Nordisk

More documents

Recommendations

Info

60 Kari Prättälä form kan dock inte genomföras utan kommunal verkställighet. Det innebär bl.a. att den riksomfattande oppositionen till och med ofta är i majoritet i den kommun som ska genomföra reformen. Också annars är det fråga om en reform som påverkar grunderna för hela den finländska demokratin, där en stabil utveckling förutsätter mer omfattande acceptans än vad regeringen har – även om det är fråga om en majoritetsregering av nuvarande slag. Om projektet ska föras vidare och i hamn som enbart regeringens projekt, kräver det att regeringen målmedvetet förbinder sig till de konkreta mål för projektet och den metod att genomföra det som eventuellt blir klara till hösten. Förutsättningarna för att få till stånd en sådan politisk vilja förefaller mycket svaga med hänsyn till att höstens kommunalval närmar sig. Det torde också ha blivit klart att regeringen inte ensam lyckas genomföra en kommunreform. Till det behövs också kommunerna. Därför är det också svårt att hålla riksdagsoppositionen utanför beredningen. Är kommunreformprojektet vid liv? Inte riktigt på det sätt som man skissade i regeringsprogrammet. Å andra sidan är utmaningarna för det framtida finländska välfärdssamhället så omfattande, att en betydande reform av kommunalförvaltningen i varje fall är nödvändig. 8. Hur kan man gå vidare? Om kommunalförvaltningen önskar behålla sin position även i framtiden som en kraftfaktor i det finländska samhället, behöver den en framtidsstrategi byggd på omfattande konsensus – en gemensam statlig och kommunal syn på hur kommunstrukturen ska reformeras. Nu förde regeringsprogrammet till direkt handling. Detta lämnade inte rum för debatt. Att målmedvetet stärka kommunstrukturen måste vara en nödvändig del av framtidsstrategin. En samgång mellan kommunerna kräver dock att staten har sin egen syn på saken – en utveckling av kommunstrukturen uteslutande utifrån ett kommunalt initiativ skulle inte nödvändigtvis medföra en ändamålsenlig lösning för områdesutvecklingen t.ex. inom stadsregionerna. Kommunalförvaltningen kan inte i hela landet byggas uteslutande på starka primärkommuner. Social- och hälsovården och många andra verksamheter kräver också en organisation baserad på ett större befolkningsunderlag. I reformen måste man fördomsfritt dryfta hela kommunförvaltningens struktur – även principerna för verksamhet på nivån ovanför kommunerna. I europeiska bedömningar fäster man upprepade gånger uppmärksamhet vid att den högre kommunalförvaltningsnivån – region- eller landskapsnivån – är outvecklad. Också en demokratisk landskapsförvaltning är kommunalförvaltning. Den behöver inte ha beskattningsrätt; finansieringen kan komma från staten och från kommunerna. Den behöver och bör inte genomföras i hela landet, men det finns områden där den vore ett naturligt alternativ. OECD har rekommenderat olika slags modeller för olika delar av landet, men Finland är ett land med endast en modell (OECD 2010, s. 29). Det är bara det att uppfattningarna går isär om vilken modell som är den riktiga.
Artikler: Hur gick det sen? … Litteratur En livskraftig kommun- och servicestruktur. Utredning av strukturgruppen för kommunalförvaltningen, del I: Utredningsdel. Del II Regional genomgång. Finansministeriets publikationer 5b/2012. (Strukturarbetsgruppen I, II). OECD Public Governance Rewiews. Finland. Working together to sustain success.Assessment and Recommendations. OECD 2010, s. 29. Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering 22.6.2011. (Regeringsprogrammet). Sandberg, Siv: Reform med klassiska ingredienser. Finlands Kommuntidning 6/2006, Norden-bilaga, s. 6–7. Utredning över behovet att revidera kommunallagen, Finansministeriet 10/2011 (Kommunallagsutredningen) Reform av lagstiftningen som gäller organisering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården. Slutrapport. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2011:7. (På finska, med presentationsblad på svenska.). Noter 1. Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen, som inom regeringen svarar för projektet, konstaterade detta i flera intervjuer (t.ex. nyheterna om minister Virkkunens informationstillfälle i olika medier, se http://yle.fi/uutiset/kotimaa/2011/09/virkkunen_myos_toteutuneet_kuntaliitokset_arvioidaan_uudestaan_2840859.html). Däremot har företrädare för andra regeringspartier meddelat att de inte understöder tvångssammanslagningar (t.ex. socialdemokraternas partisekreterare Jungner, Savon Sanomat 23.9.2011 och företrädare för andra regeringspartier i Suomen Kuvalehtis nättidning 26.9.2011: »Suuri kuntauudistus vaikeuksissa – muut vierastavat kokoomuksen pakkopuheita« = Den stora kommunreformen i svårigheter – de andra är främmande för samlingspartiets tal om tvång). 61
Page 1 and 2:
Nr. 1 2012 JUNI Nordisk admiNistr
Page 3 and 4:
Nordisk Administrativt Tidsskrift 1
Page 5 and 6:
Nordisk Administrativt Tidsskrift n
Page 7 and 8:
Artikler: Styringsnettverk på nors
Page 9 and 10:
Artikler: Styringsnettverk på nors
Page 11 and 12: Artikler: Styringsnettverk på nors
Page 31 and 32: Nordisk Administrativt Tidsskrift n
Page 33 and 34: Artikel: Norsk sentraladministrasjo
Page 53 and 54: Nordisk Administrativt Tidsskrift n
Page 55 and 56: Artikler: Hur gick det sen? … De
Page 57 and 58: Artikler: Hur gick det sen? … vil
Page 59 and 60: Artikler: Hur gick det sen? … bef
Page 61: Artikler: Hur gick det sen? … som
Page 65 and 66: Artikler: Administrative santioner
Page 85: Nordisk Administrativt Tidsskrift n
Page 88 and 89: 86 Fredag 31 augusti 9.00-13.00 Kon
Page 90: Nr. 1 2012 89. ÅrgaNg INdHoLd Fo
show all

Nordisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?