You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
AKTUELLT<br />
NOTISER<br />
FOTON: THOMAS ALERSTAM<br />
Två svartsnäppor fotograferade under höstflyttningen 17 augusti 2010 på norra Öland i ett montage.<br />
Individen till vänster flyger med benen utsträckta bakåt, som vadare normalt gör. Individen till höger<br />
har vikt benen under kroppen, likt tättingar. Notera att benen är helt gömda under bukfjädrarna.<br />
Vingspegeln är namnet på Östergötlands Ornitologiska<br />
Förenings utmärkta tidskrift.<br />
ÖgOF har ökat, inte minskat<br />
I förra numret av <strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong> hade vi en<br />
artikel om medlemsutvecklingen i landets<br />
regionalföreningar. På grund av brister i<br />
föreningens medlemssystem redovisade vi en<br />
felaktig siffra för Östergötlands Ornitologiska<br />
Förening (ÖgOF). I stället för att ha minskat<br />
med knappt nio procent under föregående år<br />
har föreningen ökat med nästan tre procent<br />
– från 858 till 883 medlemmar vid mitten av<br />
december 2017. ÖgOF är också en av få regionalföreningar<br />
som har anslutit sig till det som<br />
kallas ”kedjan”, ett sätt att bygga starkare band<br />
mellan riksföreningen och regionalföreningarna.<br />
Kedjan innebär att regionalföreningarna får<br />
tillgodoräkna sig medlemmar som tidigare bara<br />
varit medlemmar i riksföreningen. Samtidigt får<br />
riksföreningen räkna in medlemmar som bara<br />
är medlemmar i regionalföreningen.<br />
Medlemssiffrorna för 2017 visar att ÖgOF<br />
har lyckats värva medlemmar från gruppen<br />
som tidigare bara varit medlemmar i riksföreningen.<br />
Här har man vuxit ännu mer än föreningen<br />
i stort – nästan tolv procent. Medlemmar<br />
som nu alltså får läsa Vingspegeln, jämte <strong>Vår</strong><br />
<strong>Fågelvärld</strong>.<br />
Miljöpris till Tåkern<br />
Sveriges Lions miljöpris på 30 000 kronor har<br />
2017 tilldelats Tåkerns fältstation. I motiveringen<br />
heter det att: ”Tåkerns fältstation har varit<br />
verksam vid Sveriges främsta fågelsjö sedan<br />
1963. Tåkerns Fältstation har en central roll när<br />
det gäller att rapportera de förändringar som<br />
sker i miljön kring och i sjön Tåkern. Detta arbete<br />
utgör ett viktigt underlag för praktiskt taget<br />
alla nödvändiga skötselinsatser som utförs vid<br />
sjön Tåkern, naturreservat sedan 1975.”<br />
UPPROP<br />
Har du sett vadare flyga med<br />
benen uppdragna under kroppen?<br />
I vårt pågående arbete med att<br />
studera dubbelbeckasinens flyttning<br />
dök en gammal diskussion upp som<br />
vi haft flera gånger förut: hur ofta<br />
flyger vadare med benen uppvikta<br />
under kroppen?<br />
DET ABSOLUT VANLIGASTE sättet för vadare<br />
att hålla benen i flykten är att hålla dem<br />
utsträckta rakt bakåt. För mer långbenta<br />
arter betyder detta att tårna och ibland<br />
delar av benen sticker ut bakom stjärten<br />
(se montage ovan).<br />
Thomas Alerstam och jag var dock<br />
båda övertygade om att vi vid något tillfälle<br />
sett vadare flyga med benen uppvikta<br />
under kroppen, såsom tättingar gör. Eller<br />
uttryckt på ett annat sätt, så som vadarna<br />
viker benen när de ruvar.<br />
NÄR THOMAS LETADE igenom sina bilder<br />
hittade han en svartsnäppa som flyger med<br />
benen uppvikta på detta sätt (se ovan). Vid<br />
en genomgång av svartsnäppebilder uppladdade<br />
på Artportalen hittades ytterligare<br />
två fåglar som flög med uppvikta ben. I det<br />
ena fallet hade fotografen kommenterat<br />
benens position. Vi har också hittat bilder<br />
av just svartsnäppa flygande med uppvikta<br />
ben i Lars Gejls bok Europas vadefugle,<br />
där författaren också kort kommenterat<br />
beteendet.<br />
MEN HUR VANLIGT är egentligen detta beteende<br />
och vid vilka tillfällen används det?<br />
Är det kanske bara svartsnäppan som<br />
gör så? Vi har vid en första sökning på<br />
internet inte hittat några vetenskapliga<br />
publikationer som berör frågan, men självklart<br />
kan mycket återstå att finna i handböcker<br />
och uppsatser. Samt i ornitologers<br />
fältanteckningar eller fotoarkiv.<br />
Vi ställer nu frågan till <strong>Vår</strong> <strong>Fågelvärld</strong>s<br />
läsare: har du någonsin sett vadare flyga på<br />
detta sätt och kanske till och med fångat<br />
det på bild? Har du möjligen sett något<br />
publicerat om detta fenomen eller kanske<br />
sett bilder på internet?<br />
All information i ämnet tas tacksamt<br />
emot. Skicka informationen till adressen<br />
nedan. Rapportera då så mycket relevant<br />
som möjligt, såsom vilken art det gäller,<br />
ålder, kön, plats och datum, under vilka<br />
omständigheter observationen gjordes,<br />
och så vidare.<br />
Om tillräckligt med information kommer<br />
in återkommer vi med en sammanställning<br />
i ett kommande nummer av <strong>Vår</strong><br />
<strong>Fågelvärld</strong>.<br />
Åke Lindström,<br />
Ake.lindstrom@biol.lu.se<br />
8 vår fågelvärld | 1.<strong>2018</strong>
Change language