NSfK:s 47th Research Seminar Oslo, Norway 2005 - Scandinavian ...

deras vittnesmål har varit värdefulla i att de har hjälpt att döma ledare och centrala figurer av
organiserade brottsliga grupper. Temat är fortsatt relevant för att länder i centrala och
mellersta Europa och även Nordeuropa håller på att utveckla dylika system.
2.2. Omvänd bevisbörda i samband med konfiskering av brottsliga
intäkter
Att skapa betydande vinster är ett centralt mål av organiserad brottslighet. Därför blir målet
att ta bort dessa vinster en av de viktigaste elementen av strategier som avser att motverka
organiserad brottslighet. Finansiella utredningar samt letandet efter brottsliga medel, deras
lokalisering, borttagning och konfiskering anses konsekvent vara en av de starkaste
instrument mot organiserad brottslighet. Viktiga problem i sammanhanget gäller situationer
där de misstänkta är avsevärt rika men där det inte finns fällande dom för brott som kan
kopplas till rikedomen. Likaså konstateras i många fall, att graden och typen av belägg som
krävs i dylika situationer är för hög, nämligen straffrättslig belägg hellre än civilrättslig
belägg. Under dessa omständigheter har frågan ställts om inte plikten att bevisa pengarna
kommer från lagliga källor borde ställas till den misstänkte. Utskottet besökte Danmark,
Irland och Schweiz i denna sak. Slutsatsen blev att effektiviteten av denna strategi är
begränsad, åtminstone så länge som brottsliga vinster inte blir systematiskt efterforskade med
finansiella undersökningar.
2.3. Interception av kommunikationer samt inträngande observering
Möjligheten att tränga in i den slutna världen av organiserad brottslighet för att samla
information om brottslig verksamhet, att samla bevis för domstolsbruk, och för att förebygga
framtida brott har ansetts vara extremt viktigt av polis och andra aktörer i straffrättssystemet.
Problematiskt är att när man avlyssnar telefonsamtal och andra kommunikationer, inspelar
samtal på ljud- eller audioband, samt med andra hemliga inträngande tilltag, är detta tekniskt
möjligt och genomförbart, emedan verksamheten kan kränka människorättigheter,
demokratiska spelregler och idealerna av ett lagstyrt samhälle. Utskottet analyserade
erfarenheterna om detta i Ungarn, Turkiet och England. Slutsatsen blir att dylika metoder är
effektiva i arbetet mot organiserad brottslighet. Det fanns dock problem med lagstiftning i
området. Rapporten betonar också att det är viktigt att upprätthålla höga standarder av intern
kontroll samt av principerna av proportionalitet och subsidiaritet när man tillämpar dessa
metoder.
2.4. Brottsanalys
Brottsanalys betyder att man studerar brottslighetsstruktrurer och trender när man söker
efterforska brott eller förhindra att de fortsätter eller upprepas. För detta behövs insamling,
systematisering, analys och spridning av uppgifter som gäller brott. Från och med mitten av
1990-talet har man påpekat att strategier mot organiserad brottslighet borde utveckla kapacitet
som inte bara begränsar sig till operationella och strategiska analyser men även satsar på att
använda osäkrade uppgifter ("intelligence") för proaktivt polisarbete. Sådana metoder kan
resultera i konflikter med dataskydd och människorättigheter och kräver därför kontroll och
reglering. Analysen beskriver situationen i Belgien, Ryska Federationen och England. Den
visar hur brottsanalys kan utvecklas till en autonomisk lära och utpekar styrkor och svagheter
av olika lösningar. Slutsatsen blir att brottsanalys kan vara ett kraftigt verktyg för
förebyggande och begränsning av organiserad brottslighet och för att förstå den komplexa
32