Våga Jul 2019

Tema Fest
Det tar cirka
två veckor att lära
sig dricka kaffe. Första
smutten är ofta bitter
och obehaglig, men
drycken är så socialt
viktig att vi kämpar
på ändå.
FOTO: MICHAEL ERHARDSSON/MOSTPHOTOS
dat det mesta som kryper, tassar och simmar avrundar han:
”Detta är lagen om landdjuren, fåglarna och alla djur som
lever i vattnet och om allt som kryper på marken. Så skall ni
kunna skilja mellan orent och rent, mellan djur som får ätas
och djur som inte får ätas.”
Rättrogna muslimer och judar lever än i dag efter de reglerna.
Halal respektive kosher är tillåten föda, medan haram och
tame inte är tillåtet. För muslimerna är det Koranens bud som
gäller och därför är fisk och skaldjur helt tillåtna. Vin, sprit
och spel varnas det dock för.
Kristna har inga egentliga matförbud. En del katoliker fastar
från kött på fredagar och även under fastan före påsk.
Men även helt sekulära och icke-troende människor lever
under regler som kan vara nog så stränga och krävande. Vegetarianer
och veganer vägrar att äta kött och får ett allt större
inflytande i debatten, inte minst på grund av klimatkrisen.
Man kan fråga sig om vi i vår del av världen någonsin varit
mer noga med vad vi inte ska stoppa i oss?
”Att stoppa främmande föremål i munnen är något av det
mest personliga och riskfyllda vi kan ägna oss åt”, skriver
journalisten Daniel Rydén i sin bok En fiende på tallriken.
(Historiska media). Och han fortsätter:
”Gränsen mellan utsidan och insidan av kroppen är känslig
och sårbar. Till detta kommer en vida spridd föreställning
om att vi påverkas av vad vi stoppar i oss. Inte bara
det uppenbara faktum att vi blir ett med maten.
(…) Föreställningen att vi får egenskaper av
det vi stoppar i oss är djupt rotad. Du är vad
du äter lyder en devis som har följt människan
i mer än tvåtusen år.”
SÅ VAR vi där igen. Mat som identitet.
En jägare äter säkert kött, men en
”Att vissa saker smakar illa behöver
dock inte avhålla oss från dem.
Surströmming. Och kaffe!
spannmålsbonde är inte nödvändigtvis vegetarian. Daniel
Rydén berättar i sin bok att forskningen kommit fram till fyra
grundorsaker till att vi inte vill äta ett visst sorts livsmedel.
1. Vi tror att det är farligt.
2. Vi tycker att det smakar illa.
3. Vi blir äcklade av det.
4. Vi lever i en kultur där man inte äter den sortens saker.
Att vissa saker smakar illa behöver dock inte avhålla oss
från dem. Surströmming. Och kaffe! Grunden till fikat, den
heligaste av ritualer för miljontals människor varenda dag.
Det tar ungefär två veckor att lära sig dricka kaffe. Första
smutten är en chock av något bittert och obehagligt.
”I objektiv och smakmässig mening är kaffe egentligen en
odrickbar dryck. Smaksinnet signalerar tydligt att det här är
en besk dryck som man inte ska inta”, skriver Richard Tellström
i sin svenska måltidshistoria.
Ändå gör vi det. Ofta flera gånger om dagen. Jobbfika, latteträffar,
kyrkkaffe.
”Fika är det minst laddade sättet att träffa nya bekantskaper
på. En middag är ett ansvar och ett löfte om något mer. Ett
par glas, vem vet? Fika däremot är ofarligt. Avgränsat i tid och
inte för socialt uppfordrande, inte ens om det sker i hemmet.
Att bjuda de nya grannarna på fika är lagom”,
skriver journalisten Jenny Damberg i boken Nu
äter vi. De moderna favoriträtternas okända
historia. (Ica bokförlag 2014).
OCH DÄR är vi tillbaka i grottan där vi
sitter runt elden och mumsar. Tillsammans,
gärna axel mot axel i trygg förvissning
om att vi med gemensamma
krafter säkert förmår försvara oss i fall
en björn tränger sig in och hotar.
Som sagt: Att komma samman med
likasinnade och äta stärker banden mellan
oss och maten blir det kitt som håller ihop
oss. Inåt och utåt.
12
FOTO: FOLMER/MOSTPHOTOS
November 2019