Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
De av oss som varit fågelskådare<br />
i långliga tider, det vill säga ett<br />
halvsekel eller mer, har sannerligen<br />
fått uppleva ett stort antal<br />
dramatiska förändringar i den<br />
svenska fågelfaunan. Varje gång<br />
jag ser en flock av hundra- eller<br />
tusentals vitkindade gäss ta till<br />
vingarna, exempelvis vid Hjälstaviken, påminns<br />
jag om en upplevelse en vårdag cirka år 1948. Då<br />
kom fem (5) exemplar av denna art flygande över<br />
Öresund och in över Skånes västkust, något som<br />
utlöste rena rama extasen hos exkursionsledaren,<br />
Gustaf Rudebeck, och hans entusiasm smittade<br />
givetvis av sig på oss alla. Troligtvis har Sveriges<br />
fågelfauna aldrig någonsin tidigare undergått så<br />
snabba förändringar i sin artsammansättning som i<br />
nutid, vilket naturligtvis beror på att vi människor i<br />
allt snabbare takt och på hela planeten orsakar alltmer<br />
drastiska förändringar i hela vår miljö inklusive<br />
klimatet. Faunor är i och för sig aldrig oföränderliga,<br />
men vår arts inverkan på snart sagt vartenda<br />
ekosystem har utan ringaste tvivel orsakat en högst<br />
betydande tempoökning i djurvärldens dynamik<br />
och artomsättning.<br />
INGENSTANS HAR FÅGELFAUNANS förändringar<br />
mätts och bokförts med större noggrannhet och<br />
under längre tid än i Storbritannien. Dessa data har<br />
nu kommit till användning i en intressant analys av<br />
händelseförloppet inom en del av nationen, nämligen<br />
England.<br />
Beståndsförändringar kan givetvis orsakas av<br />
ändrade betingelser inte bara i häckningsområdet<br />
utan också under flyttningsresorna och i vintertillhållen,<br />
och det är ofta svårt att avgöra vilka faktorer<br />
som ligger bakom en viss arts eller populations<br />
antalsförändringar. Av störst betydelse torde förändringarna<br />
i landskapet – ”markanvändningen” –<br />
ha varit. Större befolkning och mer bebyggelse, nya<br />
jordbruksmetoder och omfattande trädplanteringar<br />
har positivt eller negativt påverkat många fågelarter,<br />
och växande bestånd av vissa predatorer har lett<br />
till beståndsminskning hos en del av deras bytesarter.<br />
De pågående klimatförändringarna har medfört<br />
fördelar för vissa men nackdelar för andra (dock<br />
troligen färre) arter. Öppenmarksfåglar, framför allt<br />
arter som häckar i odlade områden, har tenderat<br />
att minska i antal, även om hastigheten i nergången<br />
saktat in på senare år. Det går sämre för markhäckande<br />
än för träd- och grotthäckande arter, och för<br />
arter med nordlig utbredningstyngdpunkt och/<br />
eller tropiska vinterkvarter. Ingen skillnad kunde<br />
upptäckas mellan arter som övervintrar i regnskog<br />
respektive i savannmiljö.<br />
I en färsk rapport från Finland rapporteras att<br />
det i genomsnitt går sämre för långdistansflyttare<br />
än för arter som nöjer sig med måttligt långa resor<br />
(inom Europa) eller till och med stannar hemma<br />
över vintern. Orsakerna till dessa skillnader är<br />
emellertid oklara. En av de mest märkbara konsekvenserna<br />
av klimatförändringarna är ju att en<br />
hel del arter, som förr var övertygade flyttfåglar,<br />
numera stannar kvar på häckplatserna eller i vart<br />
fall förkortar sina flyttningsresor.<br />
Under perioden från 1967 till och med 2006<br />
minskade 56 procent av de arter som kunde analyseras<br />
i det brittiska datamaterialet. Arter som hade<br />
stora bestånd drabbades proportionsvis mindre<br />
hårt än fåtaligare arter. Nordliga arter var i större<br />
trångmål än jämförbara arter med sydligare utbredning.<br />
Av bara farten får man i denna artikel veta att<br />
av de brittiska arter som är med i undersökningen<br />
är det gärdsmyg som med sina 14 miljoner häckande<br />
par är talrikast. Därefter kommer rödhake (8<br />
miljoner), lövsångare och ringduva (båda med cirka<br />
4,5 miljoner).<br />
DET VIMLAR AV KOMPLICERADE och svåranalyserade<br />
faktorer som påverkar olika fågelbestånds<br />
flyttningsvanor och populationstrender. Arter som<br />
övervintrar i afrikanska savannmiljöer har minskat<br />
i snabbare takt jämfört med dem som vistas<br />
i regnskogsmiljöer. Inte nog med denna skillnad<br />
mellan olika biotoper, utan det finns också skill-<br />
MILJÖ Stora förändringar i miljön ger utmaningar<br />
◗ Naturligt urval<br />
Att jordens klimat förändras<br />
i ett ”onaturligt” tempo<br />
kan givetvis medföra stora<br />
problem för såväl diverse<br />
stann- som flyttfåglar.<br />
Redan en enstaka extra<br />
kall vinter kan orsaka hög<br />
dödlighet och därmed betydande<br />
populationsminskning.<br />
Men det finns faktiskt<br />
en hel del exempel på fågelbestånd<br />
som förvånansvärt<br />
snabbt kunnat justera sina<br />
flyttningsvanor som en<br />
reaktion på ändrade klimatbetingelser.<br />
Naturligt urval<br />
kan minsann vara effektivt,<br />
och snabbt leda till justeringar<br />
i beteenden.<br />
◗ Istid gav prövningar<br />
Hur klarade fågelfaunan istiden?<br />
Den kom visserligen<br />
smygande men innebar en<br />
enorm miljöförändring. En<br />
amerikansk studie diskuterar<br />
denna fråga.<br />
Cirka 70 procent av de<br />
fågelarter som idag häckar<br />
i Nordamerika kunde<br />
definitivt inte bo kvar i<br />
den världsdelen under<br />
istiden. Förmodligen hade<br />
de retirerat och utvecklat<br />
ett stationärt livsmönster<br />
i Mellan- och Sydamerika.<br />
Men när prövningens tid<br />
var över expanderade<br />
många av de arter som flytt<br />
och återerövrade sin gamla<br />
kontinent, det vill säga<br />
Nordamerika. Onekligen<br />
kräver ett mer eller mindre<br />
stationärt liv i Sydamerika<br />
respektive ett flyttningsliv i<br />
Nordamerika olika levnadssätt<br />
och anpassningar.<br />
Det är fascinerande att<br />
begrunda på vilka sätt så<br />
Det går<br />
sämre<br />
för markhäckande<br />
än för<br />
träd- och<br />
grotthäckande<br />
arter, och för<br />
arter med<br />
nordlig utbredningstyngdpunkt<br />
och/<br />
eller tropiska<br />
vinterkvarter.<br />
många arter lyckats klara<br />
dessa prövningar.<br />
◗ Vilka klarar framtiden?<br />
Hur stor roll har istidens<br />
drastiska klimatförändringar<br />
haft för den evolutionära<br />
uppkomsten av de<br />
nordamerikanska fåglarnas<br />
moderna flyttningsvanor?<br />
Bidrog ”exilen” till att en del<br />
arter splittrades på två eller<br />
flera bestånd och därigenom<br />
kom att utvecklas till<br />
separata arter? Och vilka<br />
arter kommer att klara den<br />
pågående ”moderniseringen”<br />
av vår planet?<br />
◗ Referens<br />
Zink, R. M. & Gardner, A.<br />
S. 2017. Glaciation as a<br />
migratory switch. Science<br />
Adv. 2017; 3: e1603133.<br />
vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong> 27
Change language