2017 - Holmiensis 4

More documents

Recommendations

Info

N a t i o n e n STOCKHOLMS NATIONS HISTORIA HERRKLUBBEN, HUSET OCH KVINNORNAS INTÅG DEL 2 AV: THERESIA MOSSBERG Under de kommande två terminerna kommer jag att följa nationens historia med nedstamp i olika tider som känns särskilt spännande för en nutida läsare att förkovra sig i. Jag kommer att beskriva vilken byggnad man befann sig i, hur många medlemmar nationen hade och vad medlemmarna sysslade med under just den perioden. Jag kommer att undersöka Stockholmarnas vardagsliv och vad de haft för intressen och syn på saker i livet. En stor del av informationen till den här artikeln har hämtats ur den ypperligt intressanta boken ”I ett hus på lut - studenter och studentliv på Stockholms nation i Uppsala” som finns att köpa på expeditionen. I den andra delen av min följetång om nationens historia kommer jag att dyka ner i 1800-talets nationsliv, på den tiden då fortfarande endast män var antagna till universitetet och nationen ännu inte hade något hus. 1800-talet kom nämligen att bjuda på två enorma förändringar för Stockholms nation. Den första förändringen rör huset, då nationen äntligen fick det hus som den nu befinner sig i, eller åtminstone halva. Den andra förändringen handlar om kvinnors intåg i student- och nationslivet efter hundratals år då enbart män varit välkomna att utbilda sig. Medlemsantalet vid universitetet och nationen kom att stiga rejält under 1800-talets första hälft. Detta gjorde att man var tvungen att söka efter en tomt eller ett hus att befinna sig i, till skillnad från tidigare då man kunnat träffas i Inspektorns hem. Vid landskapet den 2 mars 1825 beslutades därför att man skulle bilda en byggnadsfond. År 1829 bestämde sig universitetet för att sälja den tomt som nationens gamla hus idag ligger på och den erbjöds då Stockholms nation. Det sades att tomten ”så väl igenom sitt fördelaktiga läge som sin vidd vara för Nationens behof fullkomligt passande”. Dessutom låg tomten i kvarteret S:t Erik, vilket är Stockholms skyddshelgon. Det kom att dröja fram till år 1841 innan ritningar till en nationsbyggnad lades fram, men dessa visade sig vara för dyra och man vände sig istället till arkitekt Johan Fredrik Åbom att ordna ett billigare förslag. Hans ritningar kom att antas den 25 februari 1845. Grunden till huset lades år 1845, byggnaden uppfördes år 1846 och putsning och inredning skedde år 1847. Den 17 november 1847 var det slutbesiktning på arbetet och det målades utvändigt våren år 1848. På landskapet den 3 juni 1848 gratulerade proinspektor professor Johan Henrik Schröder de då 154 landsmännen till att de nu hade ett eget hus. Huset såg i princip likadant ut då som det gör idag, det har däremot kommit att sjunka under årens lopp och den trappa som en gång ledde upp till ytterdörren har idag fått tas bort. Redan 1851 började sprickbildningar dyka upp och eftersom husets västra sida lutar på grusåsen och husets östra sida på lerlager, har den östra sidan, sedan dess att huset byggdes, alltjämt sjunkit. Kvinnor fick rätten att avlägga högre examina vid universitetet, undantaget teologiska och högre juridiska, först år 1873. Universitetsmiljön skulle dock inte komma och bli jämställd på en dag, utan den var sluten för männen och det tog lång tid och kamp för kvinnorna att vinna erkännande. De kvinnor som först skrev in sig vid universitetet ville inte bli kallade för ”studentskor”, då de menade att detta kunde få dom att framstå som ett tillfälligt fenomen och skilda från den manliga studenten. Stockholms nation låg inte i bakkant i jämförelse med de andra nationerna. Redan höstterminen 1873 blev Johanna Lewysohn nationens första landsmaninna och var då en av de första tre kvinnor som skrevs in vid Uppsala Universitet. Det kom sedan att dröja till hösten 1877 tills nästa kvinna, Ellen Fries, skrev in sig vid nationen. 1879 blev Karolina Widerström medlem i nationen och var den första kvinnan i landet att ta lic.-examen vid medicinska fakulteten år 1888. Du kan läsa mer om hennes liv i 06
N a t i o n e n nummer 1 av <strong>Holmiensis</strong> från vårterminen 2016, där Joel Lenell skrev ett personporträtt. Hösten 1882 kom Elsa Eschelsson att skriva in sig i nationen. Hon var den första kvinnliga docenten i juridik och jag kommer att återkomma till henne senare. Hon fick varken delta i fester eller universitetshögtider och fick endast vistas ute på gatan i sällskap med sin tjänsteflicka. Männen på den här tiden ställde sig ofta kritiska till kvinnornas intåg i universitets- och nationslivet. När Ellen Fries skulle besöka rektorn fick hon enbart göra det i sällskap av en äldre manlig släkting, och på Stockholms nation fick hon en mindre chock då hon på väg till kuratorsexpeditionen ”måste passera genom en sal full af rökande och tidningsläsande studenter och utsätta sig för deras blickar”. Ellen Fries var under sin studietid helt utestängd från studentlivet och fördelen med detta, om man nu ska tvinga fram en sådan, var att det enda som fanns att ägna sig åt var studierna. Hon fick varken delta i fester eller universitetshögtider och fick endast vistas ute på gatan i sällskap med sin tjänsteflicka. Under hela 1870- talet fanns som högst fyra kvinnliga studenter inskrivna vid universitetet under samma termin. Ellen uttryckte att hon kände sig ”ensam som ett får bland getter, och som en anka bland gäss”. Ellen Fries kom dock att väljas in som seniorsmedlem i nationen år 1881 och blev Sveriges första kvinnliga filosofie doktor år 1883. Av de 153 kvinnor som mellan 1873 till 1914 studerade vid Uppsala universitet avlade 112 stycken examen. Av dem fortsatte sedan tio stycken till doktorsgraden. Dåtidens kvinnliga doktorer hade dock ingen möjlighet till fortsatt karriär inom universitetet efter denna bedrift. En annan kvinnlig student vid universitetet var Karolina Widerström, som kom att bli den första kvinnliga utexaminerade läkaren. Hon var en mycket duktig sexualupplysare och specialist i veneriskaoch kvinnosjukdomar som uppskattas än idag. Elsa Eschelsson, som nämnts tidigare, var den första kvinnliga rättsretorikern i Sverige och blev sedermera Stockholms nations första kvinnliga hedersledamot. Eftersom hon var en lovande forskare kom hon direkt att bli förordnad en docenttjänst i civilrätt vid juridiska institutionen. Hennes institution backade upp henne och när professuren i civilrätt blev ledig försökte institutionen utverka ett förordnande för henne. Men eftersom hon var kvinna fick hon inte lov att bli ordinarie professor, utan fick vara nöjd med sin tidigare tjänst som vikarierande professor i processrätt. Elsa Eschelsson dog år 1911, endast femtio år gammal, av en för hög dos sömnmedel. Detta var ett självmord som enligt en teori skulle vara orsakat av den förlorade professorsstriden. Vid den här tiden fanns det en ”vetenskaplig” misstro mot kvinnors intellektuella förmåga. Det talades om att den kvinnliga hjärnan inte kunde mäta sig med mannens och att intellektuell ansträngning till och med kunde vara direkt skadlig för kvinnokroppen därför att det skulle leda till hormonrubbningar och sterilitet. Under sekelskiftet var äktenskapet den självklara vägen för kvinnor från borgerliga familjer. Det sågs därför som provokativt när en kvinna istället valde att skriva in sig på universitetet och börja ett nytt liv iväg från hemmet, och samhället såg de kvinnliga studenterna som en bekräftelse på osedligheten bland studenterna. Det fria studentlivet sågs redan ned på men det var dubbelt så illa när en kvinna valde att leva detta liv. Det ansågs att kvinnliga studenter var förespråkare för den fria kärleken, till skillnad från borgardottern som var oskuldsfull vilket var den tidens ideal. 1800-talets studentskor kom att hamna i en underlig situation, där de dels var studenter, dels uteslutna från studentlivet. De tillhörde varken universitetslivet eller borgerskapet. De var intellektuella men var samtidigt tvungna att tänka på äktenskap och ”kvinnlighet”. Under gasquer och baler fick de delta under själva sittningen, men när sedan släppet började var de tvungna att bege sig iväg. Just Stockholms nation kan skryta med att vi redan under 1870-talet hade flest kvinnliga medlemmar av samtliga nationer, och år 1900 hade nationen hunnit ha hela 85 kvinnliga medlemmar. Jämför detta med de andra nationerna som enbart hade haft sex till tio kvinnliga medlemmar under 1800-talet. Även kvinnor som inte hade någon anknytning till Stockholm skrev in sig på nationen och det kvinnliga umgänget kom att locka fler kvinnor. År 1892 bildades Upsala Kvinnliga Studentförening, en föreningsmedlemmarna som sträckte sig över nationsgränserna. På Valborgsmässoafton samma år var föreningen de första kvinnliga studenterna som bar sina studentmössor offentligt, någon som kom att bli en succé. Även den Kvinnliga diskussionsföreningen hade blivit populär och kring sekelskiftet dök det upp gymnastik och till och med en hockeyklubb för kvinnor. Just Stockholms nation kan skryta med att vi redan under 1870-talet hade flest kvinnliga medlemmar av samtliga nationer, och år 1900 hade nationen hunnit ha hela 85 kvinnliga medlemmar. Tack och lov har mycket förändrats under de 144 år som gått sedan kvinnor fick lov att skriva in sig vid universitetet. Kvinnliga studenter är idag en fullständig självklarhet. Elsa skulle vara glad om hon såg att det idag till och med är fler kvinnliga juriststudenter än manliga, och vill man som kvinna styra in på professorsbanan är det inga problem. Vi har även lyckats få stopp på husets sjunkande, tack vare nybyggnationen från 1960-talet. Men det gamla huset i sig är fortfarande relativt likt hur det såg ut när det en gång byggdes, något som är värt att bevara och vårda. 07
Page 1 and 2: HOLMIENSIS Nr 2 HT 2017. Sedan 1963
Page 3 and 4: R e d a k t i o n e n DEN HÄR FLIK
Page 5: N a t i o n e n LUNDH I LUND Jag ha
Page 9 and 10: N a t i o n e n Malcolm Sterky och
Page 11: N a t i o n e n
Page 15 and 16: Holmiensis från februari 1967. N a
Page 17 and 18: N a t ii o n e n ”Tomtens stuga
Page 19 and 20: N a t i o n e n många år i Genèv
Page 21 and 22: N a t i o n e n forskning i maj 201
Page 23 and 24: HOLMIENSIS NYÅRSMENY FESTLIGT, BIL
Page 25 and 26: N u d l a r , s t u d i e r & s t
Page 27 and 28: N u d l a r , s t u d i e r & s t
Page 29 and 30: K u l t u r & N ö j e Best Anti-Ch
Page 31 and 32: K u l t u r & N ö j e Vintern stå

2017 - Holmiensis 4

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?