Päivä kerrallaanâ âEn dag i tagetâ - Suomen Merimies-Unioni
Päivä kerrallaanâ âEn dag i tagetâ - Suomen Merimies-Unioni
Päivä kerrallaanâ âEn dag i tagetâ - Suomen Merimies-Unioni
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sjömannen<br />
LEDARE<br />
25.1.2006T<br />
Vad medför året 2006<br />
Igen har vi ett årsskifte bakom<br />
oss. Det gångna året 2005 började<br />
i en stämning av förväntan, efter<br />
att en inkomstpolitisk uppgörelse<br />
just slutits som skulle medföra<br />
arbetsfred ända fram till utgången<br />
av februari 2008. Avsikten<br />
med den långa avtalsperioden<br />
och de nyligen införda utvidgade<br />
passagerarfartygsstöden var att<br />
ge sjöfarten långsiktighet och<br />
skapa tilltro till den finländska<br />
sjöfartsnäringens framtid. Men<br />
så gick det inte. Efteråt förefaller<br />
det som om vi under år 2005 inte<br />
hann göra annat än föra ständiga<br />
förhandlingar med olika rederier<br />
om bemanningen av fartyg och<br />
olika åtgärder i syfte att trygga<br />
att fartygen stannar under finska<br />
flagg.<br />
Början av år 2005 präglades<br />
särskilt av den rättsprocess som<br />
Viking Line inledde i London<br />
mot Internationella transportarbetarefederationen<br />
ITF och<br />
Sjömans-Unionen. Viking Line<br />
krävde ett domstolsbeslut om att<br />
ITF och Sjömans-Unionen inte får<br />
tillgripa några som helst påtryckningsåtgärder<br />
för att förmå Viking<br />
Line att ingå ett nytt avtal för den<br />
händelse att rederiet beslutar att<br />
flagga ut passagerarbilfärjan Rosella<br />
till Estland. Handelsdomstolen<br />
avgjorde målet våren 2005 till<br />
Viking Lines fördel.<br />
Appellationsdomstolen i London<br />
upphävde emellertid handelsdomstolens<br />
beslut och beslöt<br />
samtidigt att begära utlåtande i<br />
ärendet från EG-domstolen, ett<br />
utlåtande som torde fås tidigast i<br />
slutet av år 2006. I vilket fall som<br />
helst tog rättegången och förberedelserna<br />
för den onödigt mycket<br />
tid och resurser. I slutet av år 2005<br />
nåddes dessutom ett avtal med<br />
Ålands Redarförening och Viking<br />
Line om att Rosella fortsätter att<br />
trafikera linjen Helsingfors-Tallinn<br />
under finsk flagg. Efter att<br />
avtalet ingåtts meddelade Viking<br />
Line att rederiet beställer ett nytt<br />
stort ropax-fartyg för linjen.<br />
Efter avtalet om Rosella slöts<br />
ett liknande avtal om framtiden<br />
för finländska Nordlandia på rutten<br />
Helsingfors-Tallinn. Liksom<br />
beträffande Rosella var avtalet<br />
för Nordlandia i Estlandstrafiken<br />
avsett att trygga att den finska<br />
flaggan finns kvar på linjen.<br />
Situationen med Nordlandia var<br />
såtillvida knepig att fartyget inte<br />
hade likadana lönsamhetsproblem<br />
som Viking Lines Rosella. Avtalet<br />
som ingicks för Nordlandia fick i<br />
alla fall en sådan utformning att<br />
fartygets nuvarande besättning<br />
inte behövde ”stå för fiolerna”.<br />
De kommande inbesparingarna<br />
gäller nya arbetstagare.<br />
Förhandlingar har också varit<br />
nödvändiga med Silja, det andra<br />
stora finländska passagerarfartygsrederiet.<br />
Det har handlat om<br />
åtgärder genom vilka rederiet,<br />
också i övrigt i ekonomiska svårigheter,<br />
kunnat fortsätta verksamheten<br />
såsom tidigare under<br />
den blåvita flaggan. Även om<br />
nedskärningarna denna gång<br />
huvudsakligen gällde rederiets<br />
landorganisation, där personalminskningarna<br />
var betydande,<br />
måste också sjöpersonalen dra<br />
sitt strå till stacken. Det skedde<br />
genom att bemanningsavtalen<br />
för ms Silja Europa och ms Silja<br />
Serenade och det s.k. poolavtalet<br />
sammanslogs och reviderades.<br />
Trots åtgärderna är Siljas framtid<br />
osäker. Vad man vet är att<br />
en försäljning av rederiet på offentlig<br />
auktion är aktuell. Tiotals<br />
köparkandidater torde ha varit intresserade,<br />
men vad transaktionen<br />
får för resultat är ännu inte känt.<br />
Frågan torde bli avgjord under<br />
våren och försommaren. Man<br />
kan bara hoppas att den eventuella<br />
nya ägaren har vilja och beredskap<br />
att behålla åtminstone en del av<br />
rederiets fartyg under finsk flagg;<br />
de flesta fartygen är ju redan nu<br />
svenskflaggade.<br />
Hotbilderna beträffande passagerarfartygstrafikens<br />
framtid<br />
har emellertid i inga händelser<br />
försvunnit. Fortsatt tillväxt och<br />
expansion av det estniska rederiet<br />
Tallink kommer ytterligare<br />
att skärpa konkurrensen på Östersjön.<br />
Tallinks affärsidé, som<br />
i stor utsträckning bygger på<br />
utnyttjande av billig arbetskraft<br />
och därav erhållna kostnadsfördelar,<br />
har de senaste <strong>dag</strong>arna<br />
fått nya dimensioner när rederiet<br />
meddelade att man överväger lettisk<br />
flagg. Tallink hänvisar till att<br />
arbetskraftskostnaderna i Lettland<br />
är upp till 30 % lägre än i Estland.<br />
Bättre exempel finns väl inte på<br />
den ändlösa girighet som tycks<br />
vara rådande i sjöfartens arbetsgivarkretsar.<br />
År 2006 vänds blickarna än en<br />
gång åt statsmaktens håll. I flera<br />
olika sammanhang har redan föreslagits<br />
talrika åtgärder för att<br />
kunna förbättra den finländska<br />
sjöfartsnäringens konkurrensmöjligheter.<br />
För passagerarfartygets<br />
del har det handlat om att bringa<br />
det gällande passagerarfartygsstödet<br />
till den nivå som ursprungligen<br />
avsågs. Frågan gäller återbetalning<br />
av de s.k. arbetsgivaravgifterna.<br />
Enligt gällande lag skall<br />
passagerarfartygsrederiernas<br />
arbetsgivaravgifter kompenseras<br />
till ett belopp som motsvarar 97 %<br />
av de skatter som sjöfolket betalar.<br />
Till en början beräknade man att<br />
ca 94 % av arbetsgivaravgifterna<br />
på detta sätt återgår till rederierna.<br />
Erfarenheterna har emellertid visat<br />
att kompensationen bara räckt<br />
till ca 68 - 80 % av arbetsgivaravgifterna.<br />
Det har föreslagits<br />
att stödet ändras så att rederierna<br />
direkt skall få tillbaka 94 % av<br />
arbetsgivaravgifterna.<br />
Från statsmakten förväntas<br />
också flera andra åtgärder för<br />
främjande av sjöfartsnäringen.<br />
Främst har man diskuterat reform<br />
av tonnageskattesystemet,<br />
reserveringssystem i anslutning<br />
till anskaffning av nya fartyg<br />
samt utnyttjande av investeringsoch<br />
räntestöd av olika slag. Vilken<br />
eller vilka av åtgärderna blir<br />
verklighet får vi högst sannolikt se<br />
under det innevarande året 2006.<br />
För sjöfolket handlar det om att<br />
bevara existerande arbetsplatser<br />
och – om möjligt – skapa nya<br />
finländska arbetstillfällen. Alla<br />
som deltar i arbetet för detta mål<br />
finns det anledning att tillönska<br />
ett gott och framgångsrikt Nytt<br />
År 2006.<br />
Simo Zitting<br />
chefredaktör<br />
Finanspolitiska ministerutskottet:<br />
En ny typ av kombifartyg<br />
för bekämpning av oljeskador<br />
Finanspolitiska ministerutskottet<br />
anser att bekämpningen av oljeskador<br />
i isförhållanden borde<br />
skötas med ett kombifartyg.<br />
Utskottet vill att Finlands miljöcentral<br />
skall utreda om ett fartyg<br />
kunde upphandlas i samarbete<br />
med privata företag eller med<br />
Sjöstridskrafterna.<br />
Regeringen har förbundit sig<br />
att inhandla tjänster av en ny<br />
typ av oljebekämpningsfartyg<br />
som fungerar i isförhållanden.<br />
Målsättningen har skrivits in i<br />
regeringsprogrammet och för<br />
ändamålet finns i detta års budget<br />
en beställningsfullmakt på 134<br />
miljoner euro.<br />
Tidigare var avsikten att<br />
upphandla en kombiisbrytare<br />
med egenskaper som skulle ha<br />
lämpat sig både för isbrytning<br />
och för bekämpning av olje- och<br />
kemikalieskador. Deltagandet i<br />
anbudsgivningen var emellertid<br />
litet och kombiisbrytaren visade<br />
sig vara dyrare än väntat.<br />
I oktober beslöt finanspolitiska<br />
ministerutskottet att ta extra tid<br />
och lät göra ytterligare utredningar.<br />
Avsikten med dem var att hitta<br />
mer ekonomiska sätt att köpa in<br />
de oljebekämpningstjänster som<br />
behövs. Alternativen kartlades i<br />
ett samarbete mellan kommunikationsministeriet,<br />
miljömininsteriet,<br />
Sjöfartsverket och Finlands<br />
miljöcentral.<br />
På basen av utredningen kom<br />
utskottet till slutsatsen att den helhetsekonomiskt<br />
mest ändamålsenliga<br />
lösningen är att anskaffa en ny<br />
typ av kombifartyg. Alternativen<br />
kunde vara till exempel att ersätta<br />
Sjöstridskrafternas oljebekämpningsfartyg<br />
Hylje med ett nytt<br />
kombifartyg eller att förse en<br />
kusttanker ägd av ett privatbolag<br />
med utrustning för oljebekämpning.<br />
För sådana fartyg skulle det<br />
finnas bruk också året om.<br />
Finlands miljöcentral fortsätter<br />
utredningsarbetet. Finanspolitiska<br />
ministerutskottet behandlar frågan<br />
på nytt i februari. Efter det skulle<br />
regeringen vid behov bereda ett<br />
förslag till tilläggsbudget, med<br />
vilken kombifartyget eller motsvarande<br />
oljebekämpningstjänster<br />
upphandlas.<br />
13