Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar

Ärenden år 2000
Av 398 utvalda ärenden från år 2000 utgjorde 347 s.k. enmansärenden. 295 av dessa
ärenden var fullföljda vid genomgången. I 50 ärenden hade inget prov inkommit.
Sannolikt kommer flera av dessa 50 ärenden att avbrytas utan att undersökningen
fullföljs. I 257 av de fullföljda ärendena (87,1 %) förelåg genetisk överensstämmelse
mellan barn och utpekad man och i 38 ärenden (12,9 %) kunde den utpekade mannen
uteslutas. I 13 av dessa 38 ärenden där mannen uteslutits hade mor och barn
registrerats för test med en eller flera nya män inom ca ett halvt år efter att resultatet
meddelats.
Av 44 ärenden med två utpekade män var 39 fullföljda. I 31 av dessa ärenden
(81.6 %) var en man utesluten och en man möjlig far. I sex ärenden (18,4 %) var
båda männen uteslutna. I fyra av dessa sex ärenden är undersökning med ny man
begärd.
I urvalet från år 2000 fanns tre ärenden med tre män. I dessa tre ärenden var två av
männen uteslutna och en man möjlig fader med faderskapssannolikhet över 99,9 %.
Icke kompletta ärenden
Det förekommer varje år några ärenden där prov inte kan tas på den utpekade mannen.
Vanligen är det ärenden där mannen avlidit och frågan om faderskap väckts
långt senare. Det finns två sätt att utreda faderskapet i sådana ärenden. Antingen kan
man utföra analyser på biologiskt material från mannen som tagits för annat syfte.
För sådana analyser krävs att domstol förordnar om undersökning. Alternativt kan
man undersöka prov från nära anhöriga: föräldrar, syskon eller andra barn till den
avlidne mannen. Med det stora antal DNA-markörer som ingår i undersökningen
och den stora variation som flera DNA-markörer har är det möjligt att utgående från
resultaten från anhöriga härleda faderskapet. Med tidigare tester var detta mycket
svårt. Ju fler anhöriga som ingår i undersökningen desto säkrare blir resultatet. I
des-sa ärenden blir uteslutningskapacitet och faderskapssannolikhet ofta lägre än
genomsnittet i de ordinarie ärendena.
Korta handläggningstider
Handläggningstiderna har varierat kraftigt bland annat beroende på den omfattning
som undersökningarna haft. Under slutet av 1980-talet ökade handläggningstiderna
på grund av att undersökningarna i flera fall kompletterades med ytterligare
tester för att höja uteslutningskapaciteten i enskilda ärenden. Samtidigt infördes ett
datorsystem som minskade behovet av manuella dataöverföringar vilket bidrog till
att höja kvalitén i undersökningarna och som bidrog till att handläggningstiderna
54