PIM2 2004.indd - Malmö stad

LEDARE
Tio år med stadsbyggandet i Malmö
Dynamisk utveckling
Mina tio år som ledare för stadsbyggnadskontoret i
Malmö kännetecknas av en fantastisk framtidsoptimism
där infrastrukturprojekten avlöst varandra
som på löpande band. Detta var också tiden då
Malmö påbörjade sin långa resa från arbetarstad
till kultur- och kunskapsstad. Den
resan är inte slutförd än, och ur ett
stadsutvecklingssammanhang har
den just börjat. På samma sätt gör vi
en resa på det regionala planet från
lokal nod till att vara en del i en ny
kontext – Öresundsregionen. En
resa som kommer att ta betydligt
längre tid.
När jag kom till stadsbyggnadskontoret,
hamnade jag mitt
i visionsarbetet 1994-95. Ett strategiskt
framtidsarbete som jag anser var oerhört
viktigt för Malmö och som dessutom kom vid rätt
tidpunkt. Ur detta kom bl a högskolan och även
Bo01. Visionsarbetet fortsätter. På två sätt. Det
nyligen startade handlingsprogrammet Välfärd
för alla (VFA) kan sägas vara stadens nästa stora
visionsarbete. Fast nu vänds blickarna inåt. Nu är
det obalansen mellan olika demografi ska grupper
som står i fokus. Visionsarbetet fortsätter också genom
omstarten med Översiktsplanen där det nya
angreppssättet tar sin utgångspunkt i inte enbart
den ekologiska, utan även den ekonomiska och
sociala hållbarheten. Utgångspunkter som också är
centrala för VFA.
Integration tar tid
Öresundsregionen fyller fyra år sommaren 2005.
En mycket kort tid i planeringssammanhang.
Trots den lyckosamma utvecklingen inom persontransportsidan,
kommer det att dröja innan vi
kan tala om en integrerad Öresundsregionen. Den
mentala kartan för öresundsborna har ännu så
länge ingen större utbredning.
Vi har idag ett bra samarbete med motsvarande
verksamheter på den danska sidan, både Köpenhamn
och Århus. Vi har medverkat i ett antal
Planering i Malmö är en informationsskrift från
Malmö Stadsbyggnadskontor.
ANSVARIG UTGIVARE
Göran Rosberg, 040-34 36 79
REDAKTION
Göran Rosberg, Cecilia Lindberg, Göran Falck,
LAYOUT/GRAFISK FORM
Stina Andersson
FOTOGRAFER
Ronny Bergström, Lars Hansson
TRYCK
Tryckeri Wiking, dec 2004
MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR
205 80 Malmö
Tel 040-34 10 00
www.malmo.se under Bostad & bygge
OMSLAG
David Wiberg
2 Planering i Malmö 2004
Interreg-projekt vars syfte har varit att understödja
ett ökat samarbete över nationsgränsen s k crossborder
activities och vi fortsätter med dessa samverksansformer.
Delaktigheten i Öresundsregionen
har också inneburit ett nytt synsätt på marknadsföringen
eller positioneringen av regionen. Här har
Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och
Näringslivskontoret tillsammans
med Copenhagen Capacity och
regionens ledande bygg –
och fastighetsföretag salufört Öresundsregionens
kvaliteter på internationella
arenor.
Regionförstoring innebär ju att
fokus inte enbart ligger på huvudnoderna
Köpenhamn och Malmö,
även om det för regionen som helhet
är viktigt att huvudresurserna faller
på Malmö och Köpenhamn. En
sådan strategi är till gagn för hela regionen. Under
denna period har också avståndet, dvs det mentala
avståndet, minskats mellan axeln Malmö-Lund.
Samarbetet har ökat och vi inser att vi har mycket
att vinna på gemensamma satsningar.
Västra Hamnen och urban
governance
Jag har följt Västra Hamnens utveckling ända
sedan jag började på kontoret. I min tidigare roll
som chef för ett arkitektkontor fi ck vi 1989 uppdraget
att presentera ett utbyggnadskoncept för
Västra hamnen. Samma kontor arbetade också
med ombyggnaden av Kockumshallen , hall 7, till
en hypermodern bilfabrik. Så, jag har ett speciellt
förhållande till Västra Hamnen.
Det strategiska draget att fl ytta den internationella
bostadsmässan från Ön på Limhamn till
Västra hamnen och på så sätt utnyttja bostadsmässan
som en katalysator för omvandlingen
av industriområdet till att bli starten för skapandet
av en ny stadsdel var genialt. Likaså tankarna från
visionsarbetet om ett stadsintegrerat universitet,
motorn mellan den nya stadsdelen och Gamla staden.
Det är min förhoppning att våra tankar om
synergieffekter mellan universitetet, innovationsmiljön
Minc och företagarna på Västra Hamnen
skall bära frukt. Det som idag brukar benämnas
som ”tripple helix”.
Idag arbetar ca 6.000 på Västra Hamnen. Lika
många som under Kockumstiden. När Västra
Hamnen är fullt utbyggd dvs om 20 år har denna
siffra fördubblats. Jag hoppas då att hela stadsdelen
utvecklats på ett sådant sätt att det kan uppfylla
hållbarhetskraven som sattes för Bo01.
Jag arbetade som ordförande för byggherregruppen
under uppbyggnaden av Bo01. På så sätt fi ck
jag möjligheten att se hela processen både från
planerings- och på genomförandehåll. Den erfarenheten
tar jag med mig och hoppas få nytta av i
framtiden. Genom pilotprojektet Lots försökte vi
arbeta med nya samarbetsformer. Tanken var att
få alla markägare och intressenter att verka mot
samma mål, oavsett egna intressen. Idag arbetar vi
med en samverkansgrupp, där den snabba utvecklingen
kan komma att ställa krav på en kompletteranade
speciell genomförandegrupp. Här fi nns
också utrymme för nya samverkansformer - det
som brukar kallas urban governance. Kommunicerandet
av utvecklingen i Västra Hamnen med intressenter,
investerare och alla malmöbor har skett
på StadsbyggnadsForum Västra Hamnen. Lokalen
fungerar som en informationsingång till Västra
Hamnen och kommer efterhand att utvecklas ytterligare.
Logistik
Logistiken kommer på många sätt att bli det stora
samtalsämnet under de närmaste 5-10 åren i Malmö.
I första hand ser jag citytunneln som ett nödvändigt
och revolutionerande tillskott för transportarbetet
såväl i Malmö som i regionen som helhet.
Citytunneln är ett konkurrenskraftigt medel
i relation till den alltmer ökade personbilstrafi ken.
För att följa upp den succéartade utveckling vi har
fått med tågtrafi ken över sundet idag är citytunneln
en viktig bricka i detta. Jag tror också att vi
kommer att få se en mycket spännande utveckling
kring citytunnelns stationsområden, dit stora kommersiella
intressen kommer att styras.
Stadsbyggnadskontoret har också kommit med
intressanta utvecklingstankar för persontransporterna
i Malmö genom översiktsplanens aktualiseringsarbete.
Det går ut på att skapa en s k ring
med citytunneln och den gamla kontinentalbanan
som stomme. Ett viktigt instrument även i diskussionerna
om att förstärka de östra delarna av
staden.
Epilog
Ovan har jag valt att kommentera några områden
som varit viktiga för mig under tioårsperioden.
Det fi nns givetvis andra som också ligger mig
varmt om hjärtat. Boendefrågorna genom t ex
projekt som Byggabodialogen på Västra hamnen,
Annestad, Hammars Park. Men också den
påbörjade stadsförnyelsen i city där Baltzar City
är en god representant för detta område. Tillväxtfrågorna
genom näringslivsutvecklingen i staden
intresserar mig också mycket.
Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla
som på något sätt medverkat i stadsbyggnadsprocessen
under dessa fantastiska år. För mig har det
varit en mycket stimulerande dialog och utmaning
som jag självklart kommer att sakna när jag
vid årsskiftet lämnar min tjänst som stadsbyggnadsdirektör
för att arbeta deltid med strategiska
stadsutvecklingsfrågor på uppdrag av Malmö
stad. Förhoppningsvis ses vi då inom ramen för
detta uppdrag.
Malmö december 2004
Mats Olsson
Stadsbyggnadsdirektör