Läs boken
Läs boken
Läs boken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MARGARETA WEIDHAGEN -HALLERDT<br />
Äldsta belägget fär namnet Stockholm är ett skyddsbrev<br />
fär Fogdä kloster, daterat i Stockholm juli 1252. Riksarkivet,<br />
OS 390. Foto Han s Rydberg, RA.<br />
C The earliest evidence for the name Stockholm: a letter<br />
on parchment, July 1252. National Archives, OS 390.<br />
Namnet Stockholm<br />
Den formella tolkningen av namnet Stockholm<br />
erbjuder inga problem. Namnets första led<br />
motsvarar det fornsvenska substantivet stocker<br />
"stock" och den senare leden fornsvenskans<br />
holmber eller holme.<br />
Däremot råder starkt delade meningar om<br />
tolkningen av den sakliga bakgrunden till namnets<br />
sammansättning. I sin skrift "Sveopentaprotopolis"<br />
1611 åberopar Joh Messenius den<br />
folkliga tolkningen av sägnen om den ilandflutna<br />
stocken.<br />
30<br />
Ett annat tolknings förslag, som på olika sätt<br />
varierats alltsedan 1600-talet, är att namnet<br />
Stockholm kommer av Stocksund, som antas<br />
vara det äldre namnet på Norrström. Namnet<br />
skulle då vara en förkortningsform av ett ursprungligt<br />
Stocksundsholm. Dock är det osäkert<br />
om namnet Stocksundet verkligen har funnits<br />
som äldre benämning för Norrström, då<br />
man härvidlag endast kan bygga på uppgifter i<br />
Snorre Sturlassons sagor, nedtecknade omkring<br />
1230. Om man utgår från Stocksund,<br />
överför man tolkningsproblemet till sundnamnet.<br />
I sin uppsats "Namnet Stockholm" 1942 gör<br />
Jöran Sahlgren gällande, att sundet fått sitt<br />
namn efter en bro eller spång av stockar, anlagd<br />
"för att underlätta den besvärliga passagen<br />
över sunden vid Stockholm. Säkerligen<br />
byggdes redan före år 1000 den första spången<br />
över Stocksund."<br />
Sahlgrens tolkningsförslag får stöd av den<br />
tidigare framkastade teorin om den ursprungliga<br />
platsen för de som byggnadsmaterial återanvända<br />
runstenarna under stadens äldre<br />
byggnadsskede, nämligen att de stått vid vägbroar<br />
på Stadsholmen i norr och söder. Lösfynden<br />
från 900- och 1000-talen stöder tanken.<br />
En långlivad teori, som innebär att Norrström<br />
ursprungligen fått namnet Stocksund efter<br />
förpålning i sundet - antingen de använts i<br />
försvarssyfte eller som underlag för en bro -<br />
har fått förnyad aktualitet genom grävningarna<br />
på Helgeandsholmen 1978-80. Med hjälp av<br />
dendrokronologin kunde de äldsta pålarna i<br />
sundet norr om holmarna föras tillbaka till<br />
1000-talet, då strömbildningen ännu inte<br />
börjat. Enligt dagens geologer skulle detta ha<br />
inträffat först omkring 1100.