You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
-70-<br />
kulturpuggan: roger wilson<br />
världens bögigaste<br />
skräckklassiker<br />
När Terror på Elm Street 2 gick upp<br />
på bio 1985 fick den inte riktigt det<br />
mottagande som upphovspersonerna<br />
hade tänkt sig. Visst, den drog in<br />
massor av pengar, men det var något<br />
med reaktionen hos publiken och<br />
vissa recensenter som överraskade<br />
nästan alla inblandade.<br />
Som att filmen kallades för ”the<br />
gayest horror film ever” av Village<br />
Voice. Eller att vissa scener tolkades<br />
som homoerotiska, eller bara för fjolliga<br />
för mainstreampublikens smak.<br />
Men för huvudrollsinnehavaren<br />
Mark Patton fick de bögiga<br />
undertonerna ett katastrofalt resultat.<br />
Terror på Elm Street var början<br />
på slutet för Pattons Hollywoodoch<br />
skådespelarkarriär.<br />
Historien om Mark Patton<br />
berättas i dokumentären Scream,<br />
Queen: My Nightmare on Elm<br />
Street, som jag hade turen att<br />
pricka in skräckfilmsfestivalen<br />
Monsters of Film i Stockholm. Filmen<br />
handlar om Pattons liv och karriär,<br />
och hur rollen som skulle göra<br />
honom till en Hollywoodstjärna<br />
innebar det rakt motsatta. För Patton<br />
har efterspelet till Elm Street-filmen<br />
blivit ett trauma. Mycket kraft och<br />
energi har gått åt till att hävda att<br />
bögigheten och homoerotiken finns<br />
inskrivet redan i manuset, och att den<br />
homoerotiska undertexten inte bara<br />
berodde på att hans egen fjollighet<br />
sken igenom på vita duken. Patton<br />
”Bara några rader<br />
längre ner på sidan<br />
slår dock Palm fast<br />
att Selma utan tvivel<br />
hade kärleksaffärer<br />
med kvinnor”<br />
är själv homosexuell, men som i stort<br />
sett alla bögskådespelare på den tiden<br />
levde han ett dubbelliv. Rollen som<br />
Jesse gjorde att hans agent konstaterade<br />
att han antagligen inte kunde<br />
spela straighta roller.<br />
När man ser om Terror på Elm<br />
Street 2 idag så är det flera scener som<br />
är tydligt queera. Som att huvudpersonen,<br />
Jesse, råkar springa in i sin<br />
gympalärare på en läderklubb (vad<br />
nu en tonårskille ska göra där?).<br />
Och att detta möte följs av en<br />
scen i skolans duschrum där en<br />
osynlig Freddy Krueger binder<br />
fast läraren i duschen och sedan<br />
snärtar hans nakna rumpa med<br />
handdukar.<br />
Annars är det ofta den pinsamma<br />
dansscenen där Patton bland annat<br />
puttar igen en låda med en rad<br />
knuffar med sin stjärt som brukar<br />
klassas som en av filmens absolut<br />
mest fjolliga ögonblick. Eller ska jag<br />
kanske snarare kalla scenen för en av<br />
filmens mest kultiga stunder?<br />
För med tiden har Terror på Elm<br />
Street 2 helt och hållet omvärderats<br />
och rekontextualiserats. Från att<br />
ha varit en föraktad och urvattnad<br />
uppföljare ses den nu allt mer som<br />
en queer kultklassiker, och Patton<br />
kan nuförtiden turnera mellan olika<br />
konvent och skoja och skratta åt sin<br />
filmpersona från förr. Men att såren<br />
inte är helt läkta framgår i ett avsnitt<br />
av Scream, Queen där Patton konfronterar<br />
manusförfattaren till Terror<br />
på Elm Street 2 om var bögigheten<br />
egentligen kom ifrån.<br />
Men Scream, Queen handlar inte<br />
bara om den där enda rollen. Det är<br />
också en dokumentär om hur det var<br />
att arbeta som homosexuell skådespelare<br />
i Hollywood på åttiotalet, när<br />
aidskräcken grasserade i både samhället<br />
och drömfabriken. För mig som<br />
växte upp med tv-serien Dallas, var<br />
det till exempel helt fascinerande att<br />
inse att Patton levde tillsammans med<br />
den tvålfagre skådespelaren Timothy<br />
Patrick Murphy (han som var<br />
Lucys kärleksintresse under säsong<br />
fem och sex). Men också att se hur<br />
rädslan för hiv drabbade långt fler skådespelare<br />
än det ofta omskrivna fallet<br />
Rock Hudson.<br />
Scream, Queen är inte en perfekt<br />
dokumentär. Men den lyckas verkligen<br />
berätta om bögnojan inom den<br />
amerikanska film- och tv-branschen<br />
genom en film och en persons öde.<br />
Historien om backlashen som väntade<br />
om man råkade öppna the cellulloid<br />
closet en smula på glänt.<br />
guldstjärna: Efter biopicen om hans liv och<br />
en avskedsturné runt hela världen (förlängd och med nytt<br />
datum i Stockholm hösten 2020) så är det nu dags för<br />
Elton Johns självbiografi. Och det står ganska snart klart<br />
att Elton tillhör den bjussigare delen av den biografiskrivande<br />
kändiseliten. Här får vi reda på mängder av detaljer<br />
kring kampen mot den allt glesare frisyren, missbruksproblematiken,<br />
föräldraskapet och tiden på rehab. Och frågan<br />
är vilken annan megakändis som hade kunnat skriva<br />
en mening som den här: ”om<br />
dagens höjdpunkt består i att<br />
pissa på sig inför fyratusen pers<br />
är man helt klart illa ute” (en<br />
vuxenblöja var inblandad och<br />
inkontinensen berodde på en<br />
prostataoperation).<br />
Kan bögvärlden vara så snäll<br />
att äntligen omfamna Elton<br />
som en av våra största gayikoner<br />
nu? Det är verkligen<br />
hög tid!<br />
se: Efter en rad hyllade böcker och filmer är det nu<br />
dags för Lena Einhorn att sätta fokuset på sig själv. En<br />
nyckelroman kallar hon den här berättelsen om Lena<br />
och kärleken. Om uppväxten och relationen till föräldrarna,<br />
men framför<br />
allt är det en skildring<br />
av den trassliga<br />
kärlekshistorien med<br />
Nicki. Det här är en<br />
bitvis nästan plågsamt<br />
detaljerad beskrivning<br />
av ett dysfunktionellt<br />
förhållande, men<br />
samtidigt oupphörligt<br />
fascinerande i all sin<br />
vardaglighet och ärlighet.<br />
se: Xavier Dolan återvänder till Stockholms filmfestival<br />
med Matthias & Maxime. Ännu en film om en lite<br />
oklar relation mellan två killkompisar. Det där är ju lite<br />
av hans favorittema, men frågan är om han inte avhandlar<br />
historien ännu mer intensivt och elegant den här<br />
gången än tidigare. Ordinarie svensk biopremiär den 29<br />
november.<br />
månadens glosa:<br />
[find me]<br />
Den 29 oktober är det alltså dags för uppföljaren till ”Call me by your name”. Fortsättningen på kärlekshistorien mellan Elio och<br />
Oliver, som för övrigt måste vara den mest älskade bögromanen som skrivits av en straight man.<br />
november 2018 #278<br />
oktober 2016 #253<br />
årets homo<br />
om orlandotragedin<br />
december 2018 #279<br />
oktober 2016 #253<br />
årets homo<br />
om orlandotragedin<br />
Oktober <strong>2019</strong> no 289<br />
oktober <strong>2019</strong> #289<br />
september <strong>2019</strong> #288<br />
charlotte<br />
perrelli<br />
the return of<br />
rotterdam<br />
aleksas<br />
transskola<br />
vd & trans<br />
caroline<br />
kommer ut<br />
han är<br />
boy<br />
qx träffar<br />
erased<br />
jimmie<br />
breakfast<br />
åkesson<br />
at tiffanys<br />
dags att<br />
nominera<br />
till qx<br />
gaygala<br />
captain<br />
cooke<br />
Vår tid är nu<br />
Vi möter favoriterna inför säsong 3<br />
zuperzara<br />
qx träffar zara larsson<br />
28 saker att se fram emot i höst<br />
and then we danced<br />
PRENUMERERA<br />
PÅ <strong>QX</strong><br />
12 nummer 360 kr<br />
12 nummer inkl 1 års Qruiser<br />
guldmedlemskap 560 kr<br />
shop.qx.se
Change language