Inhalt 04 07 09 12 18 21 24 33 40 46 56 58 62 65 70 72 76 77 78 Grußwort BETU WATAS, Bunlap, Südpentecost, Vanuatu Grußwort Prof. Dr. Dr. ROBERT STURM, Botschafter von Vanuatu Grußwort JACOB KAPERE, Vanuatu Cultural Centre Die Idee, das Konzept, unsere Gäste Einführung Vanuatu – Pentecost – Bunlap Juban Gol Telefon Im Sara Mal Bipis – Rahis Kastom Kastom versus Skul Laef Kastom Stringban Reverse Anthropology Ausklang Mitarbeit & Dank
Liebe Besucherinnen Grußworte <strong>und</strong> Besucher der Ausstellung „UrSprung in der Südsee“ Mi kam long Jemani mi sik long fasin long wok ia mifala i bin mekem fas taem long Bunlap. Bae nao ia mifala i lusum. Mi wantem bildim wan haos be i no gat man we i bae i helpem mi. Nao ia mi wantem traem fasin ia i mas kam bak. Olsem mi statem wetem Tolak blong Bunlap mo wetem Mathias Wataskon blong Poinkros. From fasin ia mifala i bin lusum mo mi wantem karem bak blong lanem long ol pikinini oli stap gruap i kam. Blong oli mas lanem fasin ia. Fas taem mifala i bin stat mekem fasin ia bae ol raorao nao i mekem mifala i lusum. Mi wantem fasin ia i mas kam bak bakagen. From ol olfala oli win mekem fasin ia faes taem. Bae i no gat wan man statem ale mi nomo mi statem blong mifala i bildem haos. I mas kam bak long mifala, i stap tugeta long ol fasin we ol olfala livim, soem. Bae nao ia mi karem long yia 2009 blong mifala i mas kam bak long gudfala fasin blong bifo. Mi luk long eksibisen ia. Afta mi tingbaot wan toktok olfala bubu blong mi i bin talem. Se fasin ia yu mas folem. Fas taem mi mas mekem haos mi katem wan pos, libet, pos we i stap long medel. Be mi wan mi no save bildim haos ale mi singaot i go long Ranwas Betu Watas Ich kam nach Deutschland <strong>und</strong> erlebte hier, dass auf eine Art <strong>und</strong> Weise gemeinsam gearbeitet wird, wie wir es früher auch in Bunlap getan haben. Aber wir haben es verloren. Ich bin gekommen, um ein Haus zu bauen, aber die anderen aus Bunlap sind nicht mitgekommen, um mir dabei zu helfen. Nun möchte ich alles da<strong>für</strong> tun, dass es wieder so wird, wie es f rüher einmal war. Deswegen arbeite ich hier mit Tolak aus Bunlap <strong>und</strong> Mathias Wataskon aus Poinkros. Der Friede in unserer Gemeinschaft ist uns verloren gegangen, doch ich möchte ihn zurückholen <strong>und</strong> allen Kindern beibringen, denen, die jetzt aufwachsen <strong>und</strong> künftigen Generationen. Sie sollen das gemeinschaftliche Arbeiten wieder erlernen. In der Vergangenheit haben wir friedlich zusammengelebt <strong>und</strong> gearbeitet, aber Streit <strong>und</strong> Zwistigkeiten haben da<strong>für</strong> gesorgt, dass es nun nicht mehr so ist. Ich wünsche mir, dass das alte Handeln wieder zurückkommt. Denn den Alten, die danach gehandelt haben, ging es besser. Wenn heute keiner damit beginnt, dann werde ich eben jetzt wieder damit anfangen, wenn wir das nächste Haus bei uns bauen. Wir müssen wieder so wetem Poinkros blong oli kam helpem mi. Mifala i bildim haos. Olsem mi kam long ples ia, long Jemani, mi sik we oli mekem fasin we mifala i bin stap mekem faes taem. Ale mi bin sik long hem, mi wantem se I mas kam bak long fasin ia bakagen. Nao ia <strong>Thorolf</strong> mo <strong>Martina</strong> oli wantem stanemap haos be pos long medel bae hu nao i kam blong helpem olgeta blong stanemap? Fulap man we oli helpem olgeta long wok blong olgeta long saed blong eksibisen ia. Mekem se tode mifala i mekem haos blong soem long ol pikinini wok ia. Hem i blong ol pikinini wea I stap gruap i kam. Mekem se tode yumi openem museum long Munich, long “<strong>Staatliches</strong> <strong>Museum</strong> <strong>für</strong> Völkerk<strong>und</strong>e München”. Mo wok long Obergünzburg mo Bayreuth mifala bin mekem finis. Jif Telkon hem i wantem stopem wok blong yutufala, <strong>Thorolf</strong> mo <strong>Martina</strong>, be mi tingting from we yutufala helpem mifala plante taem. Mekem se mi kam blong wok blong yutufala i mas gohed gud nomo. Jif Telkon hem i kilim Bebe Malegel, be mi tingting blong mi, mi no wantem se wok blong yutufala bae I nao stop. Mi wantem se wok blong yutufala i mas go ahed long wok. From fulap man oli no save we ples blong Pentekos i stap, be oli mas lanem. Mi kam long Jemani be stil mi rimemba Bebe Malegel from projek blong hem we yutufala i bin wok wetem hem. Be mi no wantem projek ia i lus. wie die Alten vorgehen, wie sie gelebt <strong>und</strong> es uns vorgemacht haben. Jetzt, im Jahre 2009, müssen die guten Traditionen von früher wieder zurückgeholt werden. Ich habe mir diese Ausstellung <strong>und</strong> das Projekt angesehen. Da habe ich mich an eine Geschichte erinnert, die mir mein Großvater erzählte. Und mir sagte, dass man so handeln muss: Wenn ich ein Haus bauen möchte, muss ich als erstes einen Baum fällen, <strong>für</strong> den Libet, den Mittelpfosten. Aber ich allein kann ihn nicht aufstellen, um ein Haus zu bauen, also rufe ich Männer aus [den Nachbardörfern] Ranwas <strong>und</strong> aus Poinkros herbei, damit sie mir helfen. Und gemeinsam bauen wir das Haus. Als ich hierher nach Deutschland kam, tut es mir weh zu sehen, dass hier noch auf eine Art <strong>und</strong> Weise gemeinsam gearbeitet wird, wie wir es früher doch auch getan haben. Das tut mir so weh, dass ich mich darum bemühen möchte, dass es auch bei uns wieder so wird. Nun, auch <strong>Thorolf</strong> <strong>und</strong> <strong>Martina</strong> möchten ein Haus errichten, aber wer kommt nun <strong>und</strong> hilft ihnen, den Mittelpfosten aufzustellen? Sehr viele Menschen haben ihnen bei ihrer Arbeit mit dieser Ausstellung hier geholfen. Dadurch haben wir ein „Haus“ geschaffen, das wir allen Kindern, jetzt <strong>und</strong> in Zukunft, zeigen können. Deshalb können wir heute auch diese Ausstellung im „Staatlichen <strong>Museum</strong> <strong>für</strong> Völkerk<strong>und</strong>e München“ eröffnen, nachdem die Arbeiten in Obergünzburg <strong>und</strong> Bayreuth abgeschlossen sind. 04 UrSprung in der Südsee Betu Watas Betu Watas UrSprung in der Südsee 05