blockfördelning kring bergkullar i mellersta halland - Göteborgs ...

På Kjugekull finns rester av kritkalksten även i djupt vittrade sprickor. Det bevisar att
sprickorna fanns innan krita. Flared slopes har hittats på flera ställen. (Lidmar Bergström
1989)
Ivöklack – en skärning genom en krittida vittringsprofil
1889 öppnades en lertäkt på Ivöklack. Man bröt bort de lösa jordlagren och kalkstenen för att
komma åt den kaolinvittrade Vångagraniten som ligger under. Sedan 1960 är täkten övergiven,
men nu är det i stället en viktig lokal för att studera gamla landskapsformer. I kaolinen och
kritkalkstenen finns kärnblock av granit. I lägre nivåer ligger kaolinen mellan urberget och
kalkstenen. I övre nivåer ligger kalkstenen direkt på urberget. Detta visar att kaolinen delvis
har eroderats bort innan den kretaceiska sedimentationen. De delar av urberg som blottades
efter att man har brutit bort kalksten och kaolin har inte utsatts för glacialerosion. Därför kan
man se hur de gamla vittringsformerna såg ut innan isen påverkade dem. (Lidmar Bergström
1989)
Berggrundsformerna under både kaolin och kalksten är rundade branter med rundvittrade
sprickor. Rundningen är inte skapad av glacialerosion, utan av mesozoisk vittring. Detta tyder
på att de huvudsakliga landskapsformerna har skapats under mesozoikum och sedan inte
påverkats i så stor utsträckning av glacialerosionen. (Lidmar-Bergström 1989)
1.5 Glacialerosionens påverkan
Under den kvartära tiden har Europa utsatts för flera nedisningar med värmeperioder mellan.
Den senaste istiden kallas Weichsel. Weichsel-isen började dra sig tillbaka från Halland för
omkring 13 400 år sedan. (Påsse 1990) Berggrunden har påverkats genom att glacialerosionen
har bildat t.ex. isräfflor och rundhällar. Men på senare tid har det diskuterats om glacialerosionen
verkligen har haft så stor påverkan på berggrundsformerna som man tidigare trott.
Detta behandlas t.ex. av Lidmar–Bergström (1989) och Olvmo et al. (2002). Det har blivit
mer och mer uppenbart att djupvittring under mesozoikum har skapat de huvudsakliga
berggrundsformerna vid västkusten och i södra Sverige. Mellanformer har dock påverkats till
viss del. Eftersom det finns hällar med isräfflor från flera olika isrörelseriktningar kan
glacialerosionen inte ha nått särskilt djupt. (Olvmo et al. 2002)
1.6 Sluttningsprocessernas påverkan
I diskussionen om blockspridningen kan man i det aktuella området tänka sig att en viss
påverkan har skett genom sluttningsprocesser, eftersom några sluttningar är branta.
Det finns flera olika typer av sluttningsprocesser. De som är mest aktuella i detta fall är de
rörelser som sker i berg och där material (i detta fall block) glider eller faller ner för en
sluttning eller brant. Ju brantare sluttningen är, desto snabbare går rörelsen. Block som har
vittrats loss från berggrunden kan transporteras ner för en slutning genom att glida längs plan i
berggrunden (rock slide), rulla nedåt, eller falla fritt om det är tillräckligt brant (rock fall). Om
sten och block mm kontinuerligt bryts loss och faller ned för en brant sluttning kan så kallade
talus bildas, en kon av sten och block nedanför branten. (Marshak 2001)
9