blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

More documents

Recommendations

Info

Kjugekull – ett exempel på ett krittidsberg i nordöstra Skåne Berggrunden vid Kjugekull är grovbankad och relativt sprickfattig med stora block. Större partier är skilda från sammanhängande hällpartier genom sprickbildning, dessa kan ibland urskiljas som torbildningar. Rester av kalk förekommer i t.ex. sprickor. (Magnusson et al. 1983) I skyddade lägen på ett flertal klippväggar och på ett stort antal block finns karaktäristiska knotterytor där kvarts och fältspatskristaller står upp. Rester av kalksten har påträffats på eller i anslutning till flera av dessa ytor, vilket kan datera dem till krittiden. På mer exponerade ytor har knotterytorna försvunnit. (Magnusson et al. 1983) De stora blocken kan ha plockats av isen direkt från torbildningar och transporterats en kort sträcka eller ingått i kritans bottenkonglomerat och knappt förflyttats något. (Magnusson et al. 1983) Blocken ligger i ansamlingar, dels söder om och dels nordväst om kullen (figur 6). Även i väster finns några, men längs kullens östra del knappt ett enda. Figur 6: Utbredning av branter, block och vittringsformer på Kjugekull nordöstra Skåne, (Lidmar-Bergström 1983). Figure 6: Rock cliffs, boulders and weathering features at the hill Kjugekull northeast Skåne, (Lidmar-Bergström 1983). 8
På Kjugekull finns rester av kritkalksten även i djupt vittrade sprickor. Det bevisar att sprickorna fanns innan krita. Flared slopes har hittats på flera ställen. (Lidmar Bergström 1989) Ivöklack – en skärning genom en krittida vittringsprofil 1889 öppnades en lertäkt på Ivöklack. Man bröt bort de lösa jordlagren och kalkstenen för att komma åt den kaolinvittrade Vångagraniten som ligger under. Sedan 1960 är täkten övergiven, men nu är det i stället en viktig lokal för att studera gamla landskapsformer. I kaolinen och kritkalkstenen finns kärnblock av granit. I lägre nivåer ligger kaolinen mellan urberget och kalkstenen. I övre nivåer ligger kalkstenen direkt på urberget. Detta visar att kaolinen delvis har eroderats bort innan den kretaceiska sedimentationen. De delar av urberg som blottades efter att man har brutit bort kalksten och kaolin har inte utsatts för glacialerosion. Därför kan man se hur de gamla vittringsformerna såg ut innan isen påverkade dem. (Lidmar Bergström 1989) Berggrundsformerna under både kaolin och kalksten är rundade branter med rundvittrade sprickor. Rundningen är inte skapad av glacialerosion, utan av mesozoisk vittring. Detta tyder på att de huvudsakliga landskapsformerna har skapats under mesozoikum och sedan inte påverkats i så stor utsträckning av glacialerosionen. (Lidmar-Bergström 1989) 1.5 Glacialerosionens påverkan Under den kvartära tiden har Europa utsatts för flera nedisningar med värmeperioder mellan. Den senaste istiden kallas Weichsel. Weichsel-isen började dra sig tillbaka från Halland för om<strong>kring</strong> 13 400 år sedan. (Påsse 1990) Berggrunden har påverkats genom att glacialerosionen har bildat t.ex. isräfflor och rundhällar. Men på senare tid har det diskuterats om glacialerosionen verkligen har haft så stor påverkan på berggrundsformerna som man tidigare trott. Detta behandlas t.ex. av Lidmar–Bergström (1989) och Olvmo et al. (2002). Det har blivit mer och mer uppenbart att djupvittring under mesozoikum har skapat de huvudsakliga berggrundsformerna vid västkusten och i södra Sverige. Mellanformer har dock påverkats till viss del. Eftersom det finns hällar med isräfflor från flera olika isrörelseriktningar kan glacialerosionen inte ha nått särskilt djupt. (Olvmo et al. 2002) 1.6 Sluttningsprocessernas påverkan I diskussionen om blockspridningen kan man i det aktuella området tänka sig att en viss påverkan har skett genom sluttningsprocesser, eftersom några sluttningar är branta. Det finns flera olika typer av sluttningsprocesser. De som är mest aktuella i detta fall är de rörelser som sker i berg och där material (i detta fall block) glider eller faller ner för en sluttning eller brant. Ju brantare sluttningen är, desto snabbare går rörelsen. Block som har vittrats loss från berggrunden kan transporteras ner för en slutning genom att glida längs plan i berggrunden (rock slide), rulla nedåt, eller falla fritt om det är tillräckligt brant (rock fall). Om sten och block mm kontinuerligt bryts loss och faller ned för en brant sluttning kan så kallade talus bildas, en kon av sten och block nedanför branten. (Marshak 2001) 9
Page 1: EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNI
Page 5 and 6: Abstract Hilly relief and boulder d
Page 7 and 8: Förord Detta är en naturgeografis
Page 9 and 10: 1. Inledning och bakgrund 1.1 Intro
Page 11 and 12: Tidseran mesozoikum, som innefattar
Page 13: 1.4 Sub-mesozoiska vittringsformer
Page 17 and 18: 2. Områdesbeskrivning 2.1 Övergri
Page 19 and 20: 3. Metodik Fältarbetet utfördes u
Page 21 and 22: Figur 9: Karta över område 1 - To
Page 23 and 24: Figur 13: Stora block vid bergets n
Page 25 and 26: Figur 16: Karta över område 2 - R
Page 27 and 28: Figur 20: Bankningsplan på bergets
Page 29 and 30: 5.2 Glacialerosionens betydelse Om
Page 31 and 32: 5.4 Likheter med landskapet i nord
Page 33 and 34: Referenser Bergström L, Christense
Page 35: Bilaga 2 29

blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?