blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

5. Diskussion
5.1 Blockens ursprung, form och fördelning
Det faktum att blocken är av lokal härkomst och att blockansamlingarna är koncentrerade till
de undersökta bergkullarna, tyder på att blocken har bildats på plats. Eftersom båda kullarna
tillsammans med omgivande blockansamlingar utgör områden som sträcker sig över ungefär
200 meter, och blocken är bildade på plats, kan man anta att de har flyttats max 200 meter. I
många fall kortare. Några av blocken ligger kvar i sitt ursprungliga läge. Detta finns det
exempel på i båda områdena i form av block som har skiljts från berget genom sprickbildning,
men ligger kvar i det ursprungliga läget (figur 14 och 21).
I område 2 (Rolfstorp) finns talusliknande högar av kantiga till kantavrundade block. Dessa
förekommer oftast nedanför branter och har brutits loss från berget genom t.ex.
tryckavlastning och/eller frostsprängning och rasat ner (rock fall).
De mer rundade blocken som dominerar i område 1 (Torpa) och som även förekommer rikligt
i område 2, är troligtvis utvittrade ur berget på något annat sätt. Eftersom blocken är av lokal
härkomst kan de inte ha rundats av transport. Rundade block förekommer både på Kjugekull
och Ivöklack. Dessa är bildade genom djupvittring under mesozoikum, vilket även kan vara
fallet i de undersökta områdena. Denna teorin styrks av de rester av kritkalksten och
kaolinlera som har hittats i närheten (Bergström et al. 1973 och Påsse 1990), samt det faktum
att urbergsytan försvinner in under mesozoiska sedimentära bergarter i Skagerak och Kattegat
(Lidmar-Bergström 1995 och Johansson 2000).
Djupvittringen formar tors som sedan kan rasa eller förstöras av olika processer. I båda
områdena finns spår av torbildningar genom de block som ligger kvar i sitt ursprungliga läge.
En del block ligger uppe på bergen, men de flesta ligger på sluttningarna eller vid bergets fot.
Blocken kan från början ha legat högre upp i terrängen, uppe på bergkullarna som
torbildningar och sedan transporterats till sina nuvarande lägre positioner. Ansamlingarna av
runda-kantavrundade block kan alltså vara nedrasade tors. Det finns flera möjliga processer
som kan ha orsakat nedrasningen. Det är möjligt att blocken här, liksom i nordöstra Skåne,
har plockats av isen från torbildningar eller ingått i vittringsprofiler. Om glacialerosionen har
varit inblandad kan man koppla samman nedrasade tors med isrörelseriktningen. Detta
kommer att behandlas mer längre fram.
Vid de brantare partierna i område 2 är det uppenbart att blocken har flyttats till lägre nivåer
genom ras. Men många andra block som ligger i eller nedanför flackare sluttningar kan även
de ha påverkats av sluttningsprocesser. Det finns exempel där block har glidit längs
bankningsplan (figur 20). Blocken kan även ha rullat ner för sluttningen. Om det är tillräckligt
brant och blocket ligger ostadigt kan det börja röra sig nedåt, eventuellt med hjälp av någon
utlösande faktor som exempelvis skakning. Detta kan ha uppkommit i samband med rörelser i
jordskorpan t.ex. jordbävning. Det finns också en liten möjlighet att block kan ha rört på sig i
samband med att man har sprängt i berget, vilket har förekommit i område 1.
Om blocken har omgetts av vittringsmantlar kan de ha rasat ner när vittringsmaterialet
eroderas bort.
22