Ge mig en skärgårdsö - Fastighetsvetenskap - Lunds tekniska ...

Ge mig en skärgårdsö � Vad påverkar en skärgårdsfastighets marknadsvärde?
Teori kommer att ställas mot empiri i denna uppsats vilket den kvalitativa metoden reder sig
utmärkt för. Jacobsen (2002, s.142) menar att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst när
man vill bringa mer klarhet i vad som ligger i ett begrepp eller fenomen. En annan fördel med
den kvalitativa metoden är att man kan ha en flexibel uppläggning av undersökningen, en
uppläggning som kan ändras under undersökningens gång. Detta passar författaren väl då hon
vill kunna vara öppen för oväntade händelser.
Genom att använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod menar Repstad (2007, s.32) att
man ges möjlighet att ändra frågorna till empirin efterhand som svaren stämmer överens med
teorin. Vidare såg författaren en klar fördel i att kunna komplettera intervjumaterial under
arbetets gång, vilket är en fördel som även Repstad (2007, s.86) trycker på när det gäller den
kvalitativa metoden. Just möjligheten till uppföljningsfrågor menar han är en väsentlig fördel
med metoden, vilken också visar på dess flexibilitet.
3.1.2 Den kvantitativa metoden
����� ������������� ��������� ���� ���� ������ ���� �
omfattning eller frekvens av ett fenomen och är så klar att den är möjlig att strukturera i
förväg, och när man vill undersöka många enheter för att generalisera till en större
������������������ sen, 2002, s.135).
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar marknadsvärdet av en
skärgårdsfastighet belägen i Göteborgs- eller Stockholms skärgård. För att kunna ta reda på
detta krävs bearbetning av ett stort material men som inte görs särskilt djupgående.
Den kvantitativa metoden har ofta som mål att generalisera från ett mindre stickprov till en
större population vilket medför att beskrivningen av hur man kan göra för att få fram ett
representativt stickprov spelar en central roll (Jacobsen, 2002, s.149). Jacobsen (2002, s.149)
menar på att den kvantitativa metoden är lämplig då man har en ganska god förhandskunskap
om det ämne man undersöker, när problemställningen är relativt klar. Vidare menar han att
den är mest lämplig när man vill beskriva ett fenomens frekvens eller omfattning. Han trycker
också på att en kvantitativ metod är klart bäst när man vill pröva teorier och hypoteser vilket
är fallet i denna uppsats. Sist poängterar han att de två metoderna skall ses som komplement
till varandra då fördelarna med den ena tillämpningen oftast blir nackdelar för den andre och
vice versa. Just kombinationen av metoder trycker Repstad (2007, s.28) också på och menar
att genom att kombinera olika metoder ges ett bredare dataunderlag samt en säkrare grund för
tolkning vilket belystes i början av detta kapitel.
3.2 Val av data
Svar på uppsatsens frågeställning kommer bland annat att grunda sig på det empiriska
material som kommer att samlas in. Följaktligen är det högst väsentligt att finna relevant
information så att frågeställningen kan besvaras på ett tillfredsställande vis.
När det gäller insamlandet av data för den hedoniska prismodelleringen kommer författaren
att vara ytterst noggrann och med omsorg välja ut material som bidrar till att de hedoniska
modellerna som framställs speglar verkligheten så väl som möjligt.
När det kommer till olika typer av data så talar man om primär- och sekundärdata. Primärdata
är data som samlas in för första gången och oftast är insamlingen skräddarsydd för en speciell
28