2017 - Holmiensis 4

More documents

Recommendations

Info

N a t i o n e n 20 Tord Ekelöf i Garpenberggruvan. Bilden är tagen på 1059 meters djup.
N a t i o n e n forskning i maj <strong>2017</strong>. SESAME styrs av ett internationellt råd med delegater från dess medlemsstater Bahrain, Cypern, Egypten, Iran, Israel, Jordanien, Pakistan, Palestina och Turkiet. Sverige är observatörsland med mig själv som rådsdelegat. Jag har utnämnts till ”Artigiano della pace” av en italiensk orden i Novalesa för att ha bidragit till SESAMEs tillkomst. Som jag redan nämnt har jag i hela min forskargärning särskilt intressera mig för utveckling av nya instrument och detektorer. De redan nämnda kärnrekylspektrometrarna och RICH-detektorerna utgör exempel på detta. De moderna partikelfysikexperimenten skapar enorma mängder data, många miljontals gigabytes (s.k. petbytes) per år, som kräver en enorm datorkapacitet för att kunna analyseras. Under 2000-talets första år ledde jag projektet SweGrid, som hade som mål att koppla samman alla Sveriges större datacentraler för att på så sätt, tillsammans med liknande datorcentranätverk i andra länder, skapa en tillräcklig analyskapacitet för de datamängder som LHC-experimenten skulle komma att producera. Bl.a. denna utvecklig har medfört att vi idag har en dataanalyskapacitet som motsvarar det omfattande behoven vid LHC. För min forskning vid CERN, och särskilt för att ha lett SweGrid-utvecklingsarbetet, mottog jag 2009 Uppsala universitets största pris, det Björkénska priset. Nya partikelacceleratorer med högre energi och högre intensitet utgör grundvalen för partikelfysikens fortsatta utveckling. Under 1990-talet deltog jag tillsammans med en ingenjör från Scanditronix AB och en finsk forskargrupp i utvecklingen av den första mindre prototypen för den supraledande magnet varav 1300 sedan producerades i Europeisk industri under 2000-talet för att utgöra LHC-acceleratorns huvudkomponenter. Ungefär samtidigt engagerade jag Uppsala universitets deltagande på CERN i utvecklingen av ’Compact Linear Collider’ (CLIC), en elektron-positron-kolliderare i vilken partiklarna, i motsats till LEP i vilken partiklarna accelereras i en cirkelbana, accelereras i en rak bana, vilket möjliggör acceleration till cirka 10 gånger högre kollisionsenergi. Detta projekt befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet. År 2009 beslutade Sveriges regering att den då föreslagna internationella storforskningsanläggningen European Spallation Soucrce (ESS) skulle förläggas till Lund i Sverige. Med denna accelerator kommer tiotusen biljoner (1016) protoner att accelereras per sekund, vilket är en storleksordning mer än någon annan accelerator i världen. Det primära syftet med ESS-anläggningen är att möjliggöra forskning på atom- och molekylnivå med tillämpningar inom materialfysik, molekylärbiologi, medicin m.m. Själv såg jag de spännande möjligheter, som den världsunikt intensiva ESS-acceleratorn skulle komma att medföra även inom andra forskningsfält, däribland mitt eget. Jag anhöll hos regeringen, Wallenbergstiftelsen, ESS-organisationen och Uppsala universitet om sammanlagt 225 miljoner kronor för att skapa ett nytt laboratorium ’Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development’ (FREIA) för att, med vår forskargrupps samlade erfarenhet av acceleratorutveckling vid CERN och i Uppsala, bidra till utvecklingen och tester av acceleratorutrustning för ESS. Min anhållan beviljades, FREIA-laboratoriet invigdes av rektor 2013 och idag arbetar laboratoriets 25 forskare, ingenjörer, tekniker och doktorander med utveckling och tester av supraledande accelerationskaviteter för ESS och även för den framtida uppgraderingen av LHC-acceleratorn vid CERN. Därtill har jag själv föreslagit användningen av ESS för att skapa en världsunikt intensiv stråle av neutriner för att med en 1 miljon kubikmeter stor Cherenkovljusdetektor nere i Garpenberggruvan i Dalarna göra precisionsmätningar av de år 1997 upptäckta och 2015 Nobelprisbelönade neutrinooscillationerna. Syftet med dessa mätningar är att söka en förklaring till att det av de, i Big Bang skapade, lika stora mängderna materia och antimateria nu bara återstår materia och ingen antimateria i universum. En designstudie av detta projekt ’ESS neutrino Super Beam’ (ESSnuSB) bedrivs nu av 15 olika laboratorier i Europa, däribland FREIA-laboratoriet. I augusti <strong>2017</strong> beviljade EU ett H2020-bidrag på 30 miljoner kronor för denna designstudie. Den ovan beskrivna verksamheten förutsätter nära samarbete med högteknologisk industri, eftersom samtliga komponenter för en modern storaccelerator är av sådan skala att de bara kan produceras i industrin. Denna verksamhet faller därmed mellan, å ena sidan den rent grundvetenskapliga storskaliga experimentella forskningen, som i Sverige f.n. mest bedrivs som analys av data insamlade med redan existerande accelerator- och experimentanläggningar och som i Sverige stöds av Vetenskapsrådet, och å andra sidan den teknologiutveckling, som drivs av rent kommersiella motiv och som stöds av Vinnova. Det råder ett gap mellan dessa båda strävanden, som har kommit att kallas Dödsskuggans Dal (Psaltaren 23:4 ”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont”), vilket jag själv menar är fatalt för Sveriges konkurrenskraft inom både grundforskningen och den tillämpade teknologiutvecklingen. Dessa två fält utgör parhästar i den konkurrens som numera råder i den fortsatta globala utvecklingen i världen, där nya aktörer som Kina och Indien verkar inse betydelsen av sambandet mellan dessa två fält betydligt bättre än det västerland, och särskilt det land, som vi själva lever i, vilket verkar förblindat av det övertag vi hittills haft i världen sedan renässansens dagar inom den naturvetenskapliga grundforskningen och den därmed sammanhängande teknologiutvecklingen. Låt oss åter se det självklara i sambandet mellan dessa två verksamheter, som är olika sidor av samma sak, och aktivt bidra, tillsammans med de nytillkomna aktörerna i världen, till den numera globala vetenskapliga och teknologiska utvecklingen! Jag inledde med att tala om hur det var på det glada 60-talet på vår kära Nation. Jag vill avsluta med att förklara hur roligt det är att, efter 50 år av aktivt och internationellt forskarliv, ha privilegiet att, nu som Inspektor, få delta i Nationens alla verksamheter, både de som fortfarande är som de var då och de som funnit nya former. För mig är detta en mycket kär återkomst. Tord Ekelöf 21
Page 1 and 2: HOLMIENSIS Nr 2 HT 2017. Sedan 1963
Page 3 and 4: R e d a k t i o n e n DEN HÄR FLIK
Page 5 and 6: N a t i o n e n LUNDH I LUND Jag ha
Page 7 and 8: N a t i o n e n nummer 1 av Holmien
Page 9 and 10: N a t i o n e n Malcolm Sterky och
Page 11: N a t i o n e n
Page 15 and 16: Holmiensis från februari 1967. N a
Page 17 and 18: N a t ii o n e n ”Tomtens stuga
Page 19: N a t i o n e n många år i Genèv
Page 23 and 24: HOLMIENSIS NYÅRSMENY FESTLIGT, BIL
Page 25 and 26: N u d l a r , s t u d i e r & s t
Page 27 and 28: N u d l a r , s t u d i e r & s t
Page 29 and 30: K u l t u r & N ö j e Best Anti-Ch
Page 31 and 32: K u l t u r & N ö j e Vintern stå

2017 - Holmiensis 4

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?