde tajgan ut sig med barrskogar.<br />
Under istiden hade flyttfåglarna det enklare på<br />
så sätt att de inte behövde flytta så långt. Hur dessa<br />
flyttningar såg ut vet vi inte, men genom att anta att<br />
de sökte upp liknande miljöer som de häckar i idag<br />
kan man få en uppfattning om flyttningsmönstren<br />
som rådde. De sångare som i nutid flyttar mellan<br />
centrala Afrika och Norden bör i så fall under<br />
kalltider ha flyttat mellan centrala och norra Afrika,<br />
eller möjligen sydligaste Europa vid Medelhavskusten.<br />
Vadarna kanske flyttade till Atlantkusten i<br />
Frankrike eller på Iberiska halvön, eller någonstans<br />
i Medelhavet, Svarta havet eller Kaspiska havet.<br />
Dessa områden var betydligt kallare än idag, men<br />
hade de förutsättningar som krävdes för framgångsrik<br />
häckning. De flyttade troligen inte till ishavet i<br />
Sibirien där klimatet var otroligt bistert. Sannolikt<br />
fanns inget öppet vatten där på sommaren.<br />
22 vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong>