summary - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

någon »lärobok», måhända ha en del kommit över från Sverige i slutet av det föregående seklet.
Närmare folkmusiken eller rent av tillhörande denna står A. J. Stares notbok från 1806.
Denna bok innerhåller 123 »pollonesser», vilka alla fått detta förnämare namn, ehuru de med
undantag av några verkliga polonäser äro vanliga polskor i mindre och mer utvecklade former.
(Handskriften är med en del uteslutningar publicerad av mig i Brages Årsskrift VIII, 1917). På
grund av melodistilen och de »spelmanstag» som utmärka en del melodier, förefaller det antagligt,
att åtminstone större delen av dem är direkta uppteckningar efter allmogespelmän och icke
avskrifter; de kunna givetvis vara upptecknade av någon spelman som här notfäst hela sin repertoar.
Jag antager i varje fall såsom sannolikast att melodierna äro upptecknade i Finland. Härpå tyda de
många i boken ingående polskor som ända till början av det tjugonde seklet bevarats bland
allmogespelmännen hos oss. En melodi benämnd »Fredrikshamns belägring», vilken naturligtvis
icke tillhör dansrepertoaren, synes bekräfta antagandet av ett finländskt ursprung. Ägaren - eller
upptecknaren av melodierna - Adolf Fredrik Stare »i Åbo» har jag icke kunnat uppspåra trots
efterforskningar i kyrkoarkivet. En släkt Stare förekom i Pargas i början av 1800-talet, men något
samband mellan denna släkt och bokens ägare har jag icke förmått fastställa. I slutet av boken
förekommer namnet »Carl Gustav Rothelius i Strängnäs», en man som sålunda kan ha ägt boken
någon tid. Möjligheten av att melodimaterialet haft ett nära samband med svensk spelmansmusik
behöver icke heller vara uteslutet. Ett flyktigt studium av innehållet i boken visar många
överensstämmelser med den svenska polskrepertoaren, såsom fallet är i den finländska
spelmansmusiken överhuvudtaget. 28
FÖRBINDELSER MED SVERIGE
När gemenskap och likheter i det folkmusikaliska melodibeståndet påträffas på båda sidor
om Ålands hav och Bottniska viken, så har detta sina fullkomligt naturliga orsaker. Man kan
hänvisa både till officiella bestämmelser, som gällde här liksom i Sverige, och man kan räkna med
personliga förbindelser, vilka voro lika livliga bland allmogen som bland de högre
samhällskretsarna. Man torde också kunna säga, att inflytelser från Sverige nådde vårt land på
samma sätt som sådana gjorde sig gällande exempelvis mellan de norra och södra landskapen i
Sverige. När överflödsförordningen 1664 tillät endast 6 musikanter »på fina bröllop», så skulle
detta stadgande efterlevas här såsom i moderlandet. Liknande var förhållandet med andra
28 Vid publiceringen av denna notbok i Brages Årsskrift läste jag namnet som Starc. Fil.dr Erkki Ala-Könni, som
behandlat boken i sin avhandling Die Polska-Tänze in Finnland, har tolkat namnet som Stare.
37