blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

More documents

Recommendations

Info

Mönstret i område 2 stämmer mest överens med de två senaste glaciationernas isrörelseriktningar, medan område 1 nästan visar på en motsatt riktning. Undersökningen visar alltså att det kan finnas spår i landskapet från flera olika isrörelser. Även om nordost antas vara den huvudsakliga isrörelserikningen under de två senaste glaciationerna finns det, som tidigare nämnts (Påsse 1990), spår som visar att det även kan ha förekommit andra rörelseriktningar i isen. Detta tyder också på att den senaste glaciationen inte har kunnat utplåna spåren från de tidigare. Kanske har glacialerosionen inte haft så stor kraft att den har kunnat påverka särskilt mycket av berggrundsformerna. Detta tas även upp av Lidmar–Bergström (1989) och Olvmo et al. (2002). De olika isrörelseriktningarna kan härstamma från helt olika istider, eller så kan det ha funnits variationer under en och samma glaciation. Det kan bero på att det har funnits lokala, avsnörpta glaciärer, eller att isdelaren i den stora huvudisen har flyttat sig t.ex. på grund av att glaciären har vuxit eller krympt. Lokala skillnader i hur pass bottenfrusen isen har varit och hur mycket den eroderade i olika perioder och områden kan också förklara skillnaderna. Isen kan även ha eroderat olika mycket beroende på hur den storskaliga topografin ser ut. Vid dalgångar och jämnare ytor kan isrörelsen ha varit annorlunda än vid mycket kuperade ytor. Område 2 ligger uppe i bergkullterrängen, medan område 1 ligger i kanten av ett bergparti i anslutning till en bred dalgång. Område 2 ligger på en lite högre nivå än område 1 . Detta kan betyda att område 2 har avtäckts från eventuella täckbergarter och vittringsmantlar tidigare än område 1. Kanske har urberget och torbildningarna i det ena området fortfarande varit delvis täckt under någon eller några av nedisningarna. Det kan förklara att glacialerosionen har påverkat de två områdena olika. I område 2 befinner sig de flesta blocken nedanför de brantaste sluttningarna, medan det i område 1 finns flest block i och nedanför de flackaste partierna. Detta kan tyda på att det i område 2 har skett en blockspridning huvudsakligen orsakad av sluttningsprocesser, medan glacialerosionen har haft större betydelse för omfördelningen av block i område 1. Påsse (1990) nämner att den vanliga typiska rundhällen är ovanlig i Varbergsområdet. Kanske beror det inte bara på att hällarna är slipade från olika riktningar, utan även på att hällarnas grundläggande form är skapad genom djupvittring och sedan inte har ändrats särskilt mycket av glacialerosionen. Det finns som tidigare nämnts, (Lidmar–Bergström, 1989 och Olvmo et al. 2002), argument för att glacialerosionen har haft relativt liten påverkan på berggrunden i jämförelse med den mesozoiska djupvittringen. 5.3 Vågerosionens betydelse Eftersom båda områdena delvis ligger under HK kan man inte utesluta att vågerosion har påverkat blocken. Eftersom blocken är relativt stora är det inte särskilt troligt att de har transporterats eller omfördelats av vågor. Däremot kan vågorna ha hjälpt till att svalla bort vittringsmaterial och jordlager runt blocken, samt ha hjälpt till med rundningen. Man skulle kunna tänka sig att blocken ingår i en svallad morän. Men blockens lokala härkomst samt att det inte finns något svallsediment i anslutning till områdena talar emot detta. 24
5.4 Likheter med landskapet i nordöstra Skåne I båda områdena, finns vittringsformer som liknar de i nordöstra Skåne. Dessa har beskrivits som kretaceiska vittringsformer bildade genom djupvittring. Vad som i de undersökta områdena har tolkats som: <strong>bergkullar</strong>, torbildningar och nedrasade torbildningar, rundade block, brant berggrund, på något ställe flared, samt små håliga och knottriga ytor, förekommer även i nordöstra Skåne. Det är dock en tolkningsfråga om man likställer de olika formerna, eftersom de är beskrivna med ord och inte sedda av en och samma person i verkligheten. De vittringsformer som beskrivs från område 1 och benämns gropiga vittringsytor, har likheter med de ”knotterytor” som beskrivs från Kjugekull. De gropiga vittringsytorna i område 1 är mycket intressanta eftersom de är så säregna. Det är svårt att avgöra hur de kan ha uppkommit. Den rundade formen vid groparnas kanter och på kristaller kan tyda på mesozoisk vittring. De kan också ha bildats vid en senare tidpunkt, t.ex. av saltvattenstänk när berget låg som ett skär ute i havet. En annan möjlighet är att de har slipats fram med hjälp av strömmande vatten. Glacialerosion verkar inte troligt eftersom de ibland är lokaliserade på ganska lodräta branter som isen knappast kan ha glidit över. Däremot kan de ha skapats av strömmande vatten under isen. De skulle vara intressant att göra en noggrannare undersökning av dessa vittringsformer och leta efter liknande former på andra ställen i närheten. Att område 2 inte har dessa gropiga vittringsytor kan bero på att där är en annan typ av berggrund som t.ex. är mycket finkorningare. 25
Page 1: EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNI
Page 5 and 6: Abstract Hilly relief and boulder d
Page 7 and 8: Förord Detta är en naturgeografis
Page 9 and 10: 1. Inledning och bakgrund 1.1 Intro
Page 11 and 12: Tidseran mesozoikum, som innefattar
Page 13 and 14: 1.4 Sub-mesozoiska vittringsformer
Page 15 and 16: På Kjugekull finns rester av kritk
Page 17 and 18: 2. Områdesbeskrivning 2.1 Övergri
Page 19 and 20: 3. Metodik Fältarbetet utfördes u
Page 21 and 22: Figur 9: Karta över område 1 - To
Page 23 and 24: Figur 13: Stora block vid bergets n
Page 25 and 26: Figur 16: Karta över område 2 - R
Page 27 and 28: Figur 20: Bankningsplan på bergets
Page 29: 5.2 Glacialerosionens betydelse Om
Page 33 and 34: Referenser Bergström L, Christense
Page 35: Bilaga 2 29

blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?