Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar

från mor och ett från far.
Blodgruppsegenskaperna bestäms på levande röda blodkroppar vilket innebär att
blodgruppsanalyser måste utföras inom någon vecka efter provtagningen. I tabell 1
redovisas de markörsystem som ingått i den tidigare basundersökningen och i den
utvidgade rättsgenetiska undersökningen.
Tabell 1: Markörsystem och uteslutningskapacitet vid basundersökning och
utvidgad undersökning 1989
System Typ av system Uteslutnings- Ackumulerad
kapacitet i % uteslutningskapacitet
i %
Basundersökning
ABO (exkl. A 1
, A 2
) Blodgrupp 14,8
MN/Ss Blodgrupp 31,9
Rhesus, (Rh) Blodgrupp 29,6
Haptoglobin, (Hp) Serumgrupp 18,2
Group specific component, (Gc) Serumgrupp 28,9
Glyoxalas, (GLO) Isozymgrupp 18,5
Surt fosfatas, (EAP) Isozymgrupp 25,1
Fosfoglukomutas 1
, (PGM 1
) Isozymgrupp 32,1 90,1
Utvidgad undersökning
ABO (A 1
,A 2
) Blodgrupp 3,9
Kell, (Kk) Blodgrupp 3,4
Duffy, (Fy) Blodgrupp 18,4
P 1
Blodgrupp 2,8
Kidd, (Jk) Blodgrupp 3,5
Immunglobulinmarkör, (Gm) Serumgrupp 11,4
Properdinfaktor F, (Bf) Serumgrupp 12,6
Transferrin, (Tf) Serumgrupp 20,6
Faktor 13B, (F13B) Serumgrupp 21,3
Komplementfaktor 3, (C3) Serumgrupp 14,5
Alfa 1
antitrypsin, (Pi) Serumgrupp 28,3
Adenylatkinas, (AK) Isozymgrupp 3,3
Adenosindeaminas, (ADA) Isozymgrupp 5,5
Esteras D, (EsD) Isozymgrupp 8,4
HLA-A, -B Vävnadstyp 93 98,7
Total uteslutningskapacitet 99,8
Serumproteiner, enzymer
Efter Smithies upptäckt 1955 (10) att blodets äggviteämnen (serumproteiner) förekommer
i olika ärftligt betingade former och att variationen kan avläsas efter att
proteiner fått vandra genom ett elektriskt fält i en stärkelsegel (elektrofores) öppnades
nya möjligheter att undersöka biologiskt släktskap. Genom en kombination av
elektroforetisk separation och immunologisk teknik upptäckte Jan Hirschfeld 1959,
senare chef för SRLs blodgruppsserologiska avdelning, äggviteämnet Gc (Group
22