Sensus historia – Med historien mot framtiden
I den här boken får du möta många röster som tillsammans berättar historien om Sensus – tre studieförbund som blev ett.
I den här boken får du möta många röster som tillsammans berättar historien om Sensus – tre studieförbund som blev ett.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
träffats, sjungit, pratat, lärt sig av varandra och utvecklats.
Kjell Bengtsson var under alla år han arbetade på SKS och Sensus även
verksam som organist. Det betydde mycket, tror han, att han faktiskt var ute
i verkligheten och stod där med egna körer varje vecka. Han såg vilka behov
körerna hade och vad som fungerade. Han träffade kolleger och odlade
kontakter.
– Vi började ganska snart att ge ut böcker på SKS om hur man kunde
arbeta med körer och tillsammans med Carl-Bertil Agnestig byggde vi upp
en metodik för barnkörarbete, berättar Kjell Bengtsson.
Den nya bokutgivningen med körpedagogik blev under 1980-talet snabbt
populär bland SKS-körerna. Behovet var stort. Mycket uppmärksammad
blev till exempel ”Människan i kören”, en bok om körens inre arbete.
– För att undvika att belasta körens ekonomi med dyra sångböcker
övergick vi, i samarbete med Gehrmans musikförlag, till notutgivningar på
separatblad i slutet av åttiotalet, förklarar Kjell Bengtsson.
Kompositörer anlitades
Det var ett pionjärarbete man gav sig på. Särskilt när det gäller körmusik för
de små körerna, till exempel arrangemang där det endast finns en mansstämma.
Det behövdes nya arrangemang av gammal musik och nyskriven
musik av moderna kompositörer. SKS beställde helt enkelt verk av olika
kompositörer, ett femtiotal per år. Bara detta faktum har betytt oerhört
mycket för utvecklingen av kyrkans musik. Och genom åren har författare
och kompositörer som Georg Riedel, Ylva Eggehorn, Benny Andersson och
Britt G Hallqvist anlitats.
Men Kjell Bengtsson nöjde sig inte med det. Han reste runt och tog kontakt
med körer i andra länder och tog hem
musik, okänd i Sverige, som gavs ut i
studieförbundets körserie.
Det var t ex SKS förtjänst att den
engelska körtraditionen med s k
carols blev kända och med tiden
älskade i Sverige.
– Hittills hade vi mest vänt oss mot
den tyska, strama traditionen. För oss
var det helt okänt att det fanns en hel
värld av andra klanger och mjukt böljande
melodier i den engelska körtraditionen.
Det var fantastiskt att upptäcka
detta, berättar han.
Hur var det möjligt med denna
enorma satsning?
– Ingen hade tidigare drivit
74