2020 - Holmiensis 3

edaktionen
REDAKTÖREN HAR ORDET
Ur ett svenskt perspektiv är det svårt att förstå vilken
oerhörd makt USA:s Högsta domstol och dess nio
domare besitter. Den amerikanska maktdelningsprincipen
tillskriver lika mycket makt till statens dömande (Högsta
domstolen), lagstiftande (kongressen) och verkställande
(presidentämbetet) organ, och Högsta domstolen har i
praktiken makten att blockera eller begränsa lagar.
Domarna i landets juridiska högborg, som sitter på
livstid eller tills de väljer att gå i pension, utses av presidenten
men måste godkännas av senaten. Trots att det
federala domstolssystemet enligt konstitutionen ska vara
frånkopplat politiken har tillsättningen av domare, och
i viss mån även domstolsförfarandet i stort, politiserats
över tid. Republikanska presidenter har en tendens att
nominera domare med konservativ syn på rättsväsendet,
medan demokratiska presidenter hellre nominerar liberalt
inriktade jurister. Betydelsen av Högsta domstolens
sammansättning kan alltså ha ett ansenligt inflytande på
amerikansk politik, vilket förklarar varför tillsättandet av
en ny medlem till domstolen betraktas som en mycket
viktig fråga i landet.
Den 18 september gick Ruth Bader Ginsburg ur tiden.
Hon blev 87 år gammal, och lämnade jordelivet i sviterna
av en mångårig kamp mot cancer. 1993 blev hon blott den
andra kvinnan att utses till domare i Högsta domstolen,
och var fram till sitt frånfälle en framstående figur i
domstolens liberala falang. Hennes röst var av stor vikt i
en mängd beslut rörande - i amerikansk kontext - kontroversiella
frågor, såsom samkönade äktenskap och rätten till
abort. Hon var otroligt populär, framför allt i progressiva
kretsar, och på äldre dagar uppnådde hon en status som
en sorts populärkulturell ikon. Hon tillgavs smeknamnet
“The Notorious R.B.G”, taget från rapparen Biggie Smalls
artistnamn “The Notorious B.I.G”, och syntes sin ålder till
trots i virala träningsklipp på Youtube.
Utöver att hon kommer att saknas av många ses hennes
bortgång som en politisk bomb i USA. President Trump
har under sin första mandatperiod redan tillsatt två
konservativa domare, och lyckas han tillsätta ytterligare
en kommer Högsta domstolen att ha en tydlig konservativ
majoritet i flera decennier framöver. Bedömare tror att ett
sådant scenario kan gynna republikanska ståndpunkter
och leda till upphävanden eller inskränkningar av bland
annat aborträtten och sjukförsäkringsexpansionen “the
Affordable Care Act”, ofta kallad Obamacare.
Det Demokratiska partiet anser att tillsättandet av
Ginsburgs efterträdare bör vänta till efter valet den
tredje november. Detta dels för att det enligt uppgifter
var Ginsburgs personliga önskan, dels mot bakgrund av
att den republikanskledda senaten år 2016 blockerade
president Obamas nominering till en nybliven vakans,
med motiveringen att domare till Högsta domstolen inte
bör tillsättas under ett valår. Det var då nio månader
kvar till valet - vid Ginsburgs bortgång var det mindre än
två. Trots den knappa tidsramen har Republikanerna nu
gjort klart att de avser att rösta igenom president Trumps
kandidat utan att invänta valresultatet. Hur det går, och
hur det påverkar valet, återstår att se. Klart är i alla fall att
det kommer att bli en polariserande politiskt strid med
betydande efterverkningar.
Denna hösttermins första nummer – mitt första som
redaktör – bjuder på mängder av intressanta texter. Sonya
uppmärksammar Nationens damlag i fotboll, Markus
skriver nyårskrönika, Lisa spanar in Stockholms nya
bostadshus på Studentvägen och Simon kåserar om en
särskilt omsjungen (och väl upplyst) stad.
För första gången er redaktör,
Ansvarig utgivare
Marcus Hellgren
1q@stockholmsnation.se
Annonsförsäljning
holmiensis@stockholmsnation.se
Tryck
Wikströms Tryckeri AB
018-15 62 90
Omslagsfoto
Saga Edstam
Fotograf
-
Kontakt
Drottninggatan 11
753 10 Uppsala
072-964 75 50
holmiensis@stockholmsnation.se
Nils Norström
Redaktör
2