blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

More documents

Recommendations

Info

5. Diskussion 5.1 Blockens ursprung, form och fördelning Det faktum att blocken är av lokal härkomst och att blockansamlingarna är koncentrerade till de undersökta <strong>bergkullar</strong>na, tyder på att blocken har bildats på plats. Eftersom båda kullarna tillsammans med omgivande blockansamlingar utgör områden som sträcker sig över ungefär 200 meter, och blocken är bildade på plats, kan man anta att de har flyttats max 200 meter. I många fall kortare. Några av blocken ligger kvar i sitt ursprungliga läge. Detta finns det exempel på i båda områdena i form av block som har skiljts från berget genom sprickbildning, men ligger kvar i det ursprungliga läget (figur 14 och 21). I område 2 (Rolfstorp) finns talusliknande högar av kantiga till kantavrundade block. Dessa förekommer oftast nedanför branter och har brutits loss från berget genom t.ex. tryckavlastning och/eller frostsprängning och rasat ner (rock fall). De mer rundade blocken som dominerar i område 1 (Torpa) och som även förekommer rikligt i område 2, är troligtvis utvittrade ur berget på något annat sätt. Eftersom blocken är av lokal härkomst kan de inte ha rundats av transport. Rundade block förekommer både på Kjugekull och Ivöklack. Dessa är bildade genom djupvittring under mesozoikum, vilket även kan vara fallet i de undersökta områdena. Denna teorin styrks av de rester av kritkalksten och kaolinlera som har hittats i närheten (Bergström et al. 1973 och Påsse 1990), samt det faktum att urbergsytan försvinner in under mesozoiska sedimentära bergarter i Skagerak och Kattegat (Lidmar-Bergström 1995 och Johansson 2000). Djupvittringen formar tors som sedan kan rasa eller förstöras av olika processer. I båda områdena finns spår av torbildningar genom de block som ligger kvar i sitt ursprungliga läge. En del block ligger uppe på bergen, men de flesta ligger på sluttningarna eller vid bergets fot. Blocken kan från början ha legat högre upp i terrängen, uppe på <strong>bergkullar</strong>na som torbildningar och sedan transporterats till sina nuvarande lägre positioner. Ansamlingarna av runda-kantavrundade block kan alltså vara nedrasade tors. Det finns flera möjliga processer som kan ha orsakat nedrasningen. Det är möjligt att blocken här, liksom i nordöstra Skåne, har plockats av isen från torbildningar eller ingått i vittringsprofiler. Om glacialerosionen har varit inblandad kan man koppla samman nedrasade tors med isrörelseriktningen. Detta kommer att behandlas mer längre fram. Vid de brantare partierna i område 2 är det uppenbart att blocken har flyttats till lägre nivåer genom ras. Men många andra block som ligger i eller nedanför flackare sluttningar kan även de ha påverkats av sluttningsprocesser. Det finns exempel där block har glidit längs bankningsplan (figur 20). Blocken kan även ha rullat ner för sluttningen. Om det är tillräckligt brant och blocket ligger ostadigt kan det börja röra sig nedåt, eventuellt med hjälp av någon utlösande faktor som exempelvis skakning. Detta kan ha uppkommit i samband med rörelser i jordskorpan t.ex. jordbävning. Det finns också en liten möjlighet att block kan ha rört på sig i samband med att man har sprängt i berget, vilket har förekommit i område 1. Om blocken har omgetts av vittringsmantlar kan de ha rasat ner när vittringsmaterialet eroderas bort. 22
5.2 Glacialerosionens betydelse Om blocken i de undersökta områdena härstammar från nedrasade tors, kan man koppla samman detta med isrörelseriktningen. Blocken ligger liksom på t.ex. Kjugekull (figur 6) ansamlade i vissa riktningar i förhållande till bergkullen. Blocken skulle då ligga på ”läsidan” från isrörelsen. Om denna teori stämmer skulle blockdistributionen i område 1 visa på en isrörelse från väst eller sydväst (figur 22). Område 2 skulle visa på en isrörelse från nordost, ost, sydost eller syd. Eftersom en stor andel av blocken som ligger norr om kullen är kantiga, så antas de inte härstamma från några torbildningar, utan snarare från ras och utglidningar av block som lösgjorts från det ”friska” exponerade berget. Sydväst om berget finns den största andelen rundade-helt rundade block, vilket kan stödja en huvudsaklig isrörelse från nordost (figur 23). Figur 22: Uppskattad isrörelseriktning utifrån blockens fördelning, Torpa. Figure 22: Possible ice flow directions indicated by the boulder distribution at Torpa. Figur 23: Uppskattad isrörelseriktning utifrån blockens fördelning, Rolfstorp. Figure 23: Possible ice flow directions indicated by the boulder distribution at Rolfstorp. 23
Page 1: EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNI
Page 5 and 6: Abstract Hilly relief and boulder d
Page 7 and 8: Förord Detta är en naturgeografis
Page 9 and 10: 1. Inledning och bakgrund 1.1 Intro
Page 11 and 12: Tidseran mesozoikum, som innefattar
Page 13 and 14: 1.4 Sub-mesozoiska vittringsformer
Page 15 and 16: På Kjugekull finns rester av kritk
Page 17 and 18: 2. Områdesbeskrivning 2.1 Övergri
Page 19 and 20: 3. Metodik Fältarbetet utfördes u
Page 21 and 22: Figur 9: Karta över område 1 - To
Page 23 and 24: Figur 13: Stora block vid bergets n
Page 25 and 26: Figur 16: Karta över område 2 - R
Page 27: Figur 20: Bankningsplan på bergets
Page 31 and 32: 5.4 Likheter med landskapet i nord
Page 33 and 34: Referenser Bergström L, Christense
Page 35: Bilaga 2 29

blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?