02.02.2019 Views

Vår Fågelvärld nr 1 - 2018

BirdLife Sverige

BirdLife Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

POPULÄRVETENSKAP<br />

Dynamik i faunan<br />

gick som sämst för regnskogsövervintrarna efter<br />

mitten av 1980-talet. Flyttande arter som stannar<br />

i Europa året runt visade sig följa ungefär samma<br />

mönster som savannövervintrarna. Som författarna<br />

påpekar, kan ändrade överlevnadsutsikter ha minst<br />

lika stor betydelse för en populations antalsförändringar<br />

som förändringar i ungproduktionen. Och väl<br />

att märka: betingelserna i fåglarnas vinterkvarter,<br />

exempelvis i Afrika, modifieras i ett tempo som gör<br />

att förändringarna i den svenska miljön verkar stå<br />

praktiskt taget stilla ...<br />

I EN ALLDELES färsk svensk studie kommer det<br />

fram att en flyttfågels populationsförändringar mer<br />

än man kanske tror påverkas av ändrade betingelser<br />

”på hemmaplan”, inte av de svårigheter den<br />

upplevt under flyttningen eller i vinterkvarteren.<br />

Stenskvättor som fixat flyttning och övervintring<br />

kan minsann möta nya, svåra problem inom häckningsområdet<br />

där klimatet ändras så sakteliga, men<br />

markanvändningen desto snabbare och grundligare.<br />

Naturligtvis kan de pågående klimatförändringarna<br />

direkt påverka, antingen positivt eller negativt,<br />

olika fågelarters populationstrender. Föga överraskande<br />

verkar olika arter ha olika ”känslighet” för de<br />

pågående klimat- och därmed miljöförändringarna.<br />

Eftersom flera omvärldsfaktorer ofta förändras<br />

samtidigt, är det svårt att avgöra vilken som är av<br />

störst betydelse för den ena eller andra arten. Enligt<br />

den brittiska undersökningen minskade gott och<br />

väl hälften av de 59 arter som forskarna hade goda<br />

data för, mellan åren 1967 och 2007. Talrika arter<br />

minskade proportionsvis mindre än mer fåtaliga<br />

arter, och sydliga mindre än nordliga. De arter vars<br />

populationer minskade mest under den aktuella<br />

tidsperioden var gök, trädpiplärka och grå flugsnappare.<br />

TIDERNA FÖRÄNDRAS OCH en sak är säker, nämligen<br />

att de fågelarter som har svag förmåga att justera<br />

sin livsföring alltefter de växlande existensbetingelser<br />

som vi människor skapar genom våra areella<br />

näringar, och för del delen också genom många<br />

andra faktorer, ligger illa till. Flexibilitet är en av de<br />

viktigaste egenskaper som krävs för att kunna fortleva<br />

och frodas i en snabbt skiftande omvärld.<br />

nader mellan olika tidsperioder. Minskningen hos<br />

arter som föredrar savannmiljö gick som snabbast<br />

under 1960- och 1970-talen, medan det däremot<br />

Punaflamingon har anpassats<br />

att klara svåra förhållanden<br />

med hög salthalt på<br />

hög höjd.<br />

Referenser<br />

Arlt, D. & Pärt, P. 2017. Marked reduction in demographic<br />

rates and reduced fitness advantage for early breeding is<br />

not linked to thermal matching of breeding time. Ecology &<br />

Evolution. DOI:10.1002/ece3.3603.<br />

Thaxter, C. B. & 4 andra förff. 2010. Hypothesis to explain<br />

patterns of population change among breeding birds in<br />

England. Biological Conservation 143: 2006-2019.<br />

Virkkala, R. & Lehikoinen, A. 2017. Birds on the move in the<br />

face of climate change: high species turnover in northern<br />

Europe. Ecology & Evolution. DOI:10.1002/ece3.3328.<br />

28 vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!