Läs boken

Kyrkogården
Inom det område som det medeltida Helgeandshuset
disponerade framtogs vid de arkeologiska
undersökningarna 1978-80 en kyrkogård.
Det är svårt att säga när den börjat användas,
då alltför litet är känt om stiftelsens
verksamhet under de första åren. Sannolikt är
den samtidig med Helgeandshuset, då detta
inte har kunnat fungera utan kyrka eller kapell,
dvs senast från tiden omkring 1320. Kyrkogårdens
slutår kan sättas till 1531.
Det var inte bara fattiga, sjuka och gamla,
som begravdes på Helgeandshusets kyrkogård,
utan sannolikt också de mer välsituerade av
stadens invånare som mot betalning fått en
bostad i stiftelsen. På detta tyder bland annat
ett fragment aven vackert huggen gravsten
med paradisets port, stilmässigt daterad till
1300-talets första hälft, påträffad utanför kyrkogården.
Under utgrävningen av kyrkogården påträffades
1 339 skelett i orört läge samt omrörda
skelettdelar efter minst 1500 individer.
Den undersökta delen av kyrkogården omfattade
ca 400 kvadratmeter. Kyrkogården var i
väster avgränsad aven bågformig skalmur
(streckad på bilden) av gråsten utan fogbruk,
enligt vissa iakttagelser troligen från 1200talets
mitt. Den kan senare ha utnyttjats som
grund till en bogårdsmur av tegel runt gravplatsen.
C The churchyard. Within an area of some 400
metres were found 1,339 skeletons in their
original positions and som e 1,500 where the
bones had been disturbed. Those buried there
were from all classes of society.
C The churchyard of Helgeandsholmen.
Fragment (35x35 cm) av gravsten från Helgeandsholmen
med "Paradisets port", sannolikt fråll 1300-talets första
hälft. Foto H Hultgrell, SSM.
C Fragment of a gravestane from Helgeandsholmen with
"the gates of Paradise", probably from the beginning of
the 14th century.
Helgeandsholmens kyrkogård. Foto Stefan Kriig, ATA.
23