2017 - Holmiensis 4
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HOLMIENSIS<br />
Nr 2 HT <strong>2017</strong>. Sedan 1963.<br />
I HEDERNS<br />
NAMN<br />
STOCKHOLMS<br />
NATIONS HISTORIA<br />
HEDERS-<br />
LEDAMOTEN
R e d a k t i o n e n<br />
REDAKTÖREN<br />
HAR ORDET<br />
Vintern har lagt sig över Uppsala och med den mörkret, vilket<br />
jag, som ni snart kommer märka, inte är ensam om att ha<br />
noterat. Förutom att göra morgonföreläsningen sådär ovanligt<br />
obehaglig innebär det också ett löfte om att ljusare tider<br />
komma skall. Kung Bore håller oss i sitt järngrepp och Vårfrun<br />
behagar inte visa sin fräkniga näsa. Det är i sådana här tider,<br />
när både studiemotivation och den allmänna vällevnadsmotivationen<br />
lider av en av sagda majestät tillfogad blessyr som<br />
inte verkar läka, som Nationen behövs som mest. För att hålla<br />
modet uppe i en prövande tid står den för diverse festligheter<br />
i storstilad stil. I samma manér arbetar Nationens olika verk<br />
dagligen för att hålla moralen hög. Om alla Stockholmare var<br />
karaktärer ur A.A. Milnes “Nalle Puh” (vilket inte är en helt<br />
vanlig sak att vara) skulle verkarna vara Tiger. Med en sprudlande<br />
och påtagligt studsig energi far de runt och skingrar det<br />
allra mest efterhängsna Ior-moln.<br />
Snart väntar ett juluppehåll som jag hoppas vi alla lyckas<br />
fylla med skojigheter av något slag. Kanske ett hemvändande<br />
med tillhörande släktträff och frosseri, eller något helt<br />
annat. Oavsett om du ska överallt eller ingenstans önskar jag<br />
dig en riktigt trevlig ledighet. Hemma i Stockholm har vi<br />
inga ekorrar i granen, men nog så många nötskrikor i eken.<br />
Nötskrikor är lite som människor på det viset att när den<br />
ena noggrant gömt ett ollon, och lagt ner särskild möda på<br />
att skyla det med ett gult löv, så kommer genast en mindre<br />
samvetsgrann artfrände och viker undan lövet, tar tag i nöten<br />
och flyger iväg. Alla som noggrant bökat in sin cykel i den<br />
hög som brukar bildas utanför nationerna bara för att återvända<br />
till ett solitärt, avklippt slanglås kan nog sympatisera<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Edward Nehlbäck<br />
1q@stockholmsnation.se<br />
Annonsförsäljning:<br />
holmiensis@stockholms<br />
nation.se<br />
Tryck:<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
tel: 018-15 62 90<br />
Omslagsfoto:<br />
Tuulia Parviala<br />
Fotograf:<br />
Henric Mörch och Nils Weber<br />
Kontakt:<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
tel: 0729647550<br />
holmiensis@stockholms<br />
nation.se<br />
med förstnämnda fjäderfä. Nötskrikor är också lite som<br />
människor på det viset att när en individ sitter i ett träd och ser<br />
ett rovdjur närma sig så ger den ifrån sig ett högt skrik, vilket<br />
varnar kamraterna i utbyte mot att visselblåsaren själv röjer sin<br />
position och därmed blir utsatt för en ökad risk att bli någons<br />
middag. Sannolikheten för att bli uppäten som resultat av att<br />
man köat för gasquebiljetter å en väns vägnar är mycket låg,<br />
men i rådande väderlek är det hjältemod som krävs för att göra<br />
det ändå mycket betydande. Jag hoppas att ni under uppehållet<br />
(och fortsatt) inte bara tar till er julens anda, utan även smittas<br />
av utvalda delar av nötskrikans sådan.<br />
För er som läser det här i januari känns kanske allt detta tal<br />
om ledighet och nötskrikor inaktuellt. Ni blickar fram mot ett<br />
gott nytt år, tolv härliga månader att spendera i Uppsala. Eller<br />
Tentamensmorgonens köld är hård,<br />
snön uppå fyris glimma<br />
de andra sova i korridor,<br />
ända till middagstimma<br />
en medcyklist druttar på baken,<br />
knappt en nisse är vaken<br />
ja, någon liten ferie från studentstaden kanske ni inkluderar<br />
i planerna. Varje sekund av studentliv är makalös i ordets<br />
ursprungliga mening, även om det inte alltid känns så, och att<br />
breda samhällslager söker utbildning av sådan kvalité som vi<br />
gör är historiskt sett unikt för vår tid. Om inte den här staden,<br />
med sina tinnar och torn, fik som är intellektuella högborgar<br />
och anrika bibliotek med namnkunniga bortgångna stirrandes<br />
ned på en från väggarna, kan få en att leva för att lära, snarare<br />
än lära för att leva, så vet jag inte vad som ska lyckas.<br />
För er som läser det här i februari har jag inget särskilt<br />
meddelande.<br />
Det är ett historiskt nummer av <strong>Holmiensis</strong> som ni har<br />
framför er. Theresia fortsätter sitt magnum opus om vår<br />
nations lika långa som oväntade historia, och Fredrika förtäljer<br />
om Annika Hökerberg, Stockholms nations första kvinnliga<br />
Förste kurator. Inspektor Tord är det här numrets huvudperson<br />
i inslaget vi kallar Hedersledamoten, och tecknar där<br />
sin egen (och därmed även partikelfysikens) moderna historia.<br />
Utöver detta smörgåsbord har Annie dukat upp en julsaga,<br />
eller ska vi säga julhistoria, och Alice presenterar lyrik som<br />
kommer gå till historien.<br />
Hugg in,<br />
Er redaktör,<br />
Mattias Forsgren
R e d a k t i o n e n<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Hemsidan till ett gärdesgårdsföretag i Mockfjärd.<br />
Fråga inte.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Chop Suey - System of a Down<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Nej.<br />
Mattias Forgren<br />
Redaktör<br />
Theresia Mossberg<br />
Skribent<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Facebook och Karnov.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Walk of Life med Dire Straits.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Jättehelst inte.<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Stänger alltid mina flikar.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Bohemian Rhapsody - Queen.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Skulle jag inte lyssna på musik längre.<br />
Annie Petterson<br />
Skribent<br />
Alice Adler<br />
Skribent<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Lastminute.com (it’s exam period)<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Anything but Dubstep<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Well I guess I would have to finally learn that<br />
goddam dance<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Jag brukar inte ha flikar öppna länge i min<br />
webbläsare<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Min musiksmak ser väldigt olika ut från dag<br />
till dag så kan omöjligt välja endast en<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Då skulle jag sluta lyssna på musik<br />
Fredrika Lundh<br />
Skribent<br />
Gabriel Norman<br />
Art Director<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Hemsidan till Star Wars: Battlefront.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Star Wars (Main Theme)<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Ge upp.<br />
DEN HÄR FLIKEN HAR LEGAT ÖPPEN<br />
LÄNGST I MIN WEBBLÄSARE:<br />
Kanske fem flikar med artiklar från<br />
The Atlantic<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ EN LÅT<br />
RESTEN AV LIVET:<br />
Freinds (feat. Bon Iver) Francis and<br />
the Lights.<br />
OM JAG BARA FICK LYSSNA PÅ GANGNAM<br />
STYLE RESTEN AV LIVET:<br />
Då skulle jag nog sluta lyssna på musik.<br />
Anton Westin<br />
Art Director<br />
NATIONEN<br />
1Q har ordet 4<br />
Lundh i Lund 5<br />
Stockholms nations historia 6<br />
Your voice is the most important voice 8<br />
Bilder från Schtocktoberfest 10<br />
Bilder från Gåsmiddagen 12<br />
Toppmötet : Nationens första kvinnliga kurator 14<br />
En svensk julsaga 16<br />
Hedersledamoten – Inspektor Tord Ekelöf 18<br />
Uppsalavyn 22<br />
Nyårsmenyn – Billigt, lyxigt och utsökt 23<br />
NUDLAR, STUDIER OCH STÅLAR<br />
A student carol 24<br />
The Ryhme of A Thursday 26<br />
KULTUR OCH NÖJE<br />
The 10 best Christmas movies 28<br />
Pyssla med Pelle 30<br />
Kuratelet 31<br />
03
R e d a k t i o n e n<br />
1Q HAR<br />
ORDET<br />
K<br />
Terminen har gått i en rasande fart och ett vitt<br />
täcke har lagt sig över Uppsala som kompensation<br />
för det allt mer påtagliga vintermörkret. Helgen<br />
som varit bjöd oss på en fantastisk gåshelg och<br />
när du läser detta har vi redan hunnit med en minst lika härlig<br />
Luccehelg, vilken som vanligt gästats av våra kära vänner från<br />
Malmö nation i Lund.<br />
På måndag, den 28 november, är det Landskap på nationen,<br />
och vi kommer då att tillsätta merparten av de ämbeten som<br />
ännu inte fått sina ämbetsmän till våren. Det är kul att se att<br />
det fortsatt är populärt att engagera sig vid Nationen, och jag<br />
hoppas att det så ska förbli under lång tid framöver. Det är<br />
mycket som är märkligt med Stockholms nation och vad som<br />
händer här, och en sådan sak är just det breda engagemang som<br />
trots allt är anledningen till att vi över huvud taget existerar.<br />
Ämbetsmän sliter hårt från tidig morgon till sen kväll, oftast<br />
helt utan materiel ersättning. Nationen är kanske det yttersta<br />
beviset på att vi människor i grunden inte är materialister, och<br />
att vi är kapabla till att åstadkomma i stort vad som helst, så<br />
länge vi finner rätt anledning och drivkraft.<br />
kommer att ångra!<br />
Med julen kommer inte bara filosofiska iakttagelser av livets<br />
sakta gång, utan även ett välförtjänt jullov. För dig som läser<br />
detta handlar det antagligen om ett kort avbrott från studier,<br />
innan en hektisk tentaperiod förväntas ta fart i efterdyningarna<br />
av ett vilt nyårsfirande. För Nationens del är det framför allt<br />
dess fina hus som får en välbehövlig vila. Den gamla delen av<br />
byggnaden byggdes för 170 år sedan med tanken att ungefär<br />
150 personer skulle vistas i det, det vill säga Nationens dåvarande<br />
medlemmar. Idag är vi Stockholmare runt 6000, och antal<br />
besökare per termin är mångt mycket mer än så. Det ställer<br />
hela tiden nya krav på förnyelse och anpassningar, samtidigt<br />
som husets gamla charm måste få förbli. Att låta Uppsalas bästa<br />
nattklubb samsas med vad som lika gärna hade kunnat vara<br />
ett universitetshistoriskt museum är ibland en utmaning, men<br />
det är precis den utmaning som är kärnan i vad vi gör och som<br />
har inspirerat både mig och andra att engagera sig. Jag hoppas<br />
att även du någon dag tar chansen att bli del av den gemenskap<br />
som frodats i och kring nationen i snart 370 år. Kanske sätter<br />
du din fot på ett Landskap redan i vår!<br />
Jag ska inte snöa in mig för mycket på saker jag egentligen<br />
inte förstår, utan istället konstatera att det faktiskt snart är jul.<br />
Jag blir lika förvånad varje år, men i år är det extra tydligt att<br />
allt vi gör har ett slut. Att få möjligheten att vara företrädare<br />
för Stockholms nation under ett års tid är väldigt speciellt<br />
med tanke på hur verksamheten byggs av cykler på just ett år.<br />
Av den anledningen görs de flesta saker bara en gång. Första<br />
gången är också den sista. Det är utmanande, ibland lite frustrerande,<br />
men samtidigt väldigt befriande. Har du möjlighet<br />
att någon gång jobba för en organisation på motsvarande sätt<br />
hoppas jag att du tar den. Det är ingenting som du någonsin<br />
Hoppas vi ses snart!<br />
Edward Nehlbäck<br />
Förste kurator<br />
04
N a t i o n e n<br />
LUNDH<br />
I LUND<br />
Jag har flyttat till Lund för att börja läsa till ingenjör efter att ha studerat tre terminer i<br />
Uppsala. Under två av mina terminer var jag klubbverkare på Stockholms nation. Här<br />
nere är jag både engagerad och bor på Malmö nation så under året kommer jag att jämföra<br />
de två städerna och vad deras studentliv har att erbjuda.<br />
Hej älskade Uppsala och Stockholms<br />
nation. Hoppas allt är bra med er!<br />
Det här är min sista rapportering<br />
från Lund. Har lite blandade känslor<br />
kring det men känner att det är dags<br />
att klippa navelsträngen nu. Den här<br />
gången tänkte jag jämföra hur det är<br />
att vara engagerad på nationerna. Mycket<br />
är likt men det är även mycket<br />
som skiljer nationerna åt.<br />
Alla har olika anledningar till att<br />
engagera sig, men de två vanligaste<br />
är nog gemenskapen samt att det är<br />
så oerhört kul. Nationsengagemang<br />
kan skapa en trygghet och en ”andra<br />
familj” när man har flyttat till en ny<br />
stad och lämnat familj och vänner<br />
bakom sig. Så i vilken stad är det<br />
då roligast, och vilken har den bästa<br />
gemenskapen? Det är väldigt svårt att<br />
svara på men jag ska ge det ett försök!<br />
På stocken jobbar man i mindre<br />
grupper bestående av som mest 14<br />
personer inklusive mästarna. Det<br />
ger en stor fördel när man ska skapa<br />
gemenskap; det finns helt enkelt<br />
inte lika många som man behöver<br />
lära känna vilket gör det lättare att<br />
komma varandra nära. Sedan jobbar<br />
man oftare vilket även det underlättar.<br />
På Stocken blir man utan tvekan<br />
en tajtare grupp så vår nation ligger<br />
bättre till när det gäller gemenskap.<br />
Allting görs även i större skala på<br />
stocken, allt från klubben och lunchen<br />
till städandet och hur mycket man engagerar<br />
sig. Det är svårt att bara vara<br />
lite engagerad på stocken vilket både<br />
har fördelar och nackdelar.<br />
På Malmös varierar storleken på<br />
lagen väldigt mycket, och därmed<br />
även hur mycket man jobbar. För<br />
nattklubben finns det exempelvis fem<br />
olika lag, två för torsdagar och tre för<br />
lördagar, istället för ett klubbverk. Det<br />
är dessutom andra utskott som jobbar<br />
gasquerna.<br />
I lagen kan det vara upp till 30<br />
personer. Av dem är det endast två<br />
personer som är valda på landskap<br />
( som kallas nationsmöte här nere).<br />
De motsvarar mästare och resten av<br />
laget motsvarar verkarna men behöver<br />
inte väljas av nationen på samma sätt.<br />
Något som Malmös, men inte Stocken,<br />
har är tackresor och tackfester. Då<br />
åker man till ”hemliga” ställen utanför<br />
Lund där man sedan delas upp i olika<br />
lag och tävlar samt har allmänt kul.<br />
Det är något som jag tycker Malmös<br />
är bättre på, att visa uppskattning för<br />
folks arbete. Man får mer tillbaka för<br />
mindre jobb.<br />
Men vilken nation är då roligast<br />
att jobba på? Det går verkligen<br />
inte att svara på, utan beror helt på<br />
gruppen man hamnar i samt hur man<br />
är som person och vad man gillar. Jag<br />
har fått några av mina bästa minnen<br />
genom mitt engagemang på Stocken,<br />
men det har jag även fått på Malmös.<br />
Stocken är definitivt mer uppstyrt<br />
än vad Malmös är, både när det<br />
gäller sittningar och organisationen.<br />
Vissa gillar Stocken mer, och andra<br />
Malmös. Men oavsett vilken nation<br />
man väljer så bör alla ge nationsengagemang<br />
en chans, det är extremt<br />
kul och hur klyschigt det än låter så<br />
får man vänner för livet!<br />
Så för allra sista gången,<br />
varma hälsningar<br />
Er Lundakorrespondent<br />
Fredrika Lundh<br />
05
N a t i o n e n<br />
STOCKHOLMS<br />
NATIONS HISTORIA<br />
HERRKLUBBEN, HUSET OCH KVINNORNAS INTÅG<br />
DEL 2<br />
AV: THERESIA MOSSBERG<br />
Under de kommande två terminerna kommer jag att följa nationens historia<br />
med nedstamp i olika tider som känns särskilt spännande för en nutida läsare<br />
att förkovra sig i. Jag kommer att beskriva vilken byggnad man befann sig<br />
i, hur många medlemmar nationen hade och vad medlemmarna sysslade<br />
med under just den perioden. Jag kommer att undersöka Stockholmarnas<br />
vardagsliv och vad de haft för intressen och syn på saker i livet. En stor del<br />
av informationen till den här artikeln har hämtats ur den ypperligt intressanta<br />
boken ”I ett hus på lut - studenter och studentliv på Stockholms nation i<br />
Uppsala” som finns att köpa på expeditionen.<br />
I<br />
den andra delen av min följetång om nationens<br />
historia kommer jag att dyka ner i 1800-talets<br />
nationsliv, på den tiden då fortfarande endast<br />
män var antagna till universitetet och nationen<br />
ännu inte hade något hus. 1800-talet kom<br />
nämligen att bjuda på två enorma förändringar<br />
för Stockholms nation. Den första förändringen<br />
rör huset, då nationen äntligen fick det<br />
hus som den nu befinner sig i, eller åtminstone halva.<br />
Den andra förändringen handlar om kvinnors intåg<br />
i student- och nationslivet efter hundratals år då<br />
enbart män varit välkomna att utbilda sig.<br />
Medlemsantalet vid universitetet och nationen<br />
kom att stiga rejält under 1800-talets första hälft.<br />
Detta gjorde att man var tvungen att söka efter en<br />
tomt eller ett hus att befinna sig i, till skillnad från<br />
tidigare då man kunnat träffas i Inspektorns hem.<br />
Vid landskapet den 2 mars 1825 beslutades därför<br />
att man skulle bilda en byggnadsfond. År 1829<br />
bestämde sig universitetet för att sälja den tomt som<br />
nationens gamla hus idag ligger på och den erbjöds<br />
då Stockholms nation. Det sades att tomten ”så väl<br />
igenom sitt fördelaktiga läge som sin vidd vara för<br />
Nationens behof fullkomligt passande”. Dessutom<br />
låg tomten i kvarteret S:t Erik, vilket är Stockholms<br />
skyddshelgon.<br />
Det kom att dröja fram till år 1841 innan<br />
ritningar till en nationsbyggnad lades fram, men<br />
dessa visade sig vara för dyra och man vände sig<br />
istället till arkitekt Johan Fredrik Åbom att ordna ett<br />
billigare förslag. Hans ritningar kom att antas den 25<br />
februari 1845. Grunden till huset lades år 1845, byggnaden<br />
uppfördes år 1846 och putsning och inredning<br />
skedde år 1847. Den 17 november 1847 var det slutbesiktning<br />
på arbetet och det målades utvändigt våren<br />
år 1848. På landskapet den 3 juni 1848 gratulerade<br />
proinspektor professor Johan Henrik Schröder de då<br />
154 landsmännen till att de nu hade ett eget hus.<br />
Huset såg i princip likadant ut då som det gör<br />
idag, det har däremot kommit att sjunka under årens<br />
lopp och den trappa som en gång ledde upp till<br />
ytterdörren har idag fått tas bort. Redan 1851 började<br />
sprickbildningar dyka upp och eftersom husets<br />
västra sida lutar på grusåsen och husets östra sida<br />
på lerlager, har den östra sidan, sedan dess att huset<br />
byggdes, alltjämt sjunkit.<br />
Kvinnor fick rätten att avlägga högre examina<br />
vid universitetet, undantaget teologiska<br />
och högre juridiska, först år 1873. Universitetsmiljön<br />
skulle dock inte komma och<br />
bli jämställd på en dag, utan den var sluten för<br />
männen och det tog lång tid och kamp för kvinnorna<br />
att vinna erkännande. De kvinnor som först<br />
skrev in sig vid universitetet ville inte bli kallade för<br />
”studentskor”, då de menade att detta kunde få dom<br />
att framstå som ett tillfälligt fenomen och skilda från<br />
den manliga studenten.<br />
Stockholms nation låg inte i bakkant i jämförelse<br />
med de andra nationerna. Redan höstterminen 1873<br />
blev Johanna Lewysohn nationens första landsmaninna<br />
och var då en av de första tre kvinnor som<br />
skrevs in vid Uppsala Universitet. Det kom sedan<br />
att dröja till hösten 1877 tills nästa kvinna, Ellen<br />
Fries, skrev in sig vid nationen. 1879 blev Karolina<br />
Widerström medlem i nationen och var den första<br />
kvinnan i landet att ta lic.-examen vid medicinska<br />
fakulteten år 1888. Du kan läsa mer om hennes liv i<br />
06
N a t i o n e n<br />
nummer 1 av <strong>Holmiensis</strong> från vårterminen 2016, där Joel<br />
Lenell skrev ett personporträtt. Hösten 1882 kom Elsa<br />
Eschelsson att skriva in sig i nationen. Hon var den första<br />
kvinnliga docenten i juridik och jag kommer att återkomma<br />
till henne senare.<br />
Hon fick varken delta i fester eller universitetshögtider<br />
och fick endast vistas ute på<br />
gatan i sällskap med sin tjänsteflicka.<br />
Männen på den här tiden ställde sig ofta kritiska till<br />
kvinnornas intåg i universitets- och nationslivet. När<br />
Ellen Fries skulle besöka rektorn fick hon enbart göra<br />
det i sällskap av en äldre manlig släkting, och på Stockholms<br />
nation fick hon en mindre chock då hon på väg<br />
till kuratorsexpeditionen ”måste passera genom en sal full<br />
af rökande och tidningsläsande studenter och utsätta sig<br />
för deras blickar”. Ellen Fries var under sin studietid helt<br />
utestängd från studentlivet och fördelen med detta, om<br />
man nu ska tvinga fram en sådan, var att det enda som<br />
fanns att ägna sig åt var studierna. Hon fick varken delta i<br />
fester eller universitetshögtider och fick endast vistas ute<br />
på gatan i sällskap med sin tjänsteflicka. Under hela 1870-<br />
talet fanns som högst fyra kvinnliga studenter inskrivna<br />
vid universitetet under samma termin. Ellen uttryckte att<br />
hon kände sig ”ensam som ett får bland getter, och som en<br />
anka bland gäss”.<br />
Ellen Fries kom dock att väljas in som seniorsmedlem<br />
i nationen år 1881 och blev Sveriges första kvinnliga<br />
filosofie doktor år 1883. Av de 153 kvinnor som mellan<br />
1873 till 1914 studerade vid Uppsala universitet avlade<br />
112 stycken examen. Av dem fortsatte sedan tio stycken<br />
till doktorsgraden. Dåtidens kvinnliga doktorer hade<br />
dock ingen möjlighet till fortsatt karriär inom universitetet<br />
efter denna bedrift. En annan kvinnlig student vid<br />
universitetet var Karolina Widerström, som kom att bli<br />
den första kvinnliga utexaminerade läkaren. Hon var en<br />
mycket duktig sexualupplysare och specialist i veneriskaoch<br />
kvinnosjukdomar som uppskattas än idag.<br />
Elsa Eschelsson, som nämnts tidigare, var den första<br />
kvinnliga rättsretorikern i Sverige<br />
och blev sedermera Stockholms<br />
nations första kvinnliga hedersledamot.<br />
Eftersom hon var en<br />
lovande forskare kom hon direkt<br />
att bli förordnad en docenttjänst i<br />
civilrätt vid juridiska institutionen.<br />
Hennes institution backade upp<br />
henne och när professuren i civilrätt blev ledig försökte<br />
institutionen utverka ett förordnande för henne. Men<br />
eftersom hon var kvinna fick hon inte lov att bli ordinarie<br />
professor, utan fick vara nöjd med sin tidigare tjänst som<br />
vikarierande professor i processrätt. Elsa Eschelsson dog<br />
år 1911, endast femtio år gammal, av en för hög dos sömnmedel.<br />
Detta var ett självmord som enligt en teori skulle<br />
vara orsakat av den förlorade professorsstriden.<br />
Vid den här tiden fanns det en ”vetenskaplig” misstro<br />
mot kvinnors intellektuella förmåga. Det talades om att<br />
den kvinnliga hjärnan inte kunde mäta sig med mannens<br />
och att intellektuell ansträngning till och med kunde vara<br />
direkt skadlig för kvinnokroppen därför att det skulle leda<br />
till hormonrubbningar och sterilitet. Under sekelskiftet<br />
var äktenskapet den självklara vägen för kvinnor från<br />
borgerliga familjer. Det sågs därför som provokativt när<br />
en kvinna istället valde att skriva in sig på universitetet<br />
och börja ett nytt liv iväg från hemmet, och samhället såg<br />
de kvinnliga studenterna som en bekräftelse på osedligheten<br />
bland studenterna. Det fria studentlivet sågs<br />
redan ned på men det var dubbelt så illa när en kvinna<br />
valde att leva detta liv. Det ansågs att kvinnliga studenter<br />
var förespråkare för den fria kärleken, till skillnad från<br />
borgardottern som var oskuldsfull vilket var den tidens<br />
ideal.<br />
1800-talets studentskor kom att hamna i en underlig<br />
situation, där de dels var studenter, dels uteslutna från<br />
studentlivet. De tillhörde varken universitetslivet eller<br />
borgerskapet. De var intellektuella men var samtidigt<br />
tvungna att tänka på äktenskap och ”kvinnlighet”. Under<br />
gasquer och baler fick de delta under själva sittningen,<br />
men när sedan släppet började var de tvungna att bege sig<br />
iväg.<br />
Just Stockholms nation kan skryta med att vi redan<br />
under 1870-talet hade flest kvinnliga medlemmar av<br />
samtliga nationer, och år 1900 hade nationen hunnit ha<br />
hela 85 kvinnliga medlemmar. Jämför detta med de andra<br />
nationerna som enbart hade haft sex till tio kvinnliga<br />
medlemmar under 1800-talet. Även kvinnor som inte<br />
hade någon anknytning till Stockholm skrev in sig på<br />
nationen och det kvinnliga umgänget kom att locka fler<br />
kvinnor.<br />
År 1892 bildades Upsala Kvinnliga Studentförening,<br />
en föreningsmedlemmarna som sträckte sig över<br />
nationsgränserna. På Valborgsmässoafton samma år var<br />
föreningen de första kvinnliga studenterna som bar sina<br />
studentmössor offentligt, någon som kom att bli en succé.<br />
Även den Kvinnliga diskussionsföreningen hade blivit<br />
populär och kring sekelskiftet dök det upp gymnastik och<br />
till och med en hockeyklubb för kvinnor.<br />
Just Stockholms nation kan skryta med att vi redan<br />
under 1870-talet hade flest kvinnliga medlemmar av<br />
samtliga nationer, och år 1900 hade nationen hunnit ha<br />
hela 85 kvinnliga medlemmar.<br />
Tack och lov har mycket förändrats under de 144<br />
år som gått sedan kvinnor fick lov att skriva in sig<br />
vid universitetet. Kvinnliga studenter är idag en<br />
fullständig självklarhet. Elsa skulle vara glad om<br />
hon såg att det idag till och med är fler kvinnliga juriststudenter<br />
än manliga, och vill man som kvinna styra in på<br />
professorsbanan är det inga problem. Vi har även lyckats<br />
få stopp på husets sjunkande, tack vare nybyggnationen<br />
från 1960-talet. Men det gamla huset i sig är fortfarande<br />
relativt likt hur det såg ut när det en gång byggdes, något<br />
som är värt att bevara och vårda.<br />
07
N a t i o n e n<br />
YOUR voice is the<br />
most important voice<br />
”Ingen har nog undgått den senaste anstormningen av inlägg med hashtaggen<br />
metoo på sociala medier. Att så många personer, inklusive flera som<br />
sitter härinne, har vågat träda fram och dela med sig. För att kunna öppna<br />
tidigare stängda ögon och således tillsammans kunna bidra till ett samhälle<br />
utan tafs och sexuella trakasserier. Det här i sin tur, bidrar till vårat självklara<br />
mål här på nationen, ett Stockholms nation utan trakasserier.”<br />
AV:<br />
ALICE ADLER<br />
What a term it’s been, and it’s not<br />
even over. I am not sure if I should<br />
laugh or cry! Growing up, my<br />
mother has always told me stories<br />
about things that happened when<br />
she was my age. I remember thinking when I was<br />
younger that everything just seemed so much more<br />
dramatic back then in “the olden days”, a phrase that<br />
I am sure my mother would just love. I especially<br />
remember (for some odd and unexplainable reason)<br />
her telling me about the Clinton-Lewinsky story and<br />
it felt as though she was describing a movie. The past<br />
month it dawned on me that one day (hopefully) I<br />
will be telling my children about the game-changing<br />
events that are happening today, and how they will<br />
seem just as dramatic as those my mum used to tell me.<br />
For example, in October <strong>2017</strong> one of the largest social<br />
media trends started as a result of one of Hollywood’s<br />
most powerful men being exposed as a sexual predator<br />
who has used his position to take advantage of<br />
countless women. If that’s not drama, then I don’t<br />
know what is.<br />
Unless you have been living underground, with no<br />
Wi-Fi, no telephone and no TV, then you will have<br />
witnessed and possibly been a part of the #metoo<br />
campaign. I think I can speak for most when I say that<br />
the discussion the campaign has brought about has<br />
been an extremely moving, poignant and eye opening<br />
experience. The bravery that it has taken for many<br />
people to publish their experiences on social media is<br />
overwhelming, and I believe this bravery will be pivotal<br />
in protecting our own daughters and sons in their<br />
schools, their work environments and on the streets.<br />
It’s O.K to speak up to unwanted glances, touches,<br />
words, slurs and innuendos and just say NO! I am<br />
exhausted and downright fed up of being told what’s<br />
right and wrong. Whether it be by internet trolls,<br />
colleagues, acquaintances or friends. I am tired of being<br />
“enlightened” in what the intention was behind a sexist<br />
slur when in the end all it was, was a cheap, sexist slur<br />
– Johanna Schwang, 2Q electa,<br />
Talet till Gåsen <strong>2017</strong><br />
by some stranger in the street or at a club. I am tired<br />
of constantly being told about what sexual harassment<br />
‘actually is’, or seeing girls get laughed at and belittled<br />
in public spaces because they dare to turn around and<br />
speak up to the person grabbing them unwantedly.<br />
Enough is enough and finally the world is speaking up.<br />
#Metoo has created a platform on which women now<br />
feel safer to speak out, and I believe we all in fact have<br />
a duty to make sure that the message this campaign has<br />
spread, does not die out. Rather, we need to expand on<br />
it; discuss, teach, learn and listen to each other.<br />
Among the student nations in Uppsala, which<br />
is where us students are lucky enough to spend<br />
our nights out, harassment and violence in general<br />
is rather uncommon. However, in the light of the<br />
#metoo campaign, I thought it reasonable to ask a few<br />
questions regarding sexual harassment. Many of us can<br />
witness sexual harassment in many different forms,<br />
without even realizing what we are seeing. To which<br />
I say; If you think that it might be considered sexual<br />
harassment, then it probably is. I myself do not know<br />
what the protocol is were I to see something I believed<br />
was harassment in a nation. I turned to the First<br />
Curator of Stockholm’s Nation to get some answers!<br />
If one were to see or experience a form of<br />
inappropriate behaviour at Stocken, for<br />
example; using derogatory and vulgar<br />
language, grabbing someone without<br />
their permission, or just in general<br />
someone being too pushy with another<br />
person who clearly is not inviting that<br />
sort of behaviour, what would you<br />
advise one to do?<br />
Det vanligaste är att sådant sker under nattklubben,<br />
och man ska då ta kontakt med vakter eller utskänkare,<br />
alternativt annan personal som jobbar. Om detta inte<br />
görs under den specifika kvällen, eller det inte sker<br />
under klubben, bör man kontakta Kuratelet eller<br />
något av nationens Trygghetsombud (för närvarande<br />
08
N a t i o n e n<br />
Malcolm Sterky och Alicia Juhlin). Det går<br />
även att kontakta någon i Styrelsen.<br />
Does the nation have a protocol<br />
that they must follow if any kind<br />
of harassment is reported?<br />
Vi har en handlingsplan som tydligt, steg för<br />
steg, förklarar hur vi ska agera vid händelse<br />
av sexuella trakasserier. Som sista steg i<br />
planen skrivs en incidentrapport som lämnas<br />
till kurator.<br />
I remember last year seeing<br />
some posters up around the<br />
nation encouraging people<br />
to speak up if they were to be<br />
‘grabbed’ or harassed in anyway,<br />
which I thought was great! It<br />
really created a safe platform<br />
for people to come forward and<br />
report such happenings. Do you<br />
think that recent events in the<br />
media will encourage the nation<br />
to raise more awareness of this<br />
kind?<br />
Planscherna som satt uppe väckte olika<br />
typer av känslor. Många ansåg att de var bra,<br />
medan vissa tyckte att det spred en stämning<br />
av att nationen är en otrygg miljö där man<br />
bör hålla ögonen öppna. Antalet planscher<br />
som sitter uppe är nu därför färre. Jag tror<br />
absolut att det mediala utrymmet som dessa<br />
frågor fått gör att fler är intresserade av att<br />
engagera sig i frågan. Det har jag redan<br />
märkt av i min omgivning och bland vänner.<br />
Från nationens sida arbetar vi vidare efter de<br />
ramar som arbetats fram de senaste åren. Det<br />
innefattar att ta fram arbetsordningar och<br />
handlingsplaner, anordna föreläsningar, och<br />
skicka ut enkäter en gång per termin som<br />
diskuteras på ämbetsmannadagen. Exakt hur<br />
arbetet ska bedrivas, och vad som ska göras<br />
av Kuratelet respektive Trygghetsombuden<br />
håller för närvarande på att diskuteras i<br />
nationens styrelse.<br />
We must keep shedding light on<br />
sexual harassment and abuse. If<br />
you personally have not been a<br />
victim, it is still your battle; it is for all of us.<br />
Discuss and argue, read and research and<br />
above all; you have a voice, use it!<br />
I hope one day when I am re-telling stories<br />
of my university days to my children I can<br />
speak of the #metoo campaign, of how I<br />
got to witness a great strength and bravery<br />
igniting around me, and that I too can make<br />
it sound like a movie, but a movie that has a<br />
really wonderful ending.<br />
FOTO: DAVID SHANKBONE, WIKIPEDIA COMMONS
N a t i o n e n<br />
SCHTOCKTOBERFEST<br />
14 OKTOBER
N a t i o n e n
N a t i o n e n<br />
Toppmötet<br />
Annika Hökerberg är Stockholms nations<br />
första kvinnliga Förste kurator. Hon satt läsåret<br />
1966/1967. Jag fick möjligheten att göra en kort<br />
intervju med henne tidigare i år där hon berättade<br />
om hur det var då.<br />
VAD FICK DIG ATT SÖKA POSTEN<br />
SOM FÖRSTE KURATOR?<br />
Jag sökte inte utan det var en valberedning<br />
som nominerade kandidater.<br />
Den hade tre förslag där jag var det<br />
ena. Jag hade aldrig tänkt på att<br />
bli kurator innan men blev väldigt<br />
glad när jag fick nomineringen och<br />
sedan blev vald. Det kändes även<br />
lite extra speciellt att bli den första<br />
kvinnliga Förste kuratorn. Vi hade<br />
haft kvinnliga Andre kuratorer innan<br />
men ingen 1Q. Jag vet egentligen inte<br />
varför men det var ungefär lika många<br />
män som kvinnor som var engagerade<br />
redan då.<br />
HUR VAR DET ATT SITTA I KURA-<br />
TELET PÅ 60-TALET?<br />
Det året jag satt var det väldigt<br />
annorlunda jämfört med andra år<br />
eftersom vi flyttade från nationen<br />
för att kunna restaurera gamla huset<br />
samt bygga det nya. Året präglades<br />
av oro över att få ihop pengarna till<br />
byggandet. När vi började saknades<br />
över 350 000 kronor. Vi huserade i en<br />
våning på Smedsgränd vilket var lite<br />
problematiskt många gånger, speciellt<br />
vid gasquer. Men det löste sig ofta bra,<br />
bland annat fick vi ha vår vårbal på<br />
Göteborgs nation som då hunnit flytta<br />
från Drottninggatan till S:t Larsgatan.<br />
Annars var arbetet ganska likt skulle<br />
jag tro, men allt var i något mindre<br />
skala. Jag ledde sammanträden, förberedde<br />
landskap, såg över budgeten och<br />
skrev in nya medlemmar. Såg till att<br />
verksamheten rullade på helt enkelt.<br />
Och sen förekom en del fester såklart<br />
då 1Q alltid höll tal.<br />
14<br />
UPPLEVDE DU ATT DU BLEV DISKRI-<br />
MINERAD NÅGON GÅNG UNDER<br />
DITT ÅR SOM 1Q FÖR ATT DU VAR<br />
KVINNA?<br />
Inte på Stockholms nation, där var<br />
det väldigt i tiden med en kvinnlig<br />
1Q. Under mitt år som Förste kurator<br />
invaldes två kvinnor och två män<br />
som hedersledamöter: Elise Ottesen-Jensen,<br />
norsk-svensk sexualupplysare<br />
och journalist, Elisabeth<br />
Söderström, hovsångerska, Jonas<br />
Nordenson, chef för Sveriges allmänna<br />
exportförening och Jan-Olof Olsson,<br />
journalist och författare. På den<br />
tiden installerades alla hedersledamöter<br />
under Majmiddagen. Så är det<br />
tydligen inte idag.<br />
VAD VAR ROLIGAST MED ATT VARA<br />
KURATOR?<br />
Kamratskapen och atmosfären helt<br />
klart. Jag har fortfarande bra kontakt<br />
med många från Uppsala och det var<br />
ett väldigt roligt år.<br />
SKULLE DU SÄGA ATT DU TAGIT<br />
MED DIG NÅGOT FRÅN DIN TID SOM<br />
KURATOR?<br />
Det är en otroligt bra erfarenhet att ha<br />
sen när man kommer ut i arbetslivet.<br />
Man får även väldigt många kontakter,<br />
inte enbart från Stockholms nation<br />
utan hela Uppsalas studentliv. Jag<br />
rekommenderar verkligen alla att<br />
söka. Det är oerhört lärorikt och är<br />
enbart en fördel när man kommer ut i<br />
arbetslivet.<br />
Text: Fredrika Lundh<br />
<strong>Holmiensis</strong> från februari 1967.
<strong>Holmiensis</strong> från februari 1967.<br />
N a t i o n e n
N a t i o n e n<br />
EN SVENSK<br />
JULSAGA<br />
AV: SONYA SAMMARCO<br />
N a t i o n e n<br />
Det är en förmiddag i december och<br />
en isande vind har dragit in från<br />
norr. Alla har redan glömt förra<br />
årets hysteri och varenda snapchat<br />
story meddelar rådande temperatur.<br />
Luftmadrassen på golvet<br />
hos gymnasiekompisen som ”inte<br />
riktigt vet vad jag vill göra efter<br />
gymnasiet så jag pluggar indek” har läckt under natten<br />
och nästan hela ländryggen vilar på golvet i korridorsrummet.<br />
Gårkvällen spenderades på Malmö nation,<br />
Sveriges sydligaste punkt för en stockholmare. I vimlet<br />
av ansikten på dansgolvet hade jag bestämt mig för<br />
att ta en paus, eller helt enkelt gå på upptäcktsfärd<br />
ut i vinternatten. Lund, tänkte jag, är ändå så litet så<br />
det finns väl inte en chans i världen att jag går vilse.<br />
Luften var krispig och när jag klev ut från nationen<br />
stod det fortfarande folk och huttrade i kön. Jag<br />
svängde anspråkslöst vänster och började promenera<br />
över kullerstenarna bland de låga husen. Årets första<br />
snöflinga föll och landade på jackärmen. Innan den<br />
smält hann jag se dess unika struktur, och jag uttalade<br />
tyst för mig själv, innan jag skrev ner det i anteckningarna<br />
i mobilen, att all I want for christmas är ett<br />
evigt studentliv.<br />
Knäckemackorna till frukost hade tjänat på<br />
att pyntas av en grönsak eller två, men röran i den<br />
gemensamma kylen gör även den bästa matplaneraren<br />
osäker på vad som hör till vem. Julkalendern rullar<br />
i bakgrunden och morgonpepparkakan doppas två<br />
gånger i kaffet. Jag skrollar i mobilen och hittar min<br />
gamla anteckning från igår. Trots felstavningarna<br />
lyckas jag avkoda meddelandet och känner plötsligt<br />
att det inte bara var jag själv som kommunicerade med<br />
bakfyllejaget, utan att det var något större än så. Det<br />
är som at en julängel sjunger ljuva julestämmor genom<br />
skärmen, som att Ernst sträcker ut handen till mig med<br />
en inbjudan att följa med på äventyr. Med mitt öde i<br />
händerna på reptilhjärnan kastar jag mig upp på cykeln<br />
och börjar trampa. Nu bär det av till jultomten.<br />
Många timmars slit senare varnar trafikradion i<br />
hörlurarna, under den snabba hjälmen, om att infarten<br />
till Snerikes börjar blockeras av en trögflytande trafikstockning.<br />
Den värmande sopplunchen på trafikplats<br />
VG gör den hungrige endast tillfälligt mätt. Fasen, och<br />
jag hade helt glömt att det är tisdag. En smartare väg<br />
hade troligtvis varit att åka genom Värmland istället,<br />
men Snerikes hip-hop del av landskapet är alltid så<br />
trevlig så det kanske är värt trafikkön ändå. När jag väl<br />
glider inom landskapets gränser tar jag en snabb tur<br />
genom ABBA-gropen, förbi Rihanna-hörnan och tar<br />
utfarten genom house-från-2012.<br />
Den bästa genvägen från house-från-2012 till<br />
Kakel är som plus etta till din goda vän vägarbetaren<br />
med brytleg. Det är de gemensamma cykelturerna från<br />
förfesten, alla nya bekantskaper och de kulinariska<br />
höjdpunkterna efter klubben stängt som är skälet till<br />
min färd. Det är helt och hållet otänkbart att föreställa<br />
sig ett liv efter examen, och ett riktigt jobb, som skulle<br />
innebära att Centrala studiestödsnämnden inte är<br />
huvudsponsorn för tillvaron. Det är en så främmande<br />
tanke att det nästan vore mer rimligt att föreställa<br />
sig en uppsalabo som är avundsjuk på en lundensare.<br />
Överexalterad över att vara tillbaka i Uppsala tappar<br />
jag riktningen, går på studieuppehåll och ramlar in på<br />
läkarnas eftersläpp till Preklin-sittningen.<br />
Ur dimman cyklar jag vidare. Det känns som<br />
att jag har färdats en evighet, och ändå är jag bara<br />
strax norr om Sveriges mittpunkt, Stockholm. Med<br />
bestämda tramp och flås som om det hela var ett<br />
tappert försök att ta sig upp för Carrobacken färdas<br />
jag upp genom Sverige i samma hastighet som en<br />
trimmad EPA-traktor. Efter många timmars slit når<br />
jag äntligen Åre. Herregud, tänker jag när jag måste<br />
grimasera för att inte få frostskador runt munnen och<br />
vicka på tårna för att inte bli av med några stycken,<br />
nu har jag äntligen kommit till nordpolen. Jag svänger<br />
in på Ica för att köpa en karta, iPhone-batteriet<br />
dog redan nere vid Falun. Förväntansfullt slår jag<br />
upp pistkartan över Åre och letar efter markeringen<br />
16
N a t ii o n e n<br />
”Tomtens stuga”. Förvirrad, utmattad och naiv som jag är blir<br />
nu situationen ganska tuff när verkligheten börjar komma<br />
ikapp. Jag har ju inte ens kommit halvvägs! Jag hade hört att<br />
Sverige är ett avlångt land, men sällan hade jag behövt vara<br />
med om någonting lika utmattande som att ta sig igenom det.<br />
Möjligen när jag promenerat till BMC.<br />
Den sista biten upp var som en riktig tentaperiod, men<br />
nu börjar äntligen toppen närma sig. En krog längs vägen har<br />
öppen dörr och ut mynnar julmusik. När man går in genom<br />
dörren uppfylls de norrländska fördomarna; det är så kallt<br />
inomhus att folk har på sig päls, guldet står framme i frostiga<br />
glas och den huvudsakliga formen av kommunikation är<br />
ljudande inandningar. Även fast det vattnar sig i munnen av<br />
blotta tanken på vilt väljer jag ändå en klassisk burgare, titeln<br />
som står först på listan under rubriken Orvars, och börjar<br />
fundera över den långa resan som jag varit med om. Flera<br />
veckor har det tagit mig att färdas genom det avlånga landet.<br />
Det hade troligtvis gått snabbare att nå målet ifall det inte<br />
var så att växeln fryst fast på 2:an och jag senaste milen varit<br />
tvungen att trampa som en galning.<br />
Nedsjunken i baren känner jag mig besviken. Tomten,<br />
berättade kvinnan bredvid mig, är väldigt upptagen såhär års<br />
och brukar sällan ha tid att dricka en Norrlands på Orvars.<br />
Ännu mindre lovande är att tomten sällan tar sig tid för<br />
stockholmare. Men plötsligt, trots de dystra utsikterna, hörs<br />
tunga steg in genom dörren och ett eko av pondus sprider sig<br />
mot baren. En enorm hemstickad lovikavante landar på min<br />
axel och i den mest stämningsfulla, djupa basröst jag någonsin<br />
hört frågar tomten ”vad önskar sig den här lilla nollåttan i<br />
julklapp då?”. Överväldigad av denna jul-uppenbarelse som<br />
får mig att känna mig som fem år igen svarar jag trevande<br />
”jo förstår tomten, jag skulle, om det inte är för mycket att be<br />
om, vilja önska mig en evig studenttid, tack.” Hohoho, svarar<br />
tomten, och alla nissar i baren instämmer i juleskrattet. Med<br />
en plötsligt väldigt mjuk stämma säger tomten ”Vad vore då<br />
vitsen med studietiden? Den varar bara en liten del av livet,<br />
innan man drar bort från vin och sång till vardagslivets tråk<br />
och tvång, och det är det som gör den så dyrbar. Men hjärtat<br />
i en sann student kan ingen tid förfrysa, för den glädjeeld<br />
som tänts där lyser hela livet. Och ett sånt hjärta kan jag inte<br />
ge dig i julklapp, eftersom det redan är ditt. Jag menar, du<br />
valde trots allt att bli en Stockholmare” Jag spänner blicken i<br />
bardisken och tänker på tomtens ord. Med sin vanliga muntra<br />
stämma bullrar tomten ”Så blir det nu Hallands eller Beska?”<br />
Överväldigad, lite frusen och med studenthjärtat fyllt av<br />
julstämning åker jag söderut till Uppsalas varmare breddgrader.<br />
Det må vara så att jag inte fått vad jag önskat mig i<br />
julklapp, men ny visdom har jag vunnit på vägen. Nu vet jag<br />
att studentlivet är något att uppskatta i varje ögonblick av det,<br />
för en del av dess skönhet är att det tyvärr inte varar för evigt.<br />
17
N a t i o n e n<br />
Tord Ekelöf framför RICH-speglarna.<br />
Tord Ekelöf, född 1945 i Uppsala,<br />
är professor i elementarpartikelfysik<br />
vid Uppsala universitet och<br />
inspektor för Stockholms nation.<br />
Han har under många år varit<br />
verksam vid CERN i Schweiz,<br />
är föreståndare för FREIA på<br />
Ångströmlaboratoriet och tilldelades<br />
år 2009 Björkénska priset,<br />
men framförallt är han hedersledamot<br />
av Stockholms nation. Det<br />
står skrivet att till hedersledamot<br />
kallas envar Nationen vill betyga<br />
sin högaktning. Det är med största<br />
sådan jag lämnar över ordet till<br />
inspektor Tord Ekelöf.<br />
Förord av: Mattias Forsgren<br />
När jag stegade in på Stockholms Nation som<br />
recentior på hösten 1964 var det mycket<br />
som var annorlunda, men också mycket<br />
som var likt, med hur det är idag. Det<br />
anordnades t.ex. regelbundet maskerader<br />
under bestämda temata, t.ex. Romarrikets<br />
fall eller Den mörka medeltiden. Det<br />
var ofta danskvällar på Nationen, som<br />
benämndes “ölstötar” och under vilka det, som benämningen<br />
antyder, dracks mycket öl, då till ett pris av 2 kr flaskan. Det<br />
dansades foxtrot eller jitterbug till musiken, spelad av ett<br />
dansband från orten, till vilken endast en herre kunde bjuda<br />
upp genom att stiga fram till en dam, bocka och säga ”får jag<br />
lov”. Gasque-middagarna på nationen hade “slottsstek” som<br />
stående meny, en tunn brun skiva ugnsgenomstekt kött som<br />
snabbt föll sönder i smulor som blandades med ”brunsåsen”,<br />
serverad med oskalad kokt potatis. Vinet hette ’Vin rouge<br />
d’Algerie’ och var genomgående av enkelt ursprung. Men<br />
snapsen till förrätten var lika god som idag och den utmärkta<br />
punschen serverades alltid till kaffet. Och framför allt var den<br />
intellektuella diskussionen på Nationen lika livlig som idag.<br />
Låt mig berätta vad som följde efter min studenttid i<br />
Uppsala. Året 1967 var jag sommarstudentstipendiat<br />
vid CERN och träffade då Monique, min tillkommande<br />
hustru, på Cité Universitaire, där vi båda bodde<br />
i (skilda) korridorer. När jag avslutat mina kandidat- och<br />
teknologstudier 1968 började jag som doktorand i högenergifysik<br />
vid det dåvarande acceleratorlaboratoriet Gustaf<br />
Werners Institut i Uppsala. Redan efter en månad blev jag<br />
sänd till CERN i Genève och påbörjade där min forskning<br />
om elementarpartiklar som jag sedan fortsatt med, inom olika<br />
forskningsprojekt, ända tills idag. Jag kom därmed att vistas<br />
18
N a t i o n e n<br />
många år i Genève. Jag behöll emellertid hela tiden anknytningen<br />
till Uppsala universitet genom att den forskargrupp<br />
som jag tillhörde och sedan kom att leda bestod av forskare<br />
vid universitetet. 1998 utnämndes jag till lärostolsprofessor i<br />
elementarpartikelfysik i Uppsala.<br />
Som forskare i experimentell partikelfysik kom jag att särskilt<br />
intressera mig för utveckling av nya instrument och detektorer<br />
för att möjliggöra observation och mätning av nya fenomen.<br />
Min doktorsavhandling 1972 byggde på mätningar utförda<br />
med en ny s.k. kärnrekylspektrometer, en teknik som jag kom<br />
att vidareutveckla med ryska forskare under drygt ett år som<br />
ryska vetenskapsakademins gäst i Leningrad 1973 och sedan<br />
tillämpade vid CERN då den nya Super Proton Synchrotron<br />
(SPS) när den startades upp 1976. Frågan gällde bl.a. att<br />
utreda experimentellt om kausalitetsprincipen gäller även vid<br />
subatomärt små avstånd.<br />
När CERN 1979 beslutat att påbörja bygget av en ny accelerator,<br />
Large Electron Positron Collider (LEP), föreslog jag<br />
med kollegor utvecklingen av en ny detektionsmetod för<br />
identifiering av elementarpartiklar, som jag döpte till RICH<br />
för ’Ring Imaging Cherenkov Counters’. Denna experimentella<br />
metod kom att utgöra det huvudsakliga motivet för en<br />
av experimentuppställningarna ’Detector for Lepton, Photon<br />
and Hadron Identification’ (DELPHI) vid LEP, vilken kom<br />
att var vara i drift under hela 1990-talet. Redan då letade vi<br />
efter Higgs-bosonen, som är en elektriskt neutral elementarpartikel.<br />
Vissa nya teorier, bortom den s.k. Standarmodellen<br />
för elementarpartiklar, som kallas Supersymmetriska teorier,<br />
förutsäger existensen även av elektriskt laddade Higgs-bosoner.<br />
RICH-detektorn var särskilt lämpad att söka efter<br />
sådana laddade Higgs-bosoner och vi startade vårt första<br />
försök att detektera sådana under 1990-talet. Sedan dess organiserar<br />
vi på Gustavianum i Uppsala vartannat år en internationell<br />
’Charged Higgs’ konferens.<br />
DELPHI-experimentet avslutades 2001 utan att vi<br />
kunnat finna några laddade Higgs-bosoner. Sökandet efter<br />
den neutrala Higgsbosonen kröntes med framgång vid<br />
CERNs nuvarande accelerator Large Hadron Collider<br />
(LHC) 2012 och belönades 2013 med Nobelpriset medan<br />
sökandet efter laddade Higgs pågår än idag. Efter 2001<br />
monterades DELPHI-uppställningen ner och en del av den,<br />
en uppsättning speglar, som tillverkats på min beställning<br />
vid Bofors Aerotronics AB på Lidingö och använts under<br />
10 år i DELPHI vid LEP för att fokusera Cherenkov-ljus i<br />
RICH-detektorn, finns sedan dess uppställd vid Siegbahnsalen<br />
på Ångströmlaboratoriet.<br />
CERNs nuvarande stora accelerator, Large Hadron<br />
Collider (LHC), började planeras redan på 1980-talet och<br />
togs i bruk 2009. Min forskargrupp deltog i utvecklingen och<br />
uppbygganden av en SemiConductor Tracker (SCT) att ingå<br />
i en experimentuppställning ’A Toroidal LHC Apparatus’<br />
(ATLAS) för att med mycket hög precision mäta spåren av de<br />
100-tals partiklar som bildas vid varje proton-proton-kollision<br />
i LHC. Experimentuppställningen ATLAS var en av de två<br />
vid LHC med vilken den neutrala Higgs-bosonen upptäcktes<br />
2012.<br />
Mitt engagemang i acceleratorbaserad forskning fick<br />
mig att tillsammans med två CERN-kollegor 1997 föreslå att<br />
ett internationellt acceleratorlaboratorium SESAME skulle<br />
inrättas i Mellanöstern under UNESCOS beskydd som ett<br />
fredsprojekt, på samma sätt som CERN inrättades 1954 under<br />
UNESCOs beskydd som ett fredsprojekt efter två förödande<br />
världskrig i Europa. Uppbygganden av SESAME-synkrotronen,<br />
som är en synkrotronljuskälla, påbörjades några år<br />
senare i Allan i Jordanien och stod klar att användas för<br />
19
N a t i o n e n<br />
20<br />
Tord Ekelöf i Garpenberggruvan. Bilden är tagen på 1059 meters djup.
N a t i o n e n<br />
forskning i maj <strong>2017</strong>. SESAME styrs av ett internationellt<br />
råd med delegater från dess medlemsstater Bahrain,<br />
Cypern, Egypten, Iran, Israel, Jordanien, Pakistan,<br />
Palestina och Turkiet. Sverige är observatörsland med mig<br />
själv som rådsdelegat. Jag har utnämnts till ”Artigiano<br />
della pace” av en italiensk orden i Novalesa för att ha<br />
bidragit till SESAMEs tillkomst.<br />
Som jag redan nämnt har jag i hela min forskargärning<br />
särskilt intressera mig för utveckling av nya<br />
instrument och detektorer. De redan nämnda kärnrekylspektrometrarna<br />
och RICH-detektorerna utgör exempel<br />
på detta. De moderna partikelfysikexperimenten skapar<br />
enorma mängder data, många miljontals gigabytes (s.k.<br />
petbytes) per år, som kräver en enorm datorkapacitet för<br />
att kunna analyseras. Under 2000-talets första år ledde jag<br />
projektet SweGrid, som hade som mål att koppla samman<br />
alla Sveriges större datacentraler för att på så sätt, tillsammans<br />
med liknande datorcentranätverk i andra länder,<br />
skapa en tillräcklig analyskapacitet för de datamängder<br />
som LHC-experimenten skulle komma att producera.<br />
Bl.a. denna utvecklig har medfört att vi idag har en dataanalyskapacitet<br />
som motsvarar det omfattande behoven<br />
vid LHC. För min forskning vid CERN, och särskilt för<br />
att ha lett SweGrid-utvecklingsarbetet, mottog jag 2009<br />
Uppsala universitets största pris, det Björkénska priset.<br />
Nya partikelacceleratorer med högre energi och<br />
högre intensitet utgör grundvalen för partikelfysikens<br />
fortsatta utveckling. Under 1990-talet deltog jag tillsammans<br />
med en ingenjör från Scanditronix AB och en<br />
finsk forskargrupp i utvecklingen av den första mindre<br />
prototypen för den supraledande magnet varav 1300 sedan<br />
producerades i Europeisk industri under 2000-talet för att<br />
utgöra LHC-acceleratorns huvudkomponenter. Ungefär<br />
samtidigt engagerade jag Uppsala universitets deltagande<br />
på CERN i utvecklingen av ’Compact Linear Collider’<br />
(CLIC), en elektron-positron-kolliderare i vilken partiklarna,<br />
i motsats till LEP i vilken partiklarna accelereras i<br />
en cirkelbana, accelereras i en rak bana, vilket möjliggör<br />
acceleration till cirka 10 gånger högre kollisionsenergi.<br />
Detta projekt befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet.<br />
År 2009 beslutade Sveriges regering att den då<br />
föreslagna internationella storforskningsanläggningen<br />
European Spallation Soucrce (ESS) skulle förläggas till<br />
Lund i Sverige. Med denna accelerator kommer tiotusen<br />
biljoner (1016) protoner att accelereras per sekund, vilket<br />
är en storleksordning mer än någon annan accelerator<br />
i världen. Det primära syftet med ESS-anläggningen<br />
är att möjliggöra forskning på atom- och molekylnivå<br />
med tillämpningar inom materialfysik, molekylärbiologi,<br />
medicin m.m. Själv såg jag de spännande möjligheter, som<br />
den världsunikt intensiva ESS-acceleratorn skulle komma<br />
att medföra även inom andra forskningsfält, däribland<br />
mitt eget. Jag anhöll hos regeringen, Wallenbergstiftelsen,<br />
ESS-organisationen och Uppsala universitet om<br />
sammanlagt 225 miljoner kronor för att skapa ett nytt<br />
laboratorium ’Facility for Research Instrumentation and<br />
Accelerator Development’ (FREIA) för att, med vår forskargrupps<br />
samlade erfarenhet av acceleratorutveckling vid<br />
CERN och i Uppsala, bidra till utvecklingen och tester av<br />
acceleratorutrustning för ESS. Min anhållan beviljades,<br />
FREIA-laboratoriet invigdes av rektor 2013 och idag<br />
arbetar laboratoriets 25 forskare, ingenjörer, tekniker och<br />
doktorander med utveckling och tester av supraledande<br />
accelerationskaviteter för ESS och även för den framtida<br />
uppgraderingen av LHC-acceleratorn vid CERN.<br />
Därtill har jag själv föreslagit användningen av ESS<br />
för att skapa en världsunikt intensiv stråle av neutriner för<br />
att med en 1 miljon kubikmeter stor Cherenkovljusdetektor<br />
nere i Garpenberggruvan i Dalarna göra precisionsmätningar<br />
av de år 1997 upptäckta och 2015 Nobelprisbelönade<br />
neutrinooscillationerna. Syftet med dessa<br />
mätningar är att söka en förklaring till att det av de, i Big<br />
Bang skapade, lika stora mängderna materia och antimateria<br />
nu bara återstår materia och ingen antimateria i<br />
universum. En designstudie av detta projekt ’ESS neutrino<br />
Super Beam’ (ESSnuSB) bedrivs nu av 15 olika laboratorier<br />
i Europa, däribland FREIA-laboratoriet. I augusti<br />
<strong>2017</strong> beviljade EU ett H2020-bidrag på 30 miljoner kronor<br />
för denna designstudie.<br />
Den ovan beskrivna verksamheten förutsätter nära<br />
samarbete med högteknologisk industri, eftersom samtliga<br />
komponenter för en modern storaccelerator är av sådan<br />
skala att de bara kan produceras i industrin. Denna verksamhet<br />
faller därmed mellan, å ena sidan den rent grundvetenskapliga<br />
storskaliga experimentella forskningen, som<br />
i Sverige f.n. mest bedrivs som analys av data insamlade<br />
med redan existerande accelerator- och experimentanläggningar<br />
och som i Sverige stöds av Vetenskapsrådet,<br />
och å andra sidan den teknologiutveckling, som drivs<br />
av rent kommersiella motiv och som stöds av Vinnova.<br />
Det råder ett gap mellan dessa båda strävanden, som har<br />
kommit att kallas Dödsskuggans Dal (Psaltaren 23:4 ”Om<br />
jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont”),<br />
vilket jag själv menar är fatalt för Sveriges konkurrenskraft<br />
inom både grundforskningen och den tillämpade<br />
teknologiutvecklingen. Dessa två fält utgör parhästar i<br />
den konkurrens som numera råder i den fortsatta globala<br />
utvecklingen i världen, där nya aktörer som Kina och<br />
Indien verkar inse betydelsen av sambandet mellan dessa<br />
två fält betydligt bättre än det västerland, och särskilt<br />
det land, som vi själva lever i, vilket verkar förblindat av<br />
det övertag vi hittills haft i världen sedan renässansens<br />
dagar inom den naturvetenskapliga grundforskningen och<br />
den därmed sammanhängande teknologiutvecklingen.<br />
Låt oss åter se det självklara i sambandet mellan dessa<br />
två verksamheter, som är olika sidor av samma sak, och<br />
aktivt bidra, tillsammans med de nytillkomna aktörerna i<br />
världen, till den numera globala vetenskapliga och teknologiska<br />
utvecklingen!<br />
Jag inledde med att tala om hur det var på det glada<br />
60-talet på vår kära Nation. Jag vill avsluta med att<br />
förklara hur roligt det är att, efter 50 år av aktivt och internationellt<br />
forskarliv, ha privilegiet att, nu som Inspektor,<br />
få delta i Nationens alla verksamheter, både de som fortfarande<br />
är som de var då och de som funnit nya former. För<br />
mig är detta en mycket kär återkomst.<br />
Tord Ekelöf<br />
21
Foto: Nils Weber
HOLMIENSIS<br />
NYÅRSMENY<br />
FESTLIGT, BILLIGT<br />
& UTSÖKT<br />
6 Personer<br />
Tilltugg till fördrinken:<br />
Kanderade cashewnötter<br />
3 dl cashewnötter<br />
2,5 – 3 dl socker<br />
Flingsalt<br />
2 – 3 msk cayennepulver<br />
Smält sockret på medelhög värme i stekpannan, helst av teflon. Var<br />
försiktig så att det inte bränns. Blanda i cayennepulvret och rör om noga.<br />
Vänd cashewnötterna i det smälta sockret och cayennen tills de är täckta.<br />
Häll innehållet i pannan på ett bakplåtspapper, strö över flingsalt och peta<br />
isär nötterna från varandra för att undvika för stora bitar. Låt svalna.<br />
Förätt:<br />
Chèvre med rödbetor<br />
2 förpackningar chèvreost<br />
2 rödbetor<br />
2 dl valnötter (lätt rostade pinjenötter fungerar också,<br />
och är mycket billigare!)<br />
6 matskedar honung<br />
Skär rödbetorna i tunna skivor. Skär osten i mindre kuber och<br />
strö över rödbetorna. Smula valnötter eller pinjenötter ovanpå<br />
och ringla rikligt med honung över. Enkelt och gott!<br />
Huvudrätt:<br />
Portobello- och halloumiburgare med sötpotatispommes och tryffelbearnaise<br />
6 stora portobellosvampar<br />
2 packet halloumi<br />
2 tomater<br />
1 klyfta vitlök<br />
1 gul lök<br />
3 stora sallagsblad<br />
1 förpackning cheddarsås<br />
6 hamburgarbröd<br />
1 förpackning tryffelbearnaise<br />
Olja<br />
Slätbladig persilja<br />
Oregano<br />
6 stora sötpotatisar<br />
Marinera svampen i olja blandat med lite persilja, salt, oregano och<br />
svartpeppar.<br />
Börja med att skära sötpotatisen i smala remsor. Täck med olja. Salta och<br />
peppra. Sätt in i ugnen på 200 grader. De bör vara krispiga efter ca. 45<br />
minuter men kolla till dem då och då så att de inte bränns.<br />
Skär upp halloumin och stek tillsammans med svampen. Märk väl att<br />
svamparna har en mycket längre stektid. Medan de steker kan du skära<br />
vitlöken i mycket tunna skivor, och tomaten i tjockare sådana. Låt nyskuren<br />
vitlök ligga ovanpå varje tomatskiva i fem minuter så att de drar åt<br />
sig av vitlökssmaken. Skär den gula löken.<br />
Värm hamburgarbrödet i en stekpanna och bred cheddarsås på halvorna.<br />
Montera sedan hamburgaren i ordningen salad, tomat, lök, halloumi och<br />
portobellosvamp. Ta ut sötpotatisen ur ugnen och servera tillsammans<br />
med tryffelbearnaisen.<br />
Dessert:<br />
Raw food-brownies<br />
7 dl kärnfria dadlar<br />
4 1/2 dl valnötter<br />
6 matskedar kakao<br />
1 1/2 tsk vaniljextrakt<br />
2 tsk vatten<br />
1/4 + 1/8 tsk salt<br />
2/3 dl kakao<br />
2/3 dl lönnsirap (eller agavesirap)<br />
2 msk solros eller kokosolja<br />
1/2 tsk vaniljextrakt<br />
Blanda dadlar, valnötter, 6 msk kakao, 1 1/2 tsk vaniljextrakt, vatten och<br />
salt i en matberedare. Kör tills det blivit en slät smet, och skrapa ner från<br />
kanterna av bunken efter behov. Smeten kan verka torr i början, men<br />
tillsätt inte mer vatten! Smörj en ca. 20 centimeter bred ugnsform lätt,<br />
eller täck den med bakplåtspapper. Om du skrynklar ihop papperet innan<br />
du lägger det i botten så rullar det inte ihop sig och blir enklare att forma<br />
efter hörnen. För över smeten till formen och tryck ut den tills att den är<br />
jämnt fördelad.<br />
Blanda återstoden av kakaon och vaniljextraktet väl med lönnsirapen och<br />
oljan. Det här kommer utgöra glasyren. Täck smeten i formen med ett<br />
jämnt lager av glasyren. Kyl dina brownies i minst två timmar eller till<br />
dess att de stelnat.<br />
Servera med vaniljglass och dekorera med granatäpplekärnor för en ännu<br />
lyxigare efterrätt.
N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r<br />
A Students<br />
Carol<br />
AV: ANNIE PETTERSON<br />
T<br />
he snow was falling outside as the light slowly<br />
faded into darkness. Ebba was in her student<br />
room, swiping away at her phone. She sighed,<br />
and swiped left yet again. As she was swiping,<br />
a message appeared at the top of the screen.<br />
From Tiny Tor. Reading the message, she rolled her eyes.<br />
“Hey! Are we still meeting up 2morrow to work on the<br />
group project?”<br />
“Sorry! Something came up :(”<br />
“We’ve rescheduled like 3 times already, plz Ebba”<br />
Ugh. Why was he always so annoying? She ignored that<br />
message, and the ones that followed. Instead, she turned to her<br />
trusted friend Netflix for some laughs. She must have fallen<br />
asleep, because she awoke suddenly, her computer resting<br />
against her stomach, and her hand still in a bag of chips. She<br />
wiped her sleepy eyes, her eyelashes still stiff with mascara.<br />
When she opened her eyes again there was suddenly a figure<br />
before her, a transparent figure. Ebba gasped with fear, pulling<br />
the covers towards her. The figure only stared at her, not saying<br />
a word. Slowly, her mind started to recognize the haunted face<br />
before her. “Jonna?” Ebba stuttered out. Jonna took a step closer<br />
to the bed, and Ebba pushed herself up against the wall behind<br />
her, fear pounding through her entire body. A chain rattled as<br />
Jonna walked, and looking down, Ebba could see a heavy ball<br />
attached by chain to Jonna’s ankle. DEBT was written on the<br />
ball in big letters. “Hear me!” Jonna said. “You have a chance<br />
to escape my fate.” Ebba shuddered, and stared at Jonna with<br />
big eyes, not daring to blink. “Tonight, you will be haunted<br />
by a Spirit. He is your only hope.” As she was speaking, Jonna<br />
slowly started to fade away.<br />
The second she was completely gone, Ebba started to doubt<br />
that she had ever been there. There was no longer any proof<br />
of the event ever taking place, and so Ebba told herself it was<br />
merely a dream. Calming herself down, she went to bed, and<br />
fell asleep within minutes.<br />
She woke up sometime later, an odd sound waking her<br />
from her sleep. Fear clamped down on her as she looked up<br />
from her bed. She closed her eyes, wishing to wake up from<br />
this dream. But when she opened them, the ghost in the faded<br />
overalls still stood there. He had stopped his chanting by now,<br />
and stood smiling at her.<br />
“Are you the spirit that I was told would come?”<br />
“I am!” The spirit answered. “I am the Ghost of Student<br />
Past, Present and Future”<br />
“All students’ past, present and future?” Ebba asked, trembling.<br />
“No, your past, present and future”<br />
The spirit stretched out his pale hand towards her.<br />
“Ready?”<br />
24
N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r<br />
Reluctantly she took his hand, and immediately they were<br />
flying at such a high speed that she had trouble catching her<br />
breath, and the world around them blurred away. Then suddenly,<br />
they stopped. They were in a lecture hall. It was in session,<br />
yet no one seemed to see them standing there at the front.<br />
Then she recognized what class they were in.<br />
“Oh my God. I remember this! I was sitting right…”<br />
Ebba looked up at the seats and saw herself seated among the<br />
students.<br />
“This was your first term as a recentior. Look at how happy<br />
you are”<br />
Ebba did look, and although she looked tired she did have<br />
a faint smile on her lips.<br />
“This was an 8am lecture, and yet you showed up, eager<br />
to learn,” the Spirit looked at her, “Do you go to any lectures<br />
now?” Ebba had to look away from him, instead turning her<br />
gaze to her happier self.<br />
“Ready?” The Spirit asked, and Ebba took his hand.<br />
When they stopped flying, they were in a corridor. Her<br />
corridor. It was filthy. The boxes were starting to become overflowed<br />
with cartons and plastic. The door opened, and Ebba<br />
walked in, her hair slightly wet from snow. She glanced at the<br />
trash, but then kept on walking to her room.<br />
“This was last week. It was your week to take out the trash.”<br />
The Spirit said, looking at her.<br />
“I was tired, okay? And I had an upcoming exam. I had<br />
to focus on studying.” She answered, her arms crossed over<br />
her chest. The Spirit simply walked to her door, and stepped<br />
through, forcing Ebba to follow him. Her room was messy,<br />
with dirty plates and clothes all over. On the bed lay Ebba, her<br />
attention fixed on her phone, wholly engrossed in upvoting a<br />
picture of a cat. The spirit turned and looked at her.<br />
“This does not look like studying” was all he said, before<br />
reaching out his hand towards her. This time, she grabbed it<br />
before he had the time to ask her if she was ready, the shame<br />
too much to bear.<br />
When they landed, they were in an unfamiliar room, but<br />
she did recognise the person sitting at the table, typing away at<br />
his computer.<br />
“We have left the past, and entered the present,” the Spirit<br />
told her. “Since you cancelled again, Tor was forced to do it<br />
alone.”<br />
Ebba looked at Tiny Tor, and saw how puffy his eyes were,<br />
either from crying or lack of sleep. Or perhaps both. The shame<br />
in her chest was starting to blossom into an uncontrollable<br />
monster, and she happily accepted the Spirit’s hand.<br />
This time they landed in an empty room. “We are in the<br />
future now. The person who lived in this room had to leave. Not<br />
focusing on studying, the person spent all their time on Tinder,<br />
Jodel, and watching shows on Netflix. The person consequently<br />
failed the course they were taking.”<br />
Ebba knew who the spirit was talking about, yet she could<br />
not quite face it, not yet. There was a noise outside the room,<br />
and Ebba and the Spirit walked through the door, following<br />
the noise out into a small party going on in the corridor. The<br />
celebrating people, the ones who lived in Ebba’s corridor, were<br />
suddenly hushed, and a toast was made.<br />
“To Ebba finally leaving! Cheers!”<br />
Ebba did not quite know what to feel, but she could feel<br />
her eyes starting to tear up. She turned to the Spirit. “Is no one<br />
upset about me leaving?” She asked him, and took his outstretched<br />
hand for the last time. They landed in the same room<br />
they had been in earlier, only now Tiny Tor was stood staring at<br />
the empty room, tears rolling freely down his cheeks.<br />
“When you did not help with the group assignment, you<br />
both failed. Tor had trouble continuing the program, his faith<br />
in humanity, and himself, lost forever. Because of you.” The<br />
Spirit stared into Ebba’s eyes. She saw a fire within his eyes,<br />
and fear started to mingle with the shame and guilt. “Do<br />
you see now that your actions have consequences?” He asked<br />
her, his voice booming in the small room. “Please,” she said,<br />
“Please!” The Spirit smiled viciously, and said “Make it right.”<br />
25
N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r<br />
The Rhyme of<br />
a Thursday<br />
AV: ANNIE PETTERSON<br />
There are thousands of students in Uppsala tonight,<br />
Each Thursday they go out and the night does ignite,<br />
they have spent their days crammed in their books,<br />
Then step out on the town with their heels and good looks.<br />
Around the world there is no other place,<br />
That can make a Thursday just this Ace!<br />
As the week comes to a close and we hand in our work,<br />
Just breathe, let go and hide all that casework.<br />
For it is Finally time for the best night of all,<br />
It’s the Thursdays that get us through the long fall!<br />
My brother was a student here years before me,<br />
I have a habit of copying him you see.<br />
We always agree on most things we do,<br />
However, we differ in one or say two.<br />
I love a good party and to stay out all night,<br />
Laughing with friends until the sky gets light.<br />
He’s more of a whiskey and a good book man,<br />
But between you and me I’ve seen him on tables in Cannes.<br />
However, there is one point we have found on which to agree,<br />
When it comes to the subject of clubbing or tea,<br />
In London and Stockholm, we are born and raised,<br />
Two cities in which the nightlife is praised.<br />
But one thing is true and that’s nothing compares,<br />
To a night out at Stocken and this even my brother declares!<br />
I find the autumn hard, and many agree,<br />
I only wrap myself up and drink lots of tea.<br />
Which is healthy and wholesome and downright cosy,<br />
But it’s also so vital to keep those cheeks rosy!<br />
It’s important to remember to brace the cold,<br />
And venture outside in the icy dark months,<br />
As we won’t have the energy when we start to get old.<br />
Whether it’s dinner with friends or an afternoon coffee,<br />
Don’t forget to have fun and eat lots of toffee!<br />
Because in these dark days it’s easy to hide,<br />
And huddle up away from the world outside.<br />
Lemons, coffee and vitamin D,<br />
Is what manages to get me out of bed to see,<br />
The sparkling blanket of snow that is covering the park,<br />
Making my Monday much less dark.<br />
Working out can also bring a few smiles,<br />
26
N u d l a r , s t u d i e r & s t å l a r<br />
A nice distraction from the papers and files.<br />
I have a friend, he has this idea, to always have a trip planned to some place sunny,<br />
I followed his lead and you know what he was right! It made my weekdays so much more funny.<br />
Clicking through photos of a beach in the Maldives,<br />
Dreaming of lying there under the palm trees,<br />
Sipping piña coladas decorated in leaves.<br />
You see there are many things one can do,<br />
To make you forget this season of flu.<br />
Look forward to Christmas and bake lots of cakes,<br />
And don’t forget to sing and skate on frozen lakes!<br />
Sit at the window snuggled in a blanket,<br />
Watching the snow fall in a fluffy pyjama set.<br />
If you get bored or lonely remember,<br />
To pick up the phone and all through November,<br />
Make plans and have fun despite the bad weather.<br />
Christmas is coming, the best time of the year!<br />
So be merry and go spread that festive Christmas cheer!<br />
By the time that is over we can finally say,<br />
The spring term has begun oh yes yes horray!<br />
Just an idea but it really doesn’t hurt, to remember a Thursday is never a miss,<br />
If you need to get out and dance off that stress, it’s a night out you should not dismiss.<br />
The days I have spent curled up at home, panicked over exams and shortage of time,<br />
When my friends have come over to sip on mulled wine,<br />
We always end up queuing outside Stockholm’s nation,<br />
A little bit tipsy but above all happy, pretending we are out on vacation.<br />
As we make our way in with our too heavy coats,<br />
We laugh and sing, straining our throats.<br />
Bumping into those classmates we don’t really know,<br />
But the mood encouraging to let all love show!<br />
With kisses and hugs, left right and centre,<br />
Onto the big dancefloor we will enter.<br />
Dance all night long and I am sure you will find,<br />
Those blue fingers and shivers you’ve left far behind!<br />
The best thing about Thursdays I just have to say,<br />
Is something that is great in so many a way.<br />
The feeling the weekend has not yet begun,<br />
you don’t waste your weekend in bed after just one night of fun!<br />
The smiles, the laughs, and the festive cheer,<br />
That you enjoy over a nice cold beer,<br />
Makes your week better and breaks up the calm,<br />
As you count down the days to seeing a coconut palm.<br />
My point here is this; that in this cold time,<br />
It is easy to sulk and move up your bed-time.<br />
But just don’t forget that life doesn’t just stop,<br />
Just because it’s dark and one gets in a strop.<br />
Keep yourself busy and whatever you do,<br />
Remember every Thursday we are waiting for you.<br />
27
K u K l u t l u t r u r o c & h N n ö ö j ej e<br />
The 10 Best<br />
Christmas Movies<br />
of All Time<br />
While many hold the absurd opinion that the best thing<br />
about christmas is the receiving of presents, or the<br />
delicious food, i wholeheartedly disagree. The best<br />
time of the year are those weeks leading up to christmas<br />
eve, when you snuggle down under a blanket, snow (hopefully)<br />
falling outside of your window, hot chocolate warming your hands,<br />
and watch your favourite christmas movies. The nostalgia and magic<br />
of those movies bring a warmth and light that is needed during the<br />
season of darkness. The following is a list of the (objectively) best<br />
christmas movies, and who knows, perhaps you will find your new<br />
favourite.<br />
28<br />
AV: ANNIE PETTERSON
K u l t u r & N ö j e<br />
Best Anti-Christmas - Bad Santa (2003) Best Comedy - Elf (2003)<br />
This movie is perfect for those of you lacking Christmas cheer,<br />
or who simply feel a bit tired of the constant Christmas music<br />
and hunt for gifts. Bad Santa follows the alcoholic conman<br />
Willie (Billy Bob Thornton) who together with a friend pose<br />
as a mall Santa and elf in order to rob department stores, but<br />
problems arise when Willie befriends a troubled boy who<br />
brings out a new side in him.<br />
Best Swedish - Sagan om Karl-Bertil Jonssons<br />
julafton (1975)<br />
Karl-Bertil Jonsson is shown every year on Christmas Eve, and<br />
is watched by millions. It is, I dare say, the best Swedish Christmas<br />
movie of all time. For those of you who have not seen it,<br />
the animated movie centers around an upper class teenage boy<br />
in Stockholm who decides to give back to the poor, only what<br />
he gives away is not actually owned by him.<br />
Best Musical - White Christmas (1954)<br />
An oldie but a goodie, White Christmas centers around two<br />
sets of entertainers, the sisters Betty (Rosemary Clooney) and<br />
Judy (Vera-Ellen), and the war veterans Bob (Bing Crosby) and<br />
Phil (Danny Kaye), as they attempt to help save the Vermont<br />
based inn of Bob’s and Phil’s WW2 commander by putting on<br />
the show of a lifetime.<br />
Best Animated - The Polar Express (2004)<br />
A great movie based on Chris Van Allsburg’s children’s book,<br />
The Polar Express is about a boy who has lost his faith in Santa<br />
and, along with other children, is picked up in a train heading<br />
to the North Pole. Tom Hanks supplies no less than five of the<br />
voices in this tale about believing in the magic of Christmas.<br />
Best Costume Design- The Grinch (2000)<br />
The Grinch is a funny, heartwarming and altogether excellent<br />
movie with a great costume and production design which<br />
earned it several awards. The story, based on the tale by Dr.<br />
Seuss, follows the adorable Cindy Lou Who as she attempts<br />
to include the reclusive Grinch ( Jim Carrey) in the Christmas<br />
festivities in Whoville. However, her plan backfires when the<br />
Grinch instead decides to ruin Christmas for everyone in town.<br />
This is my own favourite Christmas movie, and if you have not<br />
yet, watch it!<br />
Few could honestly oppose the choice of Elf as the funniest<br />
Christmas movie ever made. As a human raised as an elf at the<br />
North Pole, Buddy (Will Ferrell) shows us the harsh realities of<br />
life when he goes to New York in search of his biological father.<br />
This hilarious comedy perfectly manages to show us the love<br />
and laughter that exist around us, if we only open our eyes.<br />
Best Santa - The Santa Clause (1994)<br />
A modern (read: 80’s) comedy about a divorced father (Tim<br />
Allen) reluctantly becoming Santa. The Santa Clause has a<br />
modern twist on Santa, with some elves flying around with<br />
jetpacks, yet the movie manages to preserve the magic of<br />
Christmas. However, it will leave you wondering whether or<br />
not you are okay with having a killer as Santa. It is suitable for<br />
children, I promise.<br />
Best Indie - Carol (2015)<br />
A very recent movie, Carol is about two women who meet<br />
during Christmas time in 1950’s New York. The chemistry<br />
between Carol (Cate Blanchett) and Therese (Rooney Mara)<br />
is palpable, but problems arise for the two when their love is<br />
found out. Lesbian stories are seldom told in movies, and this<br />
one is 94% fresh on Rotten Tomatoes. Definitely worthy of two<br />
hours of your time!<br />
Best Black & White - It’s a Wonderful Life (1946)<br />
Having earned six Academy Award nominations, and being<br />
listed as number 11 on the American Film Institute’s 100<br />
Greatest American Movies Of All Time, there is no doubt that<br />
It’s A Wonderful Life is an excellent movie, arguably the best<br />
one on this list. The movie begins with a desolate husband and<br />
father called George ( Jimmy Stewart) contemplating suicide,<br />
but luckily his guardian angel is there to help him see all the<br />
good he has accomplished during his life.<br />
Best Romantic Comedy - Love actually (2003)<br />
The best Christmas romantic comedy, and for some, simply the<br />
best romantic comedy. A big cast almost entirely made up of<br />
big Hollywood names, such as Liam Neeson, Keira Knightley,<br />
Emma Thompson, Colin Firth, and the list goes on and on.<br />
Love Actually has several intertwined stories about different<br />
kinds of love in London, including a storyline about the British<br />
Prime Minister, and another about an old washed-up rock<br />
musician making a comeback.<br />
29
K u l t u r & N ö j e<br />
HT:s höjdpunkt<br />
SNAK-<br />
INSPO<br />
BRUCE<br />
ELCYKEL<br />
MAROCKO<br />
7<br />
EMIRATSAM-<br />
LING<br />
BAKOM<br />
JULBORD<br />
3<br />
DU ÄR GÅR<br />
I MINA STILLA<br />
TAN- NATT I<br />
KAR<br />
OF<br />
LIGHT<br />
JAG GICK I<br />
MADRID<br />
1<br />
GÅR I TÅG<br />
JULDAGSDA-<br />
TUM ÄR<br />
EFTER Ö<br />
PIRAT-JA<br />
4<br />
GÖRS I MELLAN-<br />
DAGAR<br />
8<br />
PYSSLA MED PELLE – KORSORDET<br />
KONSTRUKTÖR: PELLE KYHLÉN<br />
SÄNKT<br />
7 2<br />
GÖR NÅGRA<br />
BIRDIES<br />
KARIN<br />
VREESWJIK-<br />
PER<br />
6<br />
5<br />
1<br />
2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
LÖSNINGSORD:<br />
30
K u l t u r & N ö j e<br />
Vintern står runt hörnet och på Stockholms nation har vi precis bränt av en storslagen luccehelg,<br />
stort tack alla inblandade!<br />
Precis som året <strong>2017</strong> börjar även mitt år som Andre kurator att lida mot sitt slut, och när jag nu<br />
ser tillbaka på det år som gått gör jag det med ett stort leende på läpparna. Året har präglats av nya<br />
möten, nya erfarenheter och många roliga, men ibland svåra, utmaningar. Nu är det snart dags att<br />
för sista gången registrera en leverantörsfaktura, bokföra och stämma av verksamheternas rapporter<br />
och sitta på en middag med insigniet runt halsen. Istället för mig tar Johanna över 2Q-rodret. Jag är<br />
övertygad om att du kommer att göra ett strålande jobb, it’s your time to shine now. Kör hårt!<br />
Ett stort tack för detta fina år och god jul på er alla!<br />
Marcus Laurén<br />
Andre kurator<br />
2Q<br />
MARCUS LAURÉN<br />
Bästa Stockholmare!<br />
Vintern kom på besök några dagar men försvann tråkigt nog lika fort och plötsligt var det flera plusgrader<br />
igen, vilket nog 1Q tycker är superskönt då det otippat är han som är salt- och sandansvarig.<br />
Själv hoppas jag på att den snart kommer tillbaka så att man slipper det här gråa och trista vädret.<br />
När jag sitter och skriver detta har vi precis firat Mårten Gås med en fantastisk Gåsmiddag i<br />
landskapssalen där vi fick svida om till balklänning och frack. Det bjöds på laxtartar, svartsoppa,<br />
gåsbröst med tillbehör och äppelkaka. Vi lyssnade till ljuvlig sång från Stockholms nations damkör<br />
Erato och ett förtjusande spex från Stockholms nations spexarcorps.<br />
I skrivande stund är planeringen i full gång inför den kommande luccehelgen. När den här tidningen<br />
kommer ut har luccehelgen precis varit och jag hoppas ni tycker den var fantastisk och att ni<br />
deltagit på minst två event.<br />
Hoppas ni alla haft en jätterolig termin här på nationen och att ni laddar batterierna under julen för<br />
att komma tillbaka med full energi till våren. Där ser vi fram emot event som vårbalen, marshelg med<br />
marsspex och inte minst Valborg!<br />
Vi ses i vår!<br />
3Q<br />
HANNA SKARIN<br />
Hanna Skarin<br />
Tredje kurator<br />
Ärade landsmän, landsmaninnor och ämbetsmän, men framförallt ärade och älskade Sthlms Bar,<br />
Snart har hela min tid som Barmästare passerat, och det har den gjort alldeles för snabbt, men om jag<br />
fick välja så hade jag inte velat göra ett år till. Det krävs mycket av en kurator. Engagemang, tid och<br />
kreativitet krävs dagligen och på toppen av isberget ska man vara glad och trevlig så fort man sätter<br />
sin fot innanför dörrarna. Det fungerar inte riktigt att ha en dålig dag. Men jag ska ärligt säga att de<br />
dåliga dagarna på nationen under det här året har varit väldigt få. Det har jag många att tacka för<br />
men framförallt er, kära bar och alldeles för fina vänner. Ni har gjort mycket för mig och nationen. Vi<br />
har gått igenom stora förändringar, som jag hoppas ni uppfattat som roliga med framför allt nödvändiga,<br />
under det här året. Mycket har investerats i barverksamheten för att höja stämningen och öka<br />
sammanhållningen. Det har varit en ära att vara er chef, kollega och vän. Helt klart det roligaste året i<br />
mitt liv. Slutligen ett stort tack till mina kuratorskollegor och alla ämbetsmän som arbetat hårt under<br />
det senaste året, och ett särskilt tack (samt en spark) till Marcus Laurén som jag nu suttit tillsammans<br />
med i ett år. Det kommer bli ett stort tomrum att fylla efter er och nationen.<br />
Med vänlig hälsning,<br />
BM<br />
ANDRÉ LERDELL<br />
André Lerdell<br />
Barmästare<br />
Kära, kära Stockholmare,<br />
När jag sitter och skriver detta så faller snön stilla utanför mitt fönster. Och jag ser det som ett gyllene<br />
tillfälle att försöka övertala mina kollegor att man nu får spela julmusik! Tyvärr köpte de inte det.<br />
Nåväl. Vi har precis avslutat en lyckad Gåshelg, hoppas att ni hade en toppenkväll med massa dans<br />
till vårt husband Vibrato!<br />
I och med att det är sista gången jag skriver denna spalt vill jag passa på att säga adjö. Åtta<br />
terminer som engagerad senare är det dags att tacka för mig och påbörja nya äventyr. Detta år som<br />
heltidsanställd har gått otroligt fort och varit så roligt, lärorikt och utmanande. Jag vill rikta stor<br />
tacksamhet till alla mina kollegor, ämbetsmän och mästare som jag jobbat nära under detta år. Tack<br />
för att ni funnits där under denna resan, både genom skratt och gråt. Utan er hade detta året inte varit<br />
genomförbart. Så all kärlek till er. Kommer aldrig sluta imponeras över det slit och engagemang som<br />
läggs ner här på nationen för att skapa glädje för så många studenter.<br />
Så tack för mig och hoppas att vi ses i kakel framöver, ha en härlig jul och ett riktigt gott nytt år!<br />
Lisa Olofsson<br />
Restaurangchef<br />
RC<br />
LISA OLOFFSON<br />
31
KALENDARIUM vt 18<br />
Mån 8 jan<br />
Mån 8 jan<br />
Tors 11 jan<br />
Mån 15 jan<br />
Tis 16 jan<br />
Tors 25 jan<br />
Tis 6 feb<br />
Lör 10 feb<br />
Mån 12 feb<br />
Tors 1 mars<br />
Fre 16 mars<br />
Lör 17 mars<br />
Mån 26 mars<br />
Tors 29 mars<br />
Inskrivningen börjar<br />
Lunchen öppnar<br />
Första torsdagen, avgång och Holmiana<br />
Café och Frukost öppnar<br />
Puben öppnar<br />
STORTorsdag<br />
Reccemottagning<br />
Reccegasque<br />
Första Lagtima Vårlandskap<br />
STORTorsdag<br />
Marsslabb<br />
Marsgasque - Marsspexpremiär<br />
Andra Lagtima Vårlandskap<br />
STORTorsdag<br />
www.stockholmsnation.se