Våga Jul 2019

More documents

Recommendations

Info

Lära sig lyssna Är du giraffen eller vargen i rummet? Tålamodet att lyssna och ta in andra människor är en bristvara i dagens politiska klimat och på sociala medier. Kanske skulle det offentliga samtalet behöva en rejäl dos nonviolent communication – icke-våldskommunikation. VÅLDET FINNS inte bara i nävarna, utan än mer i språket. Innan någon utsätter en annan för fysisk misshandel har ord och blickar banat väg. Innan någon bränner ned ett asylboende har någon annan berättat vem fienden är. Våra värderingar och attityder grundläggs tidigt. I dag hotas de flesta barn inte längre med aga, men fortfarande med ord: ”Äter du inte upp maten får du ingen efterrätt!” Många gör det omedvetet, på slentrian, nedärvt i generationer. Vi vänjer oss vid våldet i språket, som ibland övergår till fysiskt våld. Gertrud Wesley har jobbat på Piteå kommun som samordnare mot våld i nära relationer, och är nu timvikarie i vården på Gotland. – I möten med dem som utsatts för olika varianter av våld från en närstående har jag försökt att skapa kontakt och trygghet, och NVC (nonviolent comunication, icke-våldskommunikation på svenska, reds. anm.) är till stöd i den kontakten. Även att de själva får identifiera vilka behov som blivit mötta eller omötta i olika situationer. Det är en del i att deras tillit till sig själva stärks, berättar hon. LYSSNA IN, inte bara lyssna på. Det är en av nycklarna i NVC, ett av de förhållningssätt som Gertrud Wesley använder sig av. Hon beklagar att det finns så stor okunskap om våld i olika former. – I det ingår hur vi pratar med och om varandra. Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta. Vi går till attack för att vi så lätt blir kränkta – Gud vad jag är less på det ordet! NVC skapades på 1970-talet av den amerikanska psykologen Marshall Rosenberg. Han insåg att vi ofta blandar ihop känslor och tankar, vilket leder till missförstånd och konfrontation. Genom att vara medvetna om våra känslor och behov – centrala begrepp inom NVC – kan vi även lära oss tolka andras känslor och behov. ROSENBERG VILLE skapa verktyg för att hjälpa oss att se sådant som underlättar respektive försvårar kommunikation. Senare tillkom symboldjuren giraff och varg. Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden når. Vargen står för det motsatta, ett djur som går till attack utan eftertanke. Genom att inte sätta sig in i vad andra känner sårar vargen och skapar konflikt. ”Språket vi har är väldigt våldsamt. Det är ett under att vi inte har ännu mer krig när vi kan flyga ihop med en granne eller kollega för det minsta.” Gertrud Wesley, fd samordnare mot våld i nära relationer En bra självkänsla hjälper en att uttrycka behov och känslor, och det grundläggs tidigt. Det har Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik, erfarit i sitt arbete med intagna på fängelser. – Jag tror vi är födda att arbeta utifrån en autonomi. Många jag mött via kriminalvården har blivit kränkta i sin autonomi, vilket gjort att de blivit våldsamma och fått auktoritetsproblem. Det viktiga är inte att få sin vilja igenom, utan att ens känslor och behov bekräftas. Det kan bara ske om man möts med ömsesidig lyhördhet, framhåller Annacarin Nilsson. – I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle. I konflikter eller vid stress blir vi lätt vargar. Vi går i försvarsposition eller till attack, i stället för att lyssna. För att förstå våra egna reaktioner behöver Giraffen står för en reflekterande inställning, den stannar upp och ser längre än orden. FOTO: GETTY IMAGES 22 November <strong>2019</strong>
”I vargspråket är någon överordnad och någon underordnad. Den som tvingas in i hierarkin känner sig nedtryckt och vill göra revolt vid tillfälle”, säger Annacarin Nilsson, utbildare i NVC och retorik. FOTO: FREDER/GETTY IMAGES vi bli medvetna om vad som triggar oss och skaffa oss verktyg för att hantera det. Det är starka undermedvetna processer. I EN LADDAD situation missar vi därför ofta att lyssna på den andra, förklarar Ola Tornberg, som föreläser, coachar och utbildar inom kommunikation. Han har tidigare varit ordförande i den svenska föreningen för NVC. – Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord. Till exempel om vi angrips på nätet: ”Du fattar ju ingenting. Såna som du borde inte få leva!” kan betyda ”Snälla, hör hur jobbigt det är för mig, det som pågår.” Har vi inte tränat nog på att uttrycka våra känslor och behov är det lätt att vi svarar något som inte blir jättebra. Generellt lägger vi ned väldigt lite tid på att försöka förstå varandra, anser Ola Törnberg. Vi är för snabba att svara, i stället för att sätta oss in i varför andra säger som de gör och vad det uttrycker för behov. – Det är en utmaning att uttrycka sig så att det inte blir missförstånd. Det är bra om jag svarar något som visar att jag vill förstå, att inte påstå något utan ställa en fråga: ”Är det så att du är irriterad, att du skulle vilja ha mer respekt för hur det är för dig att lösa det här?” – Det svåra är att komma på att göra det, och att hitta en formulering som man känner sig bekväm med och tror landar hos den andra personen. Går det inte kan man svara: ”Låt mig svara dig om ett tag, när jag är mindre upprörd.” ”Allt vi säger står för något mer, ofta något annat än det som uttrycks i ord.” Ola Tornberg, föreläsere och coach inom kommunikation NVC handlar inte bara om att lyssna. Det handlar inte heller om att uttrycka sympati, då man delar den andras känslor – utan empati, att man förstått den andra. När man försäkrat sig om det, med till exempel en kontrollfråga, kan man uttrycka sin egen ståndpunkt. Behov kan uttryckas på olika sätt – de som går ut över andra och de som inte gör det. Ibland ligger behoven i lager och det tar ett tag att skala löken innan man hittar grunden till de känslor någon uttrycker. Marshall Rosenbergs vision var att förändra världen, att NVC kan öka empati och förståelse. Och det börjar med självempati, att lära sig förstå sina egna känslor och behov. Kay Rung, som är en av förgrundsfigurerna inom den svenska NVC-rörelsen, förklarar: – Jag upptäcker att jag har en röst inom mig som tänker och tycker saker, ibland lever rövare. Men vem är det, ska den styra? Marshall Rosenberg studerade integrerade människor som visste vad de ville och varför de mådde på ett visst sätt. De var medvetna om sin inre process, kunde beskriva för sig själva och sin omgivning varför de reagerade som de gjorde. Men för de flesta är det som att lära ett nytt språk, att sätta ord på känslor och behov. Marshall Rosenberg rekommenderade att man gör det till en intern process och tyst försöker förstå andra, att träna på sig själv ett halvår innan man använder NVC med andra personer. – Ju mer nyanserat jag upplever mig själv, desto lättare blir jag att läsa för omgivningen. Jag blir tydlig, har ett tonläge som matchar orden. Om jag vresigt säger ”Ja, men jag mår bra” ser andra ändå något jag själv har missat. Det ska jag träna på, säger Kay Rung. BLIR MAN medveten om sina ibland motstridiga inre processer kan man få dem att samverka, bli en mer integrerad människa. Då blir det även lättare att hantera ett komplext samhälle. Vår impulskontroll är det som fört evolutionen framåt, anser Kay Rung. – Det är en fantastisk sak att träna på, att inte agera ut det man känner utan tänka på hur det är bäst att agera i ett visst läge. Skillnaden på de som kan NVC och de som inte kan är att man tränar på att göra urskillningar: Är det här något jag känner, något jag tänker eller är det något jag vill? MATS KARLSSON November <strong>2019</strong> 23
Page 1 and 2: November 2019 Porträttet: Jonas Ga
Page 3 and 4: Innehåll nov/19 4 Utkiken 6 Vinter
Page 5 and 6: FOTO: PER BUHRE Sopranen Negar Zara
Page 7 and 8: Från bryggan guidar vännen Ann-So
Page 9 and 10: Glimrande julgåvor … och värman
Page 11 and 12: Ätandet är en identitetsfråga. M
Page 13 and 14: Ge hopp till Syrien! Sjuårige Abra
Page 15 and 16: Jonas Gardell har ett stort behov a
Page 17 and 18: ”De som blir präster i dag läse
Page 19 and 20: ”På mattan är vi ensamma med v
Page 21: VAR MED GE HOPP OCH GLÄDJE TILL JU
Page 25 and 26: Korsord BILD:PIXABAY.COM STÅR PÅ
Page 27 and 28: Diakonens spalt Ett kort samtal kan
Page 29 and 30: 18.00 Tynnereds kyrka Julkonsert me
Page 31 and 32: FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON Maria sy

Våga Jul 2019

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?