Vår Fågelvärld nr 1 - 2018

More documents

Info

POPULÄRVETENSKAP Dynamik i faunan Populationer i förändring Aldrig tidigare har fågelfaunans sammansättning och antal förändrats så snabbt som den gör just nu. Detta beror förstås på mänsklig aktivitet i olika former. Bilden är komplex och det finns både vinnare och förlorare bland våra fågelarter. text Staffan Ulfstrand | illustrationer N. Jonas Englund Vitkindad gås hör till de arter som har ökat kraftigt i antal. 26 vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong>
De av oss som varit fågelskådare i långliga tider, det vill säga ett halvsekel eller mer, har sannerligen fått uppleva ett stort antal dramatiska förändringar i den svenska fågelfaunan. Varje gång jag ser en flock av hundra- eller tusentals vitkindade gäss ta till vingarna, exempelvis vid Hjälstaviken, påminns jag om en upplevelse en vårdag cirka år 1948. Då kom fem (5) exemplar av denna art flygande över Öresund och in över Skånes västkust, något som utlöste rena rama extasen hos exkursionsledaren, Gustaf Rudebeck, och hans entusiasm smittade givetvis av sig på oss alla. Troligtvis har Sveriges fågelfauna aldrig någonsin tidigare undergått så snabba förändringar i sin artsammansättning som i nutid, vilket naturligtvis beror på att vi människor i allt snabbare takt och på hela planeten orsakar alltmer drastiska förändringar i hela vår miljö inklusive klimatet. Faunor är i och för sig aldrig oföränderliga, men vår arts inverkan på snart sagt vartenda ekosystem har utan ringaste tvivel orsakat en högst betydande tempoökning i djurvärldens dynamik och artomsättning. INGENSTANS HAR FÅGELFAUNANS förändringar mätts och bokförts med större noggrannhet och under längre tid än i Storbritannien. Dessa data har nu kommit till användning i en intressant analys av händelseförloppet inom en del av nationen, nämligen England. Beståndsförändringar kan givetvis orsakas av ändrade betingelser inte bara i häckningsområdet utan också under flyttningsresorna och i vintertillhållen, och det är ofta svårt att avgöra vilka faktorer som ligger bakom en viss arts eller populations antalsförändringar. Av störst betydelse torde förändringarna i landskapet – ”markanvändningen” – ha varit. Större befolkning och mer bebyggelse, nya jordbruksmetoder och omfattande trädplanteringar har positivt eller negativt påverkat många fågelarter, och växande bestånd av vissa predatorer har lett till beståndsminskning hos en del av deras bytesarter. De pågående klimatförändringarna har medfört fördelar för vissa men nackdelar för andra (dock troligen färre) arter. Öppenmarksfåglar, framför allt arter som häckar i odlade områden, har tenderat att minska i antal, även om hastigheten i nergången saktat in på senare år. Det går sämre för markhäckande än för träd- och grotthäckande arter, och för arter med nordlig utbredningstyngdpunkt och/ eller tropiska vinterkvarter. Ingen skillnad kunde upptäckas mellan arter som övervintrar i regnskog respektive i savannmiljö. I en färsk rapport från Finland rapporteras att det i genomsnitt går sämre för långdistansflyttare än för arter som nöjer sig med måttligt långa resor (inom Europa) eller till och med stannar hemma över vintern. Orsakerna till dessa skillnader är emellertid oklara. En av de mest märkbara konsekvenserna av klimatförändringarna är ju att en hel del arter, som förr var övertygade flyttfåglar, numera stannar kvar på häckplatserna eller i vart fall förkortar sina flyttningsresor. Under perioden från 1967 till och med 2006 minskade 56 procent av de arter som kunde analyseras i det brittiska datamaterialet. Arter som hade stora bestånd drabbades proportionsvis mindre hårt än fåtaligare arter. Nordliga arter var i större trångmål än jämförbara arter med sydligare utbredning. Av bara farten får man i denna artikel veta att av de brittiska arter som är med i undersökningen är det gärdsmyg som med sina 14 miljoner häckande par är talrikast. Därefter kommer rödhake (8 miljoner), lövsångare och ringduva (båda med cirka 4,5 miljoner). DET VIMLAR AV KOMPLICERADE och svåranalyserade faktorer som påverkar olika fågelbestånds flyttningsvanor och populationstrender. Arter som övervintrar i afrikanska savannmiljöer har minskat i snabbare takt jämfört med dem som vistas i regnskogsmiljöer. Inte nog med denna skillnad mellan olika biotoper, utan det finns också skill- MILJÖ Stora förändringar i miljön ger utmaningar ◗ Naturligt urval Att jordens klimat förändras i ett ”onaturligt” tempo kan givetvis medföra stora problem för såväl diverse stann- som flyttfåglar. Redan en enstaka extra kall vinter kan orsaka hög dödlighet och därmed betydande populationsminskning. Men det finns faktiskt en hel del exempel på fågelbestånd som förvånansvärt snabbt kunnat justera sina flyttningsvanor som en reaktion på ändrade klimatbetingelser. Naturligt urval kan minsann vara effektivt, och snabbt leda till justeringar i beteenden. ◗ Istid gav prövningar Hur klarade fågelfaunan istiden? Den kom visserligen smygande men innebar en enorm miljöförändring. En amerikansk studie diskuterar denna fråga. Cirka 70 procent av de fågelarter som idag häckar i Nordamerika kunde definitivt inte bo kvar i den världsdelen under istiden. Förmodligen hade de retirerat och utvecklat ett stationärt livsmönster i Mellan- och Sydamerika. Men när prövningens tid var över expanderade många av de arter som flytt och återerövrade sin gamla kontinent, det vill säga Nordamerika. Onekligen kräver ett mer eller mindre stationärt liv i Sydamerika respektive ett flyttningsliv i Nordamerika olika levnadssätt och anpassningar. Det är fascinerande att begrunda på vilka sätt så Det går sämre för markhäckande än för träd- och grotthäckande arter, och för arter med nordlig utbredningstyngdpunkt och/ eller tropiska vinterkvarter. många arter lyckats klara dessa prövningar. ◗ Vilka klarar framtiden? Hur stor roll har istidens drastiska klimatförändringar haft för den evolutionära uppkomsten av de nordamerikanska fåglarnas moderna flyttningsvanor? Bidrog ”exilen” till att en del arter splittrades på två eller flera bestånd och därigenom kom att utvecklas till separata arter? Och vilka arter kommer att klara den pågående ”moderniseringen” av vår planet? ◗ Referens Zink, R. M. & Gardner, A. S. 2017. Glaciation as a migratory switch. Science Adv. 2017; 3: e1603133. vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong> 27
Page 3 and 4: INNEHÅLL Nummer 1. 2018 14 44 6 Ak
Page 5 and 6: Villa Bas 10 kg 229:- Finns i tre o
Page 7 and 8: FOTO: ULRIK BRUUN TOPP 5 I en studi
Page 9 and 10: INFORMATION OM VÅRA PRODUKTER FINN
Page 11 and 12: “För första gången på 20 år
Page 13 and 14: FÅGELATLAS Fältarbetet med ny atl
Page 15 and 16: FOTO: BERNDT SÖDERLUND FOTO: KURT
Page 17 and 18: Silvertärna Sussie Carlström är
Page 19 and 20: Kikare & Tubkikare LÄS RECESIONER
Page 21 and 22: Starar på väg. vår fågelvärld
Page 23 and 24: En population ladusvalor i Sydameri
Page 25: Facebook “f” Logo CMYK / .eps F
Page 29 and 30: Din nästa drömresa? Island • Ju
Page 31 and 32: i slutet av februari. De första st
Page 33 and 34: RESULTAT Vinterfåglar Inpå Knuten
Page 35 and 36: En räkning av detta slag innebär
Page 37 and 38: Fregattstormsvala. Madeira ligger u
Page 39 and 40: På den sydliga av två platåer so
Page 41 and 42: Nyhet! Frontier ED X 8x42 Pris 4 99
Page 43 and 44: Skräntärnan Astrids öden och äv
Page 45 and 46: vår fågelvärld | 1.2018 45
Page 47 and 48: vecklats med så kallad parallell e
Page 49 and 50: FOTO: HANS BISTER Audubonskogssång
Page 51 and 52: HÖSTFÅGLAR: FOTO: MAGNUS ULLMAN F
Page 53 and 54: FOTO: MATTIAS ULLMAN FOTO: MAGNUS U
Page 55 and 56: Titel: Det glömda Laponia. Förfat
Page 57 and 58: KNIVIGT Tajgasädgås och tundrasä
Page 59 and 60: fundera på att importera nya stork
Page 61 and 62: skådarattribut flygare lom- & spov

Vår Fågelvärld nr 1 - 2018

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?