LRFrapport_20130521_ny
LRFrapport_20130521_ny
LRFrapport_20130521_ny
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Havs- och vattenmyndigheten 310 Mkr vidare till länsstyrelserna, vilket ska täcka<br />
länsstyrelsernas hela vattenvårdsarbete omfattande vattenförvaltning, kalkning av sjöar,<br />
fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och LOVA-stöd. Detta ska jämföras med 2012 då<br />
motsvarande summa var 430 Mkr. Dessutom har länsstyrelsernas gemensamma arbetsgrupp<br />
sett över fördelningen av vattenvårdsanslaget mellan olika sakområden, varvid LOVA kraftigt<br />
prioriterades ner och sänktes, på Havs- och vattenmyndighetens inrådan, med 80 procent.<br />
Länsstyrelsernas arbetsgrupp är dock starkt kritiskt till nedskärningarna och konstaterar att<br />
”LOVA-anslaget har under flera år varit ett mycket värdefullt tillskott för det åtgärdsinriktade<br />
vattenmiljöarbetet för landets kustlän. Att det upphör innebär att arbetet med Baltic Sea<br />
Actionplan (BSAP), restaureringen av Östersjön m.m. kommer att tappa fart.” 8 LRF delar denna<br />
uppfattning och har argumenterat för fortsatta och förstärkta LOVA–satsningar. 9<br />
Ett annat exempel som kan nämnas är den unika svenska modell som finns för att bekosta<br />
FoU om hållbar matproduktion. På initiativ från lantbruksnäringen dras ett halvt öre från varje<br />
kilo mjölk som bonden levererar och på motsvarande sätt finansierar bland annat<br />
spannmålsnäringen och köttbranschen forskning. De insamlade medlen administreras av<br />
Stiftelsen Lantbruksforskning som under de senaste åren har beviljat 50-100 miljoner kronor<br />
varje år till tillämpad forskning. En stor del av forskningen har fokus på miljöfrågor och 2008<br />
inleddes en särskild satsning på fosfor. 24 forskningsprojekt tar ett helhetsgrepp på frågan och<br />
genererar <strong>ny</strong> värdefull kunskap.<br />
Sammantaget har LRF:s mångåriga kunskapsinriktade vattenvårdsarbete lett till ökad<br />
medvetenhet och kunskap bland lantbrukare, som i förlängningen resulterat i betydande och<br />
dokumenterade minskningar av kväve- och fosforläckage från svenska gårdar. Det kanske<br />
bästa kvittot på detta hittas i SCB:s återkommande meddelande ”Kväve- och fosforbalanser<br />
för jordbruksmark och jordbrukssektor”, från och med 1995 och senast publicerat 2011 med<br />
siffror till och med 2009 10 .<br />
8 PM om fördelning av anslaget för åtgärder för havs-och vattenmiljö 2013:<br />
http://www.bwz.se/miljorapporten/UserFiles/Files/1007_PM%20om%20vattenv%C3%A5rd.pdf<br />
9 http://hd.se/ledare/2012/07/31/vattenvardssatsning-som-behovs/<br />
10 http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1004/2009A01/MI1004_2009A01_SM_MI40SM1102.pdf<br />
31<br />
Remissversion, 21.05.2013