Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
12<br />
kan det krävas en omfattande utredning <strong>och</strong> en undersökning av genetiska markörer<br />
i blod från modern, barnet <strong>och</strong> den eller de män som är aktuella i ärendet. Utgående<br />
från resultatet av en sådan <strong>faderskap</strong>sundersökning bedöms om en utpekad man<br />
kan vara eller är utesluten som far till ett visst barn. I Sverige utförs <strong>rättsgenetiska</strong><br />
<strong>faderskap</strong>s<strong>undersökningar</strong> vid Rättsmedicinalverkets <strong>rättsgenetiska</strong> avdelning, även<br />
kallat Rättsgenetiska institutet (RGI). Varje år utför RGI ca 2000 <strong>rättsgenetiska</strong><br />
<strong>faderskap</strong>s<strong>undersökningar</strong>.<br />
När en socialnämnd eller en domstol beslutar om att utföra en rättsgenetisk<br />
<strong>faderskap</strong>sundersökning skall RGI underrättas om detta. I underrättelsen skall<br />
framgå vem som är beställare, vilka personer som ingår i undersökningen <strong>och</strong> vem<br />
som står för kostnaderna. Det bör vidare framgå om någon av parterna är av ickeeuropeiskt<br />
ursprung <strong>och</strong> när två eller flera män ingår, om det finns nära släktskap<br />
mellan dessa.<br />
Rättsgenetisk undersökning kan även begäras av enskild person, s.k. privat undersökning.<br />
Vid sådan undersökning skall berörda personer vara informerade<br />
om <strong>och</strong> samtycka till undersökningen. Privata <strong>undersökningar</strong> betalas i förskott,<br />
dvs. innan prov börjar att analyseras.<br />
Undersökning av minderåriga barn får endast ske med vårdnadshavarnas<br />
samtycke. Prov från avlidna analyseras endast efter domstolsförordnande om<br />
inte ärendet påbörjats före dödsfallet.<br />
I det följande kapitlet, kapitel 2, redovisas hur lagstiftningen kring <strong>faderskap</strong>sfrågorna<br />
vuxit fram som ett resultat av den biomedicinska <strong>och</strong> den familjepolitiska<br />
utvecklingen. I samma kapitel redovisas även vilka lagar <strong>och</strong> andra författningar som<br />
reglerar verksamheten. I en bilaga till kapitlet återges nu gällande lagar <strong>och</strong> författningstexter.<br />
En översiktlig genomgång av teknikutvecklingen inom området, från<br />
ABO-systemet till de senaste DNA-metoderna lämnas i kapitel 3. I samma kapitel<br />
redovisas även vilka markörsystem som ingått i de <strong>undersökningar</strong> som avdelningen<br />
utfört genom åren.<br />
Hur verksamheten varit organiserad under olika epoker beskrivs i kapitel 4 där<br />
även datorisering <strong>och</strong> ackreditering beskrivs. Gången i en <strong>faderskap</strong>sutredning från<br />
anmälan av socialnämnd eller annan myndighet till provtagning <strong>och</strong> undersökning<br />
beskrivs i kapitel 5. Under de senaste 25 åren har ärendetillströmningen varit<br />
relativt jämn. Vissa förändringar av ärendena har skett. Fler ärenden beställs idag<br />
av sociala myndigheter <strong>och</strong> ett större antal ärenden omfattar personer med annan<br />
etnisk bakgrund. Detta beskrivs i kapitel 6 som även redovisar andra ärendespecifika<br />
uppgifter som antal män per ärende <strong>och</strong> kvinnans <strong>och</strong> mannens ålder när barnet<br />
föds <strong>och</strong> barnets ålder när undersökningen påbörjas.<br />
I kapitel 7 redovisas hur uteslutningskapaciteten ökat <strong>och</strong> hur detta har påverkat<br />
tillförlitligheten i testerna. En undersökning om hur uppdragsgivarna uppfattar<br />
verksamheten presenteras i kapitel 8 <strong>och</strong> i kapitel 9 är en nordisk <strong>och</strong> internationell<br />
jämförelse gjord. Kapitel 10 tar slutligen upp några framtidsaspekter värda att<br />
belysa.