Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 4<br />
Organisation<br />
Historisk utveckling<br />
Den nuvarande <strong>rättsgenetiska</strong> avdelningen har sina rötter i 1907 års statsmedicinska<br />
anstalt. Vid 1900-talets början utförde man där <strong>undersökningar</strong> av blod- <strong>och</strong><br />
spermafläckar på kläder <strong>och</strong> andra föremål. Vid dessa <strong>undersökningar</strong> användes antikroppsbaserade<br />
metoder för att påvisa mänsklig äggvita <strong>och</strong> blodgrupper i intorkat<br />
fläckmaterial. Den statsmedicinska anstalten omfattade från början en medicinskbakteriologisk<br />
<strong>och</strong> en rättskemisk avdelning. År 1914 utökades den statsmedicinska<br />
anstalten med en farmacevtisk avdelning <strong>och</strong> efter riksdagsbeslut 1917 ombildades<br />
de tre avdelningarna till självständiga laboratorier med Medicinalstyrelsen (från 1968<br />
Socialstyrelsen) som huvudman. Den rättskemiska avdelningen blev därigenom en<br />
myndighet med egen instruktion, Statens rättskemiska laboratorium (SRL). SRL:<br />
s ursprungliga uppgift var att påvisa gifter i organ <strong>och</strong> likdelar. Övriga avdelningar<br />
utvecklades sedermera till Läkemedelsverket <strong>och</strong> Statens bakteriologiska Laboratorium<br />
(SBL).<br />
SRL kom genom fläckanalyserna tidigt i kontakt med serologiska tester av blod <strong>och</strong><br />
det blev naturligt att börja utföra blodtester i anslutning till utredningar av omtvistat<br />
<strong>faderskap</strong>. Medicinalstyrelsen meddelade i en skrivelse daterad 17 februari 1927<br />
att man ”har medgivit att föreståndaren för Statens rättskemiska laboratorium får<br />
verkställa <strong>undersökningar</strong> av blodprov från angiven moder, barn <strong>och</strong> påstådd fader”.<br />
Sedan serologiska <strong>undersökningar</strong> av blodgrupper visat sig ha betydelse som bevisning<br />
i både brotts- <strong>och</strong> <strong>faderskap</strong>smål, kom blod<strong>undersökningar</strong> i <strong>faderskap</strong>särenden<br />
29