Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 2<br />
Lagreglering<br />
av <strong>faderskap</strong>sutredningar<br />
Bestämmelser om fastställande av <strong>faderskap</strong> infördes första gången i Sverige genom<br />
1917 års lag om barn utom äktenskap. Tidigare lagstiftning innehöll inte några<br />
särskilda regler om <strong>faderskap</strong>stalan eller <strong>faderskap</strong>sbevisning. En praxis hade dock<br />
utvecklats som innebar att den man som talan riktades mot ansågs som far till barnet<br />
om det kunde visas att han haft samlag med modern under konceptionstiden <strong>och</strong> det<br />
inte av andra orsaker var uteslutet att han kunde vara far. Utredningarna omfattade<br />
bara en man <strong>och</strong> ingen hänsyn togs till om modern haft samlag med andra män<br />
under konceptionstiden.<br />
Enligt 1917 års lag gällde huvudregeln att den man som haft samlag med<br />
modern under konceptionstiden ansågs som barnets far om det inte av särskilda<br />
omständigheter var uppenbart att han inte kunde vara barnets far. Sådana särskilda<br />
omständigheter var t.ex. sterilitet eller att modern redan var gravid vid samlaget.<br />
<strong>Om</strong> det kunde bevisas att också annan man haft sexuellt umgänge med modern blev<br />
emellertid presumtionen för svarandens <strong>faderskap</strong> försvagad. Talan kunde dock inte<br />
föras samtidigt mot mer än en man. Vid 1917 års lags tillkomst hade vetenskapen<br />
ännu inte hunnit så långt att blod<strong>undersökningar</strong> kunde användas vid <strong>faderskap</strong>sutredningar.<br />
Efter hand som den blodgruppsserologiska forskningen utvecklades<br />
blev det emellertid möjligt för en man, som felaktigt uppgetts som fader, att med<br />
hänvisning till resultatet av en blodundersökning bli friad från <strong>faderskap</strong>.<br />
År 1933 tillkom mot bakgrund av den utveckling som skett inom det blodgruppsserologiska<br />
området en lag angående blodundersökning i mål om barn utom äktenskap.<br />
Lagen innebar en möjlighet att med blodgruppsbestämning utreda frågan om<br />
<strong>faderskap</strong> till barn födda utom äktenskap. För barn födda inom äktenskap ansågs<br />
det inte finnas något behov av blodundersökning.<br />
När den ännu i dag gällande föräldrabalken (FB) antogs 1949, kunde blodundersökning<br />
genomföras med möjlighet att utesluta ungefär varannan felaktigt<br />
utpekad fader. Samtidigt hade även metoder för <strong>faderskap</strong>sbestämning genom s.k.<br />
antropologiska <strong>undersökningar</strong> utvecklats, dvs. <strong>undersökningar</strong> baserade på vissa<br />
utseendemässiga kännetecken. Vid föräldrabalkens tillkomst lättades något på den<br />
13
Change language