Läs boken

Stadens vinkällare låg i rådhuset och dit fördes
allt importerat vin och öl för att registreras och
kvalitetsbedömas innan det prissattes. Vinkällaren
stod under uppsikt av två av rådet tillsatta
föreståndare, även kallade vinmän, som också
hade rätt att försälja varorna. Egentliga krogar i
sentida mening fanns inte under medeltiden.
Fester anordnades av de olika gillessammanslutningarna
som ofta hade egna gillesstugor.
Enligt bryggrätten i stadslagen skulle det finnas
minst två härbärgerare, även kallade tavernare
eller gästgivare, som förutom att ta hand
om resande även skulle sälja mat, öl och hästfoder.
Enskild utskänkning hängde samman
med rätten att själv brygga öl, att hålla
"bryggstol", vilket var tillåtet för alla stadens
husägare utom hantverkarna, eftersom man
inte fick inneha två ämbeten samtidigt.
70
Vil1källare'l i museet. Foto H Hultgrel1 .
C The Wille Ce/lar iII the Museum.
Tappkrall för öltulllla, kallad ölhalle pa
grulld av att dell oftast har tuppform (ty
Hane). Foto H Hultgren, SSM.
C The tap-cock of all ale cask. lt was
kllowll as all ale-cock, sillce it was very
of tell made iII the shape of a cock rooster.
Orätt mått vid utskänkning av vin och öl
bestraffades, liksom försäljning efter klockan
nio på kvällen, då vården (vakttjänst) ringdes
ut.
C The Town Wine Cellars in the vaults of the
Council House were presided over by two
"wine men" (vintners), who also had the right
to sell wine and import ed beer. Inns proper are
of a later date. Feasts were arranged by the
various guilds.
Brewing rights were reserved for houseowners,
with the exception of craftsmen-who
were excluded since people were not permitted
to hold two offices at the same time.