Teknikföretagen Direkt nr 3 2008
17.07.2013 • Views
Share Embed Flag

Teknikföretagen Direkt nr 3 2008

Teknikföretagen Direkt nr 3 2008

Teknikföretagen Direkt nr 3 2008

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
teknikforetagen.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

#3 MAJ <strong>2008</strong> – Din tidning om teknik och ledarskap från <strong>Teknikföretagen</strong> direkt<br />

Ögonstyrning från Tobii<br />

vann Stora Designpriset<br />

SMART Med ögonstyrda bildskärmar och smart design har Tobii<br />

Technology lyft modern teknik till en ny och högre nivå. SIDAN 4-5<br />

Bättre könsbalans<br />

ökar produktivitet<br />

BALANS Indexator och Ericsson Network Technologies<br />

har storsatsat på ökad jämställdhet.<br />

Det ger bättre könsbalans i arbetsgrupperna,<br />

vilket ökar produktiviteten, säger Pär Lärkeryd,<br />

vd, Indexator. SIDAN 15<br />

FoTo: ANNA HåLLAMs<br />

Global konkurrens<br />

gör livet tuffare<br />

NISCH Fredrik Målberg, vd Norrahammars<br />

Mekaniska Verkstad tycker att internationell<br />

konkurrens på senare år har gjort livet tuffare<br />

för svenska leverantörer. Men allt fler har<br />

nischat in sig på specialområden där de kan<br />

hävda sig bäst. SIDAN 8 - 9<br />

’<br />

Det är ett hot mot det<br />

svenska samhället att vi har<br />

problem med att få fram välutbildade<br />

människor inom teknikområdet.<br />

MIKAEL GRODZINSKY, SAAB SIDAN 3<br />

MC Xpress i Piteå<br />

världsbäst på turbo<br />

LEKFORDON 18-åringen Erik Marklund som förr<br />

trimmade motorer, äger idag ett världsledande<br />

företag inom tekniskt avancerade turboapplikationer.<br />

SIDAN 16

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

REDAKTION<br />

utgivare<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s Förlag AB<br />

Ansv. utgivare &<br />

ledaravdelning<br />

Jonas Cohen<br />

jonas.cohen@teknikforetagen.se<br />

Redaktör<br />

Lotta Forsman<br />

Tfn: 08-22 15 77<br />

Mobil: 0706-32 03 66<br />

lotta@lofoinfo.se<br />

Skribenter i detta nummer<br />

Fia Forsman, Lotta Forsman, Fatima<br />

Grönblad och Björn Jerkert<br />

Prenumeration<br />

Kristina Flodin<br />

Tfn: 08-782 09 15<br />

kristina.flodin@teknikforetagen.se<br />

årsprenumeration: 200 kr + moms<br />

Grafisk form<br />

www.formetc.se<br />

Telefon, vxl.<br />

08-782 08 00<br />

Fax<br />

08-782 09 00<br />

Adress<br />

Box 5510, 114 85 stockholm<br />

Besöksadress: storgatan 5<br />

Hemsida<br />

www.teknikforetagen.se<br />

utgivare<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s Förlag AB<br />

på uppdrag av <strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

Tryck<br />

svenska Tryckcentralen, <strong>2008</strong><br />

IssN <strong>nr</strong>. 1651-906X<br />

upplaga<br />

13 600 ex.<br />

<strong>Teknikföretagen</strong> företräder de viktigaste<br />

företagen för sverige och<br />

har mer än 3400 medlemsföretag<br />

med sammanlagt över 300 000<br />

medarbetare. Medlemsföretagen<br />

står för hälften av sveriges export<br />

och hur det går för dessa företag<br />

är avgörande för hela sverige.<br />

<strong>Teknikföretagen</strong> arbetar med att<br />

kombinera praktisk vardagsnytta<br />

med insatser som på sikt förbättrar<br />

villkoren för alla medlemmar.<br />

Tidningen <strong>Teknikföretagen</strong> <strong>Direkt</strong><br />

når befattningshavare i svenska<br />

teknikföretag och utkommer<br />

<strong>2008</strong> med 8 nummer.<br />

All redaktionell text lagras<br />

i elektroniskt arkiv och görs<br />

tillgänglig via hemsidan. Externa<br />

skribenter måste meddela eventuellt<br />

förbehåll mot att få sin text<br />

lagrad. I princip publiceras inte<br />

artiklar med sådant förbehåll.<br />

Ledaren<br />

Värnskatt – ingen skatt att värna<br />

Finansminister Anders Borg har ännu<br />

en gång låtit förstå att värnskatten<br />

inte är aktuell att avskaffa. Viktigare<br />

är det, säger han, att sänka<br />

skatten för låg- och medelinkomsttagarna.<br />

Det finns ingen som helst anledning att<br />

invända mot ambitionen att sänka skatten<br />

för dem där skattesänkningar kanske betyder<br />

allra mest i vardagen. Så långt är finansministerns<br />

politik helt i sin ordning.<br />

Men att sätta grupper mot varandra –<br />

och dessutom helt i onödan – för tankarna<br />

till andra politiska eror och i<strong>nr</strong>iktningar.<br />

Och betänker vi dessutom den kritikerstorm<br />

som den borgerliga oppositionen<br />

stod för när Ingvar Carlsson 1995 – tillfälligt<br />

som det då hette – införde värnskatten,<br />

framstår Anders Borgs linje än märkligare.<br />

Ingvar Carlssons argument var ju<br />

ändå hyggligt hederligt, nämligen att denna<br />

extra skatt skulle bidra till att sanera<br />

statsfinanserna.<br />

Något sådant försvar har inte alliansregeringen.<br />

De offentliga finanserna är i god<br />

kondition och de årliga överskotten stora.<br />

Gästkrönikan<br />

FoTo: ANNA HåLLAMs<br />

Farfar fyller 94 år i höst. För två år<br />

sedan promoverades han till jubeldoktor<br />

vid en ceremoni i universitetsaulan<br />

i Uppsala. Under<br />

hela sitt liv har han varit besjälad av språket,<br />

dess funktion, roll och betydelse. Han<br />

disputerade för 52 år sedan med en avhandling<br />

om en fornfransk dialekt. I dag<br />

funderar han också över språkets makt.<br />

”De kallar oss brukare”, förklarar han<br />

uppgivet.<br />

Brukare, smaka på ordet. Är det något<br />

du skulle vilja vara? Varför kan de inte<br />

bara kallas hyresgäster eller för all del patienter?<br />

FARFAR äR I DAG EN MAGRARE och något<br />

svagare kopia av den man jag som<br />

barn – framför allt under sommarvistelserna<br />

på Gräsö – lärde känna som en<br />

mycket klok och ganska envis person.<br />

Men trots krämpor i både kropp och själ<br />

Att försvara och bevara en skatt man hittills<br />

varit starkt kritisk till framstår därför<br />

bara som dumt.<br />

Bortsett från det märkliga i det politiska<br />

lappkastet, är värnskatten dessutom kontraproduktiv<br />

för samhällsekonomin i stort.<br />

Den driver upp kostnadsspiralen då nettoeffekten<br />

av en inkomstökning inte blir så<br />

stor som den hade blivit skatten förutan.<br />

Och man behöver inte vara någon Einstein<br />

för att förstå att löntagare försöker kompensera<br />

den högre skatten med ökade lönekrav.<br />

Tvärtom är det både logiskt och försvarligt.<br />

VäRNSKATTEN SLåR DESSuTOM mot<br />

kompetensförsörjningen vilket bevisas av<br />

att utländska experter undantas från skatten<br />

då det annars kan bli svårt att locka<br />

dessa till Sverige.<br />

Inte heller finansministerns argument att<br />

det är viktigare att sänka skatten för dem<br />

med lägre inkomster, håller. Som tidigare<br />

sagts och som Anders Borg själv är mycket<br />

snabb att lyfta fram, så är de offentliga<br />

finanserna goda och trots sänkta skat-<br />

”De kallar oss brukare”<br />

är det inget fel på hans intellekt. Han lider<br />

påtagligt av åldrandet och talar om<br />

hur torftigt livet är på det äldreboende<br />

där han vistas.<br />

Han kanske är orättvis, vad vet jag?<br />

Det är säkert en helt ok verksamhet (som<br />

det ju brukar kallas i dylika sammanhang)<br />

där de gamla får näringsriktig mat<br />

och den vård de, ur ett kommunalbyrå-<br />

’<br />

Han och några andra har fått<br />

”kämpa” för att få på-plats-stekta<br />

ägg till pyttipannan, som givetvis lagas till<br />

någon annanstans. Tänk att något så litet<br />

som en lysande äggula kan utgöra ett ljus<br />

i mörkret? MARIA RANKKA<br />

kratiskt perspektiv, behöver. Men när<br />

man ser sig omkring och insuper institutionsatmosfären<br />

är det ändå lätt att förstå<br />

synpunkten att det är torftigt. ”Är det<br />

så här livet ska sluta”, undrar jag för mig<br />

själv?<br />

ANEKDOTISKT BERäTTAR HAN om hur<br />

han och några andra har fått ”kämpa” för<br />

att få på-plats-stekta ägg till pyttipannan,<br />

som givetvis lagas till någon annanstans.<br />

Tänk att något så litet som en lysande<br />

äggula kan utgöra ett ljus i mörkret?<br />

ter, jobbavdrag med mera så finns det stora<br />

överskott. Det skulle alltså gå att göra både<br />

och. Men det kräver förstås en politisk vilja<br />

som inte bara utgår från att inte göra sig<br />

ovän med oppositionen och dess stödtrupper<br />

främst inom LO.<br />

POLITIK äR ATT VILjA, sade Olof Palme.<br />

Men det politiska hantverket har fler beståndsdelar.<br />

Det handlar också om att partier<br />

står fast vid sina grundteser, att det<br />

man hävdat i opposition också är ledstjärnor<br />

om och när man kommer i regeringsställning.<br />

Allt annat leder till att väljarna<br />

tappar intresse och respekt för politik och<br />

partier. Det ger i sin tur i första hand ett<br />

politikerförakt – vilket är illa – och i förlängningen<br />

ett politikförakt som är mycket<br />

allvarligare. Det ger utrymme för grupperingar<br />

och åsikter som riskerar att dra isär<br />

samhället.<br />

Att motverka sådana tendenser är en långsiktig<br />

uppgift som är lika viktig som det<br />

kortare målet att försöka vinna nästkommande<br />

val. n<br />

Farfar påminner mig om att jag vid ett<br />

besök på ett hem där han vistades tidigare<br />

(som kändes ännu mer kvävande), hade<br />

sagt att jag förmodligen skulle hoppa<br />

ut genom fönstret om jag tvingades bo<br />

där. Jag hade hoppats att han skulle ha<br />

glömt det.<br />

VARFöR äR NäSTAN ALLA institutionsmiljöer,<br />

privata såväl som kommunala, så<br />

motbjudande? Finns det någon lag som<br />

säger att man måste i<strong>nr</strong>eda dem med urtråkiga<br />

möbler från en och samma leverantör?<br />

Eller är ett mått på kvalitetsvård<br />

att den utförs i en miljö som är fullständigt<br />

själsdödande? Det finns säkert en<br />

rad praktiska dimensioner i detta, men så<br />

vitt jag vet går det att hitta lösningar som<br />

är både praktiska och estetiska. Ibland,<br />

eller till och med ofta, är det inte ens en<br />

prisfråga.<br />

jAG KAN INTE LåTA BLI att undra om någon<br />

verkligen har engagerat sig i dessa till<br />

synes små, men ändå så viktiga detaljer.<br />

För en person som tycker sig ha förlorat<br />

det mesta som gjorde livet värt att leva är<br />

mat och miljö inte oväsentligheter. n<br />

MARIA RANKKA,<br />

DEBATTöR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO

Ingenjörer ger<br />

ungdomar en ”kick”<br />

Bristen på ingenjörer skapar<br />

ett akut problem hos teknikföretagen.<br />

För att säkra<br />

kompetensförsörjningen<br />

måste industrin hjälpa till<br />

att få upp intresset för teknik<br />

längre ned i åldrarna.<br />

POSITIVT Generellt sett är det<br />

för få som är intresserade av<br />

teknik- och naturvetenskapsutbildningar.<br />

Vi vill att elever<br />

ska få en positiv bild av att<br />

bli ingenjör och av arbetet i<br />

ett teknikföretag, säger Tobias<br />

Eriksson, som ansvarar för<br />

ungdomskommunikation hos<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

Därför är <strong>Teknikföretagen</strong><br />

med som partner i satsningen<br />

Transfer Teknik <strong>2008</strong>, där<br />

behovet från skolan möter behovet<br />

från<br />

industrin.<br />

Satsningeninleddes<br />

hösten<br />

2007 och<br />

drivs av organisationenTrans-<br />

Tobias Eriksson<br />

ansvarar för ungdomskommunikationen<br />

på <strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

fer som<br />

förmedlarföreläsare<br />

från<br />

näringsli-<br />

vet till skolor. Målet är att förmedla<br />

minst 500 föreläsningar<br />

inom teknik, naturvetenskap<br />

och IT under <strong>2008</strong>.<br />

– Kompetensförsörjningen<br />

framöver är ett prioriterat ämne<br />

såväl i Sverige som internationellt.<br />

Det är viktigt att få in<br />

ingenjörer som gör ämnet intressant<br />

och behovet av gästföreläsare<br />

ute på skolorna är<br />

stort. Samtidigt ser allt fler företag<br />

behovet av att informera<br />

och entusiasmera på ett tidigt<br />

stadium, säger Transfers generalsekreterare<br />

Eva von Krusenstierna.<br />

– Nya föreläsare får en<br />

snabb utbildning hos Transfer<br />

med en del tips om hur man<br />

lägger upp informationen i<br />

skolorna.<br />

Saab är med i satsningen<br />

I satsningen tar Transfer in<br />

partners som antingen stödjer<br />

projektet finansiellt eller tillhandahåller<br />

ingenjörer som<br />

föreläser på skolorna.<br />

Carl-Johan Koivisto, som arbetar<br />

med strategi- och affärsutveckling<br />

inom flygkoncernen<br />

Saab, har varit ute och föreläst<br />

vid Bromma Gymnasium.<br />

– Vi vill ju få fram duktiga<br />

människor som är intressera-<br />

Carl-Johan Koivisto,<br />

arbetar med<br />

strategi- och affärsutveckling<br />

inom<br />

Saab.<br />

de av att gå<br />

vidare till<br />

en teknisk<br />

utbildning<br />

och därefter<br />

till att jobba<br />

i industrin.<br />

Vi tycker<br />

inte att det<br />

är tillräckligt<br />

många<br />

som gör det.<br />

Kan vi bidra<br />

till att det<br />

blir fler som<br />

får upp intresset så vill vi vara<br />

med, säger han.<br />

Gymnasieklassen hos Brommas<br />

flygtekniska utbildning<br />

fick lyssna på Carl-Johan Koivistos<br />

föreläsning om Saabs<br />

satsningar inom samhällssäkerhet.<br />

Det var nytt för eleverna.<br />

– Jo, det blev lite diskussion.<br />

Mest handlade det om att eleverna<br />

inte kände till att vi håller<br />

på med de delarna inom Saab,<br />

säger han.<br />

Måste synas i skolan<br />

Saab är med i satsningen för<br />

att kunna ge en bättre bild av<br />

industrin och som företag är<br />

det viktigt att vara synlig i<br />

skolmiljön.<br />

– Ungdomarna får en kick<br />

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 3<br />

och går igång på de här möjligheterna,<br />

säger Carl-Johan Koivisto.<br />

Högskolorna är måltavlan<br />

för de flesta av näringslivets<br />

satsningar, som Teknik-SM<br />

och program för trainee-utbildningar.<br />

Men <strong>Teknikföretagen</strong><br />

såväl som Saab driver flera<br />

andra satsningar längre ned<br />

i åldrarna. Initiativ för elever i<br />

grundskolan är nödvändigt för<br />

att främja kompetensförsörjningen<br />

på längre sikt.<br />

– Det är ett otroligt prioriterat<br />

område hos företagen. Som<br />

det ser ut idag finns det för<br />

få ingenjörer. Det är ett reellt<br />

problem nu och det kommer<br />

att vara ett problem i många<br />

år, säger Tobias Eriksson.<br />

Han får medhåll av Saabs<br />

personaldirektör Mikael<br />

Grodzinsky.<br />

– Rent generellt är det ett<br />

hot mot det svenska samhället<br />

att vi har problem med att<br />

få fram välutbildade människor<br />

inom teknikområdet. Vår<br />

uppfattning är att situationen<br />

är akut, säger han.<br />

Dramatisk nedgång<br />

Rekryteringsproblemet varierar<br />

från region till region, menar<br />

Mikael Grodzinksky. Det<br />

TRANSFER<br />

Transfer är störst i landet på<br />

att förmedla föreläsare till<br />

skolan från näringslivet.<br />

Transfer har fått över 6500<br />

beställningar från skolor sedan<br />

starten år 2000. Ett nätverk<br />

med över 1700 föreläsare<br />

håller föreläsningar i<br />

270 gymnasieskolor i sverige.<br />

Nätverket finns idag i<br />

stockholm, Göteborg, Uppsala,<br />

Malmö, Lund, Helsingborg<br />

och Örebro.<br />

satsningen Transfer Tekniks<br />

partners är saab, Alfa Laval,<br />

Astra Zeneca, Axis, Epsilon,<br />

TAT, sony Ericsson, <strong>Teknikföretagen</strong>,<br />

IVA/PowerCircle, Ingenjörsamfundet,<br />

sveriges<br />

Ingenjörer och IT & Telekomföretagen.<br />

’<br />

MIKAEL GRODZINSKY, SAAB<br />

FoTo: PER KUsTVIK/sAAB AB<br />

Ingenjörsjobbet<br />

är<br />

sanslöst kreativt<br />

och du har chans<br />

att synas varje dag.<br />

Mikael Grodzinsky,<br />

personaldirektör<br />

Saab.<br />

är svårare<br />

att rekrytera<br />

i Linköping,<br />

Stockholm<br />

och Göteborg<br />

där arbetsmarknaden<br />

är<br />

hetare.<br />

– Det<br />

grundläggandepro-<br />

blemet är att färre söker utbildningarna<br />

och att ännu färre<br />

slutför utbildningarna. Det<br />

handlar om en relativt dramatisk<br />

nedgång, säger han.<br />

Skälen till varför intresset för<br />

teknik- och naturvetenskapliga<br />

utbildningar har minskat är<br />

många, men en faktor kan vara<br />

trenderna inom de olika yrkeskategorierna.<br />

Många söker sig<br />

till utbildningar med nyckelord<br />

som media och design.<br />

– Tittar vi på de tekniska utbildningarna<br />

är alla med ordet<br />

design mer populära. Det finns<br />

en uppfattning om att det är<br />

roligare att jobba med media<br />

och design, men ingenjörsjobbet<br />

är sanslöst kreativt och du<br />

har chans att synas varje dag,<br />

säger Mikael Grodzinsky. n<br />

FIA FORSMAN

4 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

Tema: Stämman<br />

”Man kan vara bra även om man är liten”<br />

Maskiningenjörsutbildningen<br />

vid Högskolan Väst i<br />

Trollhättan har utsetts till<br />

Årets Teknikutbildning Högskola<br />

<strong>2008</strong>. För detta får<br />

skolan 1 miljon kronor för<br />

att utveckla programmet ytterligare<br />

samt 500 000 kronor<br />

till stipendier för studenterna.<br />

Utmärkelsen delades<br />

ut i samband med <strong>Teknikföretagen</strong>s<br />

stämma.<br />

TEKNIKuTBILDNING –Utmärkelsen<br />

är en bekräftelse att vi<br />

gör ett bra jobb på maskinutbildningen,<br />

sade Liselott<br />

Lycke, prefekt vid institutionen<br />

för ingenjörsvetenskap på<br />

Högskolan Väst.<br />

– Vi är en liten institution,<br />

med cirka 80-talet medarbetare,<br />

varav hälften är forskare<br />

och beskedet om Årets Teknikutbildning<br />

är ett bevis på<br />

det vi redan visste – att man<br />

kan vara bra även om man är<br />

liten.<br />

Den röda tråden i ingenjörsutbildningenspedagogiska<br />

profil är den så kallade<br />

Co-op-modellen, som innebär<br />

att teori och praktik varvas<br />

genom alla de fyra åren, och<br />

omfattar 40 veckors praktik i<br />

teknikindustrin.<br />

– Stipendiepengarna ska<br />

bland annat användas för att<br />

uppmuntra eleverna att ge sig<br />

ut på exjobb utomlands, något<br />

som hittills gått lite trögt.<br />

”Maskinutbildningen ger<br />

de viktiga baskunskaperna, är<br />

väl förankrad i relevant forskning<br />

och skapar förståelse för<br />

hela kedjan i såväl mindre som<br />

Ekonomerna tror inte på en nära global recession<br />

Svensk ekonomi och svensk<br />

finanssektor kommer att klara<br />

sig hyggligt trots en rad<br />

orosmoln globalt, sade Cecilia<br />

Hermansson, ny chefekonom<br />

Swedbank, på <strong>Teknikföretagen</strong>s<br />

seminarium ”Olja<br />

eller grus i konjunkturen”.<br />

DEBATT Hon tolkade därmed<br />

den allmänna meningen hos<br />

sina meddebattörer, Anders<br />

Rune, chefekonom och Bengt<br />

Lindqvist, ekonom, båda <strong>Teknikföretagen</strong><br />

samt Daniel<br />

Lind, tillträdande chefekonom<br />

på fackförbundet Unionen.<br />

– Finanskrisen i USA och<br />

därmed globalt dröjer sig dock<br />

kvar, och trots att den amerikanska<br />

bolånekrisen håller på<br />

att stabiliseras, kan en ”andra<br />

våg” inte uteslutas, sade hon.<br />

Och även om världskonjunkturen<br />

nu har dämpats trodde<br />

hon inte på en näraliggande<br />

global recession.<br />

Liselott Lycke och Anna Runemalm, maskinutbildningen, Högskolan Väst, tar emot utmärkelsen.<br />

Det gjorde inte heller Anders<br />

Rune. Hans slutsats är<br />

att konjunkturen visserligen<br />

är på väg nedåt men i ett mer<br />

osynkroniserat än synkroniserat<br />

förlopp. Asien fortsätter<br />

att öka, USA går fortsatt ned<br />

och investeringsvarorna går i<br />

år bättre än konsumtionsvarorna.<br />

Detta tillsammans talar<br />

emot en snar global recession.<br />

För den internationella prisutvecklingen<br />

trodde han kortsiktigt<br />

på mer inflation och<br />

mindre volym i tillväxten.<br />

Recession 2010-talet?<br />

Anders Rune reserverade sig<br />

vidare för en möjlig rekyl uppåt<br />

senare i år efter de kraftiga<br />

finans- och penningpolitiska<br />

stimulanserna i USA, men<br />

fastighets- och kreditkrisen<br />

där tynger främst de amerikanska<br />

konsumenterna under<br />

relativt lång tid.<br />

större industriföretag,” heter<br />

det i <strong>Teknikföretagen</strong>s motivering.<br />

”Studenternas Co-op-perioder<br />

och lärarnas samarbete<br />

med företagen tas väl tillvara<br />

i det systematiska arbetet<br />

med arbetsintegrerat lärande.<br />

Utrustning i framkant av den<br />

tekniska utvecklingen bidrar<br />

till att studenterna utvecklar<br />

Han varnar dock för att<br />

ökade priser på varor och<br />

tjänster tillsammans med<br />

eventuellt synkroniserade<br />

cykler framgent, riskerar att<br />

driva fram en mer allvarlig internationellkonjunkturnedgång<br />

– i början av 2010-talet.<br />

FoTo: KARIN FJELL<br />

ingenjörskunskap för industrins<br />

framtida utmaningar.”<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s satsning<br />

”Årets Teknikutbildning” belönar<br />

varje år grundskolor, program<br />

med teknisk i<strong>nr</strong>iktning<br />

på gymnasieskolan, en högskola<br />

samt lärare eller lärarlag.<br />

med sammanlagt fem miljoner<br />

kronor per år. n LOTTA FORSMAN<br />

Anders Rune och Bengt Lindqvist, <strong>Teknikföretagen</strong>, debatterar konjunktur.<br />

Cecilia Hermansson ville<br />

också komma med några tankeställare.<br />

– Tilltagande inflation vad<br />

gäller livsmedels- och råvarupriser<br />

kan orsaka stora problem<br />

i världens tillväxtekonomier<br />

– med som värst ökad<br />

VINNARE<br />

årets Teknikutbildning<br />

Gymnasieskolan går till:<br />

n scanias Industrigymnasium,<br />

södertälje<br />

n Björkhagsskolan<br />

Industriskolan – Hofors<br />

n sKT Tekniska<br />

Gymnasium, Göteborg<br />

n ELAJo Technical<br />

Education Center,<br />

oskarshamn<br />

årets Teknikutbildning<br />

Lärare Gymnasieskolan:<br />

n Enes Ziga,<br />

Teknikprogrammet,<br />

Bromma gymnasium<br />

n Industriprogrammets<br />

lärarlag, Kaplanskolan,<br />

skellefteå<br />

n Lärarlaget Teknikprogrammet,<br />

Marks<br />

Gymnasium, Kinna<br />

n Industriprogrammets<br />

lärarlag, John Bauergymnasiet,<br />

Värnamo<br />

Därtill kommer 25 grundskolor<br />

som belönats för projekt<br />

som ska leda till en genomtänkt<br />

teknikundervisning. se<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s hemsida:<br />

www.teknikforetagen.se<br />

FoTo: KARIN FJELL<br />

fattigdom som följd. Och Sverige<br />

har också sina utmaningar,<br />

sade hon, till exempel brist<br />

på kompetent arbetskraft, lönebildning,<br />

produktivitet,<br />

FoU samt satsningar i infrastruktur<br />

och energiförsörjning.<br />

n<br />

LOTTA FORSMAN

Peter Sandberg,<br />

Tobii och Jon-Karl<br />

Sundh, Myra får<br />

Stora Designpriset.<br />

FoTo: KARIN FJELL<br />

Prisat företag växte med 14 000 procent<br />

– Det ligger nära till<br />

hands att pengarna ska<br />

gå till handikappforskning,<br />

sade en omtumlad<br />

Jon-Karl Sundh från designleverantören<br />

Myra Industriell<br />

Design efter beskedet<br />

att Stora Designpriset <strong>2008</strong><br />

går till deras samarbetspartner<br />

Tobii Technology.<br />

HöjDER Kanonkul, var annars<br />

kommentaren från såväl<br />

Sundh som från Peter Sandberg,<br />

ansvarig för mekanikutveckling<br />

på Tobii. Sandberg<br />

utlovade nya produkter från<br />

Tobii efter sommaren, ”som<br />

VARNING Sverige behöver mer<br />

och inte mindre frihandel, sade<br />

EU-minister Cecilia Malmström<br />

när hon gästtalade på<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s stämma. Hon<br />

varnade för de nya tendenserna<br />

till ökande protektionism fast<br />

under andra etiketter.<br />

Hon vände sig till auditoriet<br />

och påpekade att ”ni som<br />

representerar halva Sveriges<br />

export, behöver väl inte övertygas<br />

om riskerna med växande<br />

protektionism”, nu när<br />

globaliseringen ökat ekonomiernas<br />

sårbarhet.<br />

– Visst är det viktigt med<br />

hårt skotade segel, som finansministern<br />

brukar säga, men<br />

det är aldrig en bra lösning att<br />

skydda de egna industrierna<br />

från konkurrens. Rika och fattiga<br />

länder gynnas alla av frihandel.<br />

Inför det svenska ordförandeskapet<br />

i EUs ministerråd som<br />

inleds den 1 juli 2009, berättade<br />

Cecilia Malmström om de pri-<br />

lyfter designen till ytterligare<br />

nya höjder”. Företagets kommersiella<br />

framgång exemplifierade<br />

han med uppgiften om<br />

en försäljningsökning med<br />

14 000 procent 2002 – 2007.<br />

Stora Designpriset innebär<br />

en kvarts miljon kronor till det<br />

vinnande bidraget.<br />

Juryn säger bland annat om<br />

Tobiis ögonstyrda bildskärmar<br />

att tack vare ”innovativ<br />

design kan tekniken användas<br />

såväl av funktionshindrade<br />

som fullt friska opersoner,<br />

där ytterligare ’händer’ i form<br />

av ögon kan vara ovärderliga<br />

styrhjälpmedel”.<br />

oriterade EU-frågor som regeringen<br />

kommer att driva:<br />

Klimatförsämringen, jobbtillväxten,<br />

tryggheten och öppenheten<br />

i Europa, Östersjöregionens<br />

problem samt EUs<br />

utrikespolitik och fortsatta utvidgning.<br />

Skylten<br />

Kreativ eller allvarlig var valet<br />

Caroline af Ugglas stod inför<br />

när hon fick i uppdrag att<br />

komma med ett nytt förslag till<br />

industriskylt, Hon presenterade<br />

på stämman förslaget till det<br />

hon hoppades skulle bli<br />

”Skylten” med stort S.<br />

Cirkeltemat förklarade<br />

hon som symbol för evighet<br />

och kretslopp.<br />

– Och här finns fabriken,<br />

arbetarskyddet,<br />

jämställdheten, lunchmötet,<br />

datorerna, miljön<br />

och verktygen med mera,<br />

sade hon. n<br />

LOTTA FORSMAN<br />

juryn har bestått av<br />

följande personer:<br />

• Tor Bonnier, creative director<br />

Reload AB<br />

• Robin Edman, vd<br />

SVID, Stiftelsen Svensk<br />

Industridesign<br />

• Michael He<strong>nr</strong>iksson,<br />

designchef SonyEricsson<br />

Mobile Communications AB<br />

• Erika Lagerbielke,<br />

ordförande Svensk Form<br />

• He<strong>nr</strong>ik Otto, designchef<br />

Electrolux<br />

• Anders Rune, chefekonom<br />

<strong>Teknikföretagen</strong><br />

(se även artikel sidan 6) n<br />

LOTTA FORSMAN<br />

Mer och inte mindre frihandel behövs<br />

FoTo: KARIN FJELL<br />

Caroline af<br />

Ugglas visar<br />

skylten.<br />

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 5<br />

AFFÄRSJURIDIK<br />

Offert-Order-Avtal<br />

13 maj, Sundsvall<br />

29 maj, Helsingborg<br />

30 september, Göteborg<br />

21 oktober, Stockholm<br />

Industriella<br />

anläggningskontrakt<br />

14-15 oktober, Stockholm<br />

Internationell kontraktsrätt<br />

25 november, Göteborg<br />

ARBETSRÄTT<br />

Att förhandla med facket<br />

22-25 september, Båstad<br />

Att genomföra en<br />

lokal förhandling<br />

13-15 maj, Stockholm<br />

11-13 november, Göteborg<br />

9-11 december, Stockholm<br />

Praktisk arbetsrätt<br />

13-14 maj, Stockholm<br />

27-29 maj , Halmstad<br />

16-17 september, Västerås<br />

17, 24 september, 1 oktober,<br />

Linköping<br />

16-18 september, Göteborg<br />

17-18 september, Örnsköldsvik<br />

30 september-1 oktober,<br />

Östersund<br />

14-15 oktober, Örebro<br />

21-22 oktober, Ludvika<br />

22-23 oktober, Helsingborg<br />

22-23 oktober, Kalix<br />

11-12 november, Karlstad<br />

12, 19, 26 november, Växjö<br />

18-20 november, Trollhättan<br />

25-27 november, Stockholm<br />

2-3 december, Västerås<br />

Praktisk arbetsrätt – TEKO<br />

14-15 oktober, Borås<br />

Löneadministrationsdagen<br />

13 maj, Örebro<br />

15 maj, Karlstad<br />

20 maj, Västerås<br />

21 maj, Malmö<br />

22 maj, Halmstad<br />

22 maj, Falun<br />

28 maj, Stockholm<br />

Kurser <strong>2008</strong><br />

28 augusti, Sundsvall<br />

3 september, Gävle<br />

11 september, Uddevalla<br />

23 oktober, Göteborg<br />

13 november, Skövde<br />

Att sätta lön – seminarium<br />

6 november, Stockholm<br />

Löneadministration I<br />

27-29 maj, Umeå<br />

16-18 september, Malmö<br />

18-20 november, Stockholm<br />

Löneadministration II<br />

30 september-2 oktober,<br />

Göteborg<br />

ARBETSMILJÖ<br />

Arbetsmiljöarbetet i företaget<br />

10-11 september, Helsingborg<br />

16-17 september, Örebro<br />

8-9 oktober, Gävle<br />

8-9 oktober, Göteborg<br />

14-15 oktober, Kalmar<br />

28-29 oktober, Stockholm<br />

Sjukskrivning och<br />

rehabilitering<br />

7 oktober, Jönköping<br />

23 oktober, Sundsvall<br />

11 november, Göteborg<br />

Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />

och chefens arbetsmiljöansvar<br />

(chefshandboken)<br />

15 maj, Umeå<br />

3 juni, Karlstad<br />

2 oktober, Stockholm<br />

20 november, Örnsköldsvik<br />

MILJÖ<br />

Kemikaliekunskap<br />

för teknikföretag<br />

10 juni, Malmö<br />

28 oktober, Skellefteå<br />

11 november, Stockholm<br />

2 december, Jönköping<br />

Miljöbalken och integrerade<br />

ledningssystem<br />

21-22 oktober, Göteborg<br />

Komplett utbud och företagsanpassade kurser<br />

www.teknikforetagen.se<br />

Journummer för rådgivning<br />

När du behöver rådgivning inom något<br />

av våra verksamhets områden kan du<br />

under kontors tid ringa jour numret<br />

08-782 08 80.<br />

För att få snabbare service är det<br />

bra om du har före tagets<br />

organisationsnummer till hands.

6 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

Världsledande på ögonstyrning<br />

växer snabbt<br />

Danderydsföretaget Tobii Technology med idag 155 anställda<br />

har genom sina ögonstyrda bildskärmar och med smart<br />

design lyft modern teknik till en ny och högre nivå. Tekniken<br />

kan användas såväl av funktionshindrade som i andra sammanhang.<br />

GLOBALT ”Produkterna har nått<br />

kommersiell framgång med stora<br />

möjligheter till internationell<br />

spridning,” heter det i <strong>Teknikföretagen</strong>s<br />

motivering.<br />

– Bolaget drog igång 2001<br />

med tanken att använda ögon-<br />

styrning i stället för datormusen,<br />

säger Mårten Skogö, en av<br />

de tre grundarna.<br />

Den tekniska lösningen blev<br />

klar och man hittade sina kunder<br />

inom nischmarknader som<br />

hjälpmedel till funktionshind-<br />

En mogen produkt<br />

når nya nivåer<br />

Amerikanskägda medicinteknikföretaget<br />

Becton<br />

Dickinson (BD) går till final<br />

i kampen om Stora Designpriset<br />

på grund av arbetet<br />

med intravenöskatetern<br />

Venflon Pro Safety.<br />

NIVå ”Genom nära kontakter<br />

med medicinsk personal,<br />

lyhördhet och förståelse<br />

för den miljö som produkten<br />

ska användas i har BD vidareutvecklat<br />

sin intravenöskateter<br />

Venflon Pro Safety från<br />

en relativt mogen produkt till<br />

ytterligare en nivå,” säger <strong>Teknikföretagen</strong><br />

i sin motivering.<br />

– Venflon är ett starkt varumärke<br />

som togs fram för ett<br />

trettiotal år sedan, säger Kristoffer<br />

Glowacki, utvecklingschef,<br />

BD Helsingborg. Sedan<br />

2005 har produkten vidareutvecklats<br />

för att skydda sjukvårdspersonalen<br />

mot nålstick<br />

och blodinfektioner.<br />

– Det var nervöst att lansera<br />

förändringen, säger han,<br />

med tanke på den konservativa<br />

kundkretsen, som helst inte<br />

vill ha nymodigheter.<br />

Men målet är nått. Ergonomi<br />

och utseende är ändrat<br />

och ändå kan produkten kännas<br />

igen.<br />

Och försäljningen ser ut att<br />

gå bra med planerade betydande<br />

volymökningar 07-08. n<br />

LOTTA FORSMAN<br />

rade, akademisk forskning,<br />

användbarhetstester för hemsidor<br />

och marknadsundersökningar.<br />

Syftet med designen är enligt<br />

Skogö att produkten ska vara<br />

genomtänkt, användarvänlig<br />

och se ut som en vanlig bildskärm<br />

för att inte påverka användarens<br />

beteende.<br />

Designleverantören Myra Industriell<br />

Design har varit med<br />

sedan 2005. n LOTTA FORSMAN<br />

Designspråk riktat till kundgruppen<br />

Enkelhet är den röda tråden<br />

i design- och formspråket<br />

för skyddshandskarna Tegera<br />

Pro från Ejendals i Leksand<br />

– en av Europas största<br />

leverantörer av skor och<br />

handskar för yrkesfolk.<br />

FORM Inte för många detaljer<br />

eller färger har varit grundtanken<br />

för designen av serien<br />

Tegera Pro, säger Lena Prytz,<br />

produktchef på Ejendals. Signalerna<br />

ska vara skyddstänkande,<br />

ergonomi och smidighet.<br />

Hon berättar att samarbetet<br />

med designleverantören<br />

Ergonomidesign inleddes<br />

2002 för att få hjälp med<br />

”finishen” av kvalitetsnivåerna<br />

bas, exklusiv och<br />

utveckling/test.<br />

”Ejendals konceptuella<br />

tänk genomsyrar varje<br />

enskild produkt och visar<br />

hur ett designarbete kan prägla<br />

ett företag i hela dess produktutbud,”<br />

säger <strong>Teknikföretagen</strong><br />

i motiveringen. ”Alla ingående<br />

delar kommunicerar varumärkets<br />

kvalitet. Designarbetet<br />

i Tegera Pro är tydligt riktat<br />

till kundgruppen och man har<br />

kombinerat kravet på funktionalitet<br />

med bekvämlighet och<br />

säkerhet. Ejendals har positionerat<br />

sig som en stark aktör<br />

med tydliga resultat”. n<br />

Innovationsdrivande designstrategi<br />

Design är ett förhållningssätt<br />

som gäller hela verksamheten.<br />

Design ska visa<br />

vad och varför vi gör det vi<br />

gör och till vem vi riktar oss.<br />

Det säger Stefan Ytterborn,<br />

grundare av POC Sweden,<br />

ett mycket ungt företag<br />

inom skydd för skidåkare.<br />

SKYDD POC Sweden, med<br />

start 2004 utvecklar och<br />

marknadsför skyddsprodukter<br />

som hjälmar samt skydd<br />

för knän, axlar, armar, rygg<br />

och ögon. Syftet är att minska<br />

konsekvenserna av skador<br />

samt att rädda<br />

liv, säger Ytterborn.Designfilosofin<br />

ska<br />

uttrycka<br />

företagets<br />

strategiska<br />

hörnstenar,<br />

vilka bland<br />

annat handlar<br />

om ursprunget<br />

som svenskt<br />

bolag, om missionen<br />

att rädda liv<br />

och minska skador för<br />

skidåkare samt om high-tech-<br />

LOTTA FORSMAN<br />

i<strong>nr</strong>iktningen på produkterna.<br />

– All kompetens finns<br />

internt, även produktutveckling<br />

som industridesign,<br />

säger Stefan Ytterborn.<br />

”Med en innovationsdrivande<br />

designstrategi i en<br />

konkurrensutsatt bransch har<br />

POC med stort kunnande,<br />

insikt om säkerhetskrav och<br />

kundernas behov tagit företaget<br />

till det främsta ledet<br />

inom branschen,” heter det<br />

i <strong>Teknikföretagen</strong>s motivering<br />

till finalplatsen. n LOTTA FORSMAN<br />

Instrument för lantmäteri till final i stora Designpriset <strong>2008</strong><br />

Trimble, ett amerikanskägt<br />

teknikföretag med rötter i<br />

AGA och Geotronics har nominerats<br />

till Stora Designpriset<br />

för sina lantmäteriinstrument.<br />

KVALITET ”Mätutrustningen<br />

S6 Total Station är en produkt<br />

som utstrålar kvalitet,” heter<br />

det i motiveringen. Dess enhetliga<br />

och genomtänkta design<br />

gör den lättanvänd och smidig<br />

och man har genom att kombinera<br />

modern teknik sparat<br />

många moment i en tidskritisk<br />

bransch”.<br />

Det talas vidare om ”yttersta<br />

världsklass” och att ”produkterna<br />

ska kunna användas i myck-<br />

et varierande miljöer och under<br />

stora påfrestningar”.<br />

– Jag har alltid varit intresserad<br />

av design och menar att<br />

formspråket måste visa att instrumenten<br />

kommer från Trimble,<br />

säger mekanikansvarige Peter<br />

Hamilton på Trimble. När<br />

S6 Total Station skulle tas fram<br />

tryckte jag hårt på att designen<br />

inte bara skulle handla om en<br />

ny färg på produkterna.<br />

Designleverantören Propeller<br />

kontaktades för arbetet att<br />

ta fram en strikt design även på<br />

alla tillbehör till utrustningen.<br />

– Det har fallit väl ut. Den<br />

nya formen har i hög grad underlättat<br />

försäljningen av utrustningen.<br />

n LOTTA FORSMAN

Rekrytering tema för Svenska Mässan<br />

Ett skriande behov av utbildad<br />

personal till branscherna<br />

underhåll och verktygsmaskiner<br />

ligger bakom de<br />

rekryteringsdagar som arrangeras<br />

av Svenska Mässan<br />

i Göteborg i vår.<br />

MöTEN Tanken är att Svenska<br />

Mässans olika fackmässor ska<br />

fungera som unika mötesplatser<br />

mellan företagen i respektive<br />

bransch och främst gymnasieelever,<br />

säger Elisabeth<br />

Ödman, säljare Svenska Mässan<br />

och projektledare för Rekryteringsdagen<br />

på Verktygsmaskiner<br />

<strong>2008</strong>.<br />

Projektet började förra året<br />

då elbranschen ville ha en<br />

särskild dag på Elfackmässan,<br />

helt ägnad åt att ”sälja in”<br />

branschen till andra- och tredjeårselever<br />

på elutbildningar.<br />

Modellen<br />

utvecklades<br />

sedan<br />

till mässorna”Underhåll”<br />

1 april<br />

och ”Verktygsmaskiner”<br />

6 maj<br />

Elisabeth Ödman,<br />

projektledare för<br />

Rekryteringsdagen<br />

på Verktygsmaskiner<br />

<strong>2008</strong><br />

i år.<br />

– Det<br />

övergripandesyftet<br />

är att<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s<br />

Plustjänster<br />

– förmånspaket för medlemsföretag<br />

med upp till 50 anställda<br />

Förmåner för<br />

medlemsföretag<br />

Vi har förhandlat fram ett antal förmånliga erbjudanden,<br />

riktade till mindre och medelstora medlemsföretag.<br />

Ett mervärde till medlemskapet.<br />

Erbjudanden kommer från ledande<br />

företag inom respektive områden och<br />

till mycket förmånliga priser och med<br />

villkor KUNSKAPSUTBUD som inte annars kan presenterar<br />

erbjudas<br />

enskilda <strong>Teknikföretagen</strong>s företag. utbud av kurser,<br />

Utförligare rapporter information och handböcker om inom<br />

förmånerna presenteras på vår<br />

olika kompetensområden.<br />

hemsida www.teknikforetagen.se<br />

väcka uppmärksamhet kring<br />

två branscher, som står inför<br />

rekryterings- och återväxtproblem,<br />

säger Elisabeth Ödman. I<br />

dag har exempelvis stora verktygsmaskintillverkare<br />

svårt att<br />

sälja vissa produkter eftersom<br />

det ute hos kunderna inte finns<br />

folk som kan sköta dem.<br />

Orsaken är dels att det finns<br />

färre verkstadsutbildningar i<br />

dag än för tio år sedan dels att<br />

färre elever söker sig till dem<br />

som finns.<br />

Till rekryteringsdagarna på<br />

vårens fackmässor bjöd man<br />

in elever från årskurs två och<br />

tre på gymnasiet. Man bjöd<br />

även in studie- och yrkesvägledarrna,<br />

lärarna, rektorerna<br />

och studierektorerna. Vidare<br />

inbjöds studenter från ky-utbildningar,<br />

högskolor och yrkesi<strong>nr</strong>iktade<br />

friskolor. Inbju-<br />

Beställ den på www.teknikforetagen.se<br />

Intresseanmälan till<br />

maria.bergqvist@teknikforetagen.se<br />

Bravida möter elever under Elfack 2007. Den mässan gav 170 elever<br />

arbete och var startskottet för satsningen.<br />

dan har gått till ungdomar<br />

och skolfolk från Mälardalen<br />

och söderut. Man har även ett<br />

samarbete med Arbetsförmedlingen.<br />

– Resultatet har hittills varit<br />

mycket positivt, säger Ödman.<br />

Den 1 april kom 200 – 300<br />

elever och till verktygsmässan<br />

den 6 maj kom runt 600 anmälningar.<br />

– Rekryteringsdagarna gav<br />

bemanningsföretag, utbildningsföretag<br />

och andra intresserade<br />

företag möjlighet att<br />

visa upp sig i ”minimontrar”,<br />

säger hon. Ungdomarna fick gå<br />

en poängpromenad på mässgolvet<br />

och träffa företag från<br />

de olika branscherna.<br />

Elfack 2007 gav 170 elever<br />

jobb på plats. Vad årets mässor<br />

ger i jobb återstår att se. n<br />

LOTTA FORSMAN<br />

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 7<br />

Hanna Bergman – årets kvinnliga teknolog<br />

PRIS Hanna Bergman, maskinprogrammet,<br />

KTH blir årets kvinnliga teknolog. Priset<br />

delas ut för femte året i rad till KTHs mest<br />

framstående kvinnliga teknolog. Förutom<br />

äran får vinnaren ett skräddarsytt traineeprogram<br />

samt en mentor via KTHs mentorverksamhet.<br />

Priset delas ut i samarbete med<br />

Astra Zeneca, Electrolux, Ericsson, skanska,<br />

scania och sandvik. Juryn skriver i sin motivering<br />

om Hanna Bergman att:<br />

Hanna Bergman<br />

”trots sin låga ålder har hon gedigen erfarenhet<br />

av ledarskap och en god potential att utveckla den vidare.<br />

Den här personen har båda fötterna på jorden och vill göra tekniken<br />

tillgänglig och applicerbar för alla människor.”<br />

Till final gick även Erika Morén, Emma Wiklund, Lejla Pezo, Anna<br />

Renberg, sofia Kax, Louise Melchior, Malin Vallgårda och Marie<br />

Boström. Under våren bjuder partnerföretagen in vinnaren och<br />

samtliga finalister på studiebesök för att berätta mer om respektive<br />

företag och dess karriärmöjligheter. Ett uppskattat inslag brukar<br />

vara provkörning av scanias lastbilar. n<br />

Aktuellt om immaterialrätt hos SEPAF<br />

NYHETER sveriges Patentbyråers förening, sEPAF, lanserar en ny<br />

webbsajt. syftet med sajten är att förmedla intressant och aktuell<br />

information om immaterialrätt (IP). sajten uppdateras regelbundet<br />

med nyheter från branschen. sEPAFs medlemsbyråer står för nyhetsförmedlingen.<br />

– Våra medlemmar har en god insyn i vad som händer inom immaterialrättsområdet,<br />

både i sverige och internationellt, säger<br />

Claes Pantzar, seniorkonsult vid Brann Patentbyrå, som har varit<br />

ansvarig för utvecklingen av webbsajten.<br />

svensk och internationell statistik gällande ansökningar inom<br />

patent, varumärken och design publiceras på sidan så snart uppgifterna<br />

finns tillgängliga. Tydliga grafer och kortfattade kommentarer<br />

ger en snabb bild av den senaste utvecklingen på området.<br />

sajten innehåller även information om IP-utbildningar, remissvar<br />

och andra pågående projekt. n<br />

ENDAST FÖR MEDLEMMAR!<br />

Klimatet – den svåraste utmaningen<br />

En omvärldsanalys<br />

Rapporten innehåller en sammanfattning av IPCC:s slutsatser, Ster<strong>nr</strong>apporten<br />

och Vattenfalls studie Climate Map 2030. Den ger också en<br />

utblick mot utvecklingen i Japan, Kina, USA och EU.<br />

Beställ rapporten, best.<strong>nr</strong> V110103,<br />

kostnadsfritt på <strong>Teknikföretagen</strong>s hemsida<br />

www.teknikforetagen.se eller kontakta<br />

maria.sandqvist@teknikforetagen.se<br />

FoTo: sTAFFAN ÄDELqVIsT

8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

Tema: Underleverantörerna<br />

Leverantörens<br />

marknad kan<br />

rasa snabbt<br />

– Det är möjligt att alltför många leverantörer är<br />

rädda för att satsa utomlands. Kanske är det en<br />

generationsfråga. För de äldre som inte har så stor<br />

omsättning kan det vara ett stort steg att ta. Det är<br />

möjligt att de kommer att få det svårt i framtiden.<br />

Det säger Kenneth Magnusson, försäljningschef<br />

på Zinkteknik, om kritiken som framförts mot svenska<br />

underleverantörer för att vara alltför försiktiga.<br />

Samtidigt betonar han att företagen<br />

kan vara oerhört olika<br />

och att det alltid finns behov<br />

av den lilla och nära leverantörerna.<br />

De fyller en lucka.<br />

– Vi hör mycket om globaliseringen,<br />

många kunder flyttar utomlands men<br />

det gör också många leverantörer. Det<br />

kan krävas om man vill vara med i leken,<br />

men då måste man också hitta rätt<br />

vägar, säger Kenneth Magnusson.<br />

Han tycker inte att man som leverantör<br />

har särskilt svårt att förstå storföretagens<br />

sätt att göra affärer. Det<br />

finns väl de som inte vill anpassa sig utan<br />

tycker att ”så här har vi gjort hittills<br />

och det har gått bra”.<br />

– Men de som är med internationellt<br />

ser vad som behövs, säger han.<br />

Samtidigt handlar ju affärerna om<br />

ett partnerskap där kunden kan vara<br />

dålig på att förklara sig. Magnusson<br />

har själv ofta mött inköpare som han är<br />

starkt kritisk till. De inser inte att det<br />

totala inköpet består av mer än ett pris<br />

och en offert på ett papper.<br />

– Det handlar ju om leveranssäkerhet,<br />

kvalitet och stabila priser också, säger<br />

han.<br />

Betalt för överkapacitet<br />

Han håller dock med om att många leverantörer<br />

gör sig alltför beroende av<br />

en eller några få kunder. De behöver<br />

därför delta i mässor och marknadsföra<br />

sig mycket mer men också anställa<br />

fler försäljare och personal som kan ta<br />

hand om förfrågningar. Även här kan<br />

felet vara alltför pressade priser och inköpare<br />

som anser sig veta hur leverantören<br />

ska slimma sin organisation.<br />

Kenneth Magnusson,<br />

Zinkteknik<br />

– Om vi ska ha<br />

chansen att utveckla<br />

oss så måste vi tillåtas<br />

att lägga på lite på<br />

priserna, säger han.<br />

Även när det gäller<br />

storföretagens<br />

krav på flexibilitet<br />

och att snabbt kunna<br />

öka produktionen,<br />

menar Kenneth Mag-<br />

nusson att det handlar om att skapa ett<br />

bra samarbete och att kunden måste<br />

vara beredd att betala för en viss överkapacitet<br />

hos leverantören.<br />

– Läget kan förändras snabbt. År<br />

2000 hade vi femton gjutmaskiner och<br />

köpte sju till för att klara Ericssons<br />

ständigt växande behov. Vi hann inte<br />

ens packa upp dem förrän marknaden<br />

rasade, minns Kenneth Magnusson.<br />

Han är skeptisk till talet om att<br />

svenska leverantörer håller på att halka<br />

efter den snabba tekniska utvecklingen<br />

i omvärlden, bland annat Kina.<br />

– Kina är stort, så det finns nog de<br />

där som ligger före oss men det finns<br />

ju också svenska företag som har kommit<br />

längre.<br />

Han påminner också om att många<br />

kunder flyttat till Kina men tvingats<br />

återvända till Sverige sedan det totalt<br />

sett blivit dyrare eller kvaliteten försämrats.<br />

Dessutom har det hänt att ett<br />

kinesiskt företag plötsligt lagts ned eller<br />

inte vill fortsätta att leverera.<br />

Zinkteknik har ett hundratal kunder,<br />

varav många i Europa. Man säljer<br />

ungefär hälften på export, omsättningen<br />

är ungefär 200 miljoner kronor och<br />

antalet anställda 60. n BjöRN jERKERT<br />

Global konkurrens gör<br />

Norrahammars Mekaniska Verkstads<br />

AB (NMW) har på tre och ett<br />

halvt år fördubblat sin omsättning.<br />

Ungefär tio procent av försäljningen<br />

går på export.<br />

– Vi har haft fullt upp här hemma<br />

så vi är inte på något sätt rädda för<br />

utlandet, säger vd Fredrik Målberg.<br />

RISK Han är främmande för kritiken<br />

från inköpare att svenska leverantörer<br />

inte skulle våga etablera sig i andra<br />

länder.<br />

– Det låter jättekonstigt. De flesta lite<br />

större företag jag känner till har både<br />

tillverkning och kunder utomlands.<br />

Han tror inte att leverantörer skräms<br />

av den risk det kan innebära att hänga<br />

med en stor kund dit.<br />

– Om det är kundens krav får man<br />

anta att han verkligen vill ha med leverantören<br />

och att det är en symbios<br />

där man får något tillbaks, säger han.<br />

Vi skulle i alla fall inte tveka om någon<br />

bad oss, säger han.<br />

jobb på hemmaplan<br />

Norrahammars Mekaniska ha femton<br />

stora kunder och Fredrik Målberg känner<br />

sig inte träffad av kritiken mot att<br />

svenska leverantörer nöjer sig med alltför<br />

få kunder.<br />

– Marknaden har ökat i tio-femton<br />

år, så många har nog haft tillräckligt

livet allt tuffare<br />

med jobb med de kunder de redan har<br />

på hemmaplan, säger han.<br />

Leverantörernas förmåga att förstå<br />

storföretagens villkor och sätt att göra<br />

affärer tror han i stort sett är god. Men<br />

ibland kolliderar intressena, till exempel<br />

då kunden kräver lägre priser trots<br />

stigande råvarukostnader för leverantören.<br />

– Det är ju omöjligt, så det har vi<br />

svårt att förstå, säger Fredrik Målberg.<br />

Han tycker allmänt att den internationella<br />

konkurrensen på senare år har<br />

gjort livet allt tuffare för de svenska leverantörerna.<br />

Det har gjort att allt fler<br />

nischat in sig på sina specialområden<br />

där de kan hävda sig bäst.<br />

’<br />

FREDRIK MÅLBERG VD, NMW<br />

FoTo: ANNA HåLLAMs<br />

Vi har haft fullt<br />

upp här hemma<br />

så vi är inte på något sätt<br />

rädda för utlandet.<br />

Norrahammar har 28 anställda, en<br />

omsättning på 40 miljoner och sysslar<br />

med skärande bearbetning för framför<br />

allt svenska industriföretag. n<br />

BjöRN jERKERT<br />

– Bilden av den svenske underleverantören<br />

som ges i förra numret<br />

av <strong>Teknikföretagen</strong> <strong>Direkt</strong> är mycket<br />

motsägelsefull. Pressade svenska<br />

inköpsavdelningar har tyvärr utvecklat<br />

en aggressiv retorik. Om leverantörerna<br />

inte anpassar sig åker<br />

man ut.<br />

MYT Det säger Kjell Svensson vd för<br />

EWES Stålfjäder AB i Bredaryd. Han betecknar<br />

uttalandena i artikeln som uttryck<br />

för en gammal ”myt om den dåliga<br />

svenska underleverantörsindustrin”.<br />

–Låglöneländerna används som ammunition<br />

i diskussionen, menar han. Inköparna<br />

vill ha färre och flexiblare underleverantörer,<br />

som följer storföretagen<br />

ut i världen och gör egna investeringar<br />

på de marknader där storföretagen tror<br />

att framtiden finns.<br />

– Erik Kjell, inköpschef på De Laval,<br />

saknar i artikeln bland annat underleverantörer<br />

som kan leverera 30 procent<br />

mer på ett par månader. Vem ska betala<br />

den kapacitetsreserven? Finns misstanken<br />

om sådana svängningar bör det<br />

tidigt informeras om detta från köparens<br />

sida. Information kan öppna upp<br />

för helt andra lösningar till breddat sam-<br />

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 9<br />

”Vi vill ha samarbete<br />

– inte skrämseltaktik”<br />

arbete mellan flera leverantörer, något<br />

som är vanligt i Gnosjöregionen, säger<br />

Svensson.<br />

– Storföretagen är alltså dåliga på att<br />

kommunicera, fortsätter han. Många inköpare<br />

kräver prognoser från sina leverantörer<br />

på ett till fem års sikt, men kan<br />

själva inte prognostisera mer än ett par<br />

månader framåt. I så fall är det inte svårt<br />

att förstå att leverantörer drar sig för de<br />

investeringar som storföretagens inköpare<br />

tycks efterfråga.<br />

– Överraskande många jobb som varit<br />

i lågkostnadsländerna är nu tillbaka<br />

i Sverige. Orsaken är att många svenska<br />

underleverantörer är mycket flexibla<br />

och har hög automationsgrad. Det finns<br />

mycket goda förutsättningar för produktutveckling<br />

i projektform.<br />

Kjell Svensson betonar att svenska leverantörer<br />

inte är emot konkurrens, varken<br />

inom eller utom Sverige. Snarast är<br />

det väl storföretagen som vaknat upp<br />

och insett att man även på traditionella<br />

hemmamarknader konkurrerar med<br />

produkter tillverkade i Kina och Indien,<br />

säger han. För att klara den konkurrensen<br />

krävs öppenhet och samarbete, inte<br />

skrämseltaktik. n<br />

Tekniksatsning rustar företaget<br />

– Det går inte att jaga lönekronor<br />

och samtidigt satsa på teknisk utveckling.<br />

Vi har valt att stanna hemma<br />

och utveckla vår teknik och vi<br />

vill bo och verka i det här landet.<br />

Det säger Bert Ovesson, styrelseordförande<br />

och ägare till Nossevo<br />

Industries i Nybro om kritiken från<br />

inköpare att svenska underleverantörer<br />

skulle vara ovilliga att etablera<br />

sig utomlands.<br />

SMART Han menar att tekniksatsningen<br />

gör företaget bättre rustat än många<br />

av dem som finns i lågkostnadsländerna.<br />

Att få ner lönekostnader ger inga<br />

konkurrensfördelar. Det ger däremot<br />

smarta lösningar och teknisk utrustning.<br />

– Det kan ibland ändå vara rimligt att<br />

etablera sig i andra länder, för att det ger<br />

en bättre logistik och minskar transporterna<br />

och därmed miljöpåverkan, anser<br />

han.<br />

– Jakten på låga lönekostnader visar<br />

bara en brist på långsiktighet. Om man<br />

flyttar verksamheten till Estland så får<br />

man ju flytta därifrån så fort lönerna där<br />

går upp, säger han.<br />

Nossevo sysslar bland annat med<br />

skärande bearbetning och omsätter 480<br />

miljoner kronor varav omkring 60 miljoner<br />

går på export. Företaget har 240<br />

LOTTA FORSMAN<br />

anställda och tillverkning på fem platser<br />

i landet.<br />

Oacceptabelt bromsa kunden<br />

Man är även delägare i ett företag i Kina<br />

och Bert Ovesson har därmed erfarenhet<br />

av länder i Asien och till viss del<br />

även i Östeuropa.<br />

– Inom traditionell verkstadsindustri<br />

är de där inte tekniskt bättre än vi,<br />

men det kanske kan variera mellan olika<br />

branscher, säger han.<br />

Att leverantörerna inte skulle förstå<br />

storföretagens situation och sätt att<br />

göra affärer känner han inte igen. Det<br />

kanske kan gälla mycket små företag.<br />

Om vi inte skulle förstå våra kunder<br />

vore det allvarligt.<br />

Nossevo har hittills alltid kunna anpassa<br />

sig när storföretagen på kort tid<br />

vill öka sina beställningar. Att inte klara<br />

det skulle innebära att man utgör en<br />

broms för kunden, vilket vore oacceptabelt,<br />

menar Ovesson.<br />

Det är också viktigt att inte göra sig<br />

för beroende av få stora inköpare. Nossevo<br />

låter ingen enskild kund stå för<br />

mer än 20-25 procent. Ovesson tror inte<br />

att dagens leverantörer känner sig säkra<br />

på att man får behålla kunder bara<br />

för att man har haft dem länge.<br />

– Det var det gamla tänket, men det<br />

är borta nu, säger han. n BjöRN jERKERT

10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

årets Levipris till Luleå och KTH<br />

Pernilla Ulfvengren,<br />

KTH var en<br />

av vinnarna.<br />

ARBETSMILjö sveriges Ingenjörer ger Levipriset<br />

<strong>2008</strong> till Pernilla Ulfvengren, KTH i<br />

stockholm och stig Karlsson, Luleå tekniska<br />

universitet. De får 25 000 kronor var för<br />

sina insatser att höja kvaliteten och intresset<br />

för arbetsmiljöfrågorna inom ingenjörsutbildningarna.<br />

Pernilla Ulfvengren, född 1968, har med<br />

stort engagemang verkat för att skapa högteknologiska<br />

arbetsmiljöer som tar tillvara<br />

människans förutsättningar. Hon deltar<br />

även i ett EU-projekt med 40 partners i flygvärlden,<br />

där hon rönt stor respekt för sin för-<br />

måga att kombinera kunskapen om mänskliga faktorer med<br />

tekniskt utvecklingsarbete.<br />

stig Karlsson, född 1948, har varit studierektor och utbildningsledare<br />

för det så kallade R-programmet om ergonomisk<br />

design och produktion, i dag benämnt Teknisk design. Han har<br />

utvecklat programmet i direkt samarbete med företag och omgivande<br />

samhälle samt med ett internationaliseringsperspektiv.<br />

Levipriset är uppkallat efter den svenska stressforskningens<br />

fader, Lennart Levi, och ska stimulera och belöna utbildning om<br />

arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet. n<br />

ökat samarbete mellan säkerhetsföretag<br />

AVTAL Föreningarna soFF, säkerhets- och försvarsföretagen,<br />

och sACs, swedish Association of Civil security, träffar avtal<br />

om samarbete.<br />

Föreningarnas medlemsföretag utgör tillsammans en majoritet<br />

av svenska företag inom området samhällssäkerhet.<br />

soFF har 35 medlemsföretag varav 25 är sME-företag. Företagen<br />

har 22 000 anställda, omsätter 38 miljarder (2007) och<br />

skapar sysselsättning för cirka 100 000 personer.<br />

– sACs med tolv medlemmar är helt i<strong>nr</strong>iktat på civil säkerhet<br />

och vill vara en länk mellan företag, myndigheter, regering och<br />

riksdag. sACs är för närvarande starkt engagerat på att lyfta<br />

fram svenskt säkerhetskunnande internationellt, säger Gustaf<br />

Wilhelm Hellstedt, sACs ordförande. n<br />

Medlemmarnas Hus<br />

Medlemmar i <strong>Teknikföretagen</strong> kan till mycket<br />

förmånliga priser boka konferenslokaler på<br />

Storgatan 5 i Stockholm. Elva nya lokaler i<br />

varierande storlek från 6 till 75 gäster.<br />

Läs mer på<br />

www.teknikforetagen.<br />

se/lokaler<br />

Information & bokning 08-782 08 01<br />

uppskov kan leda till<br />

bättre EMF-regler<br />

EU-kommissionens beslut<br />

att skjuta upp direktivet om<br />

elektromagnetiska fält i fyra<br />

år välkomnas av <strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

<strong>Direkt</strong>ivet gäller<br />

skydd för arbetstagare vid<br />

exponering för elektromagnetiska<br />

fält (EMF) inom både<br />

högfrekventa och lågfrekventa<br />

områden.<br />

REALISTISKT Uppskovet leder<br />

till att man får möjlighet att<br />

ta fram en bättre konsekvensbeskrivning<br />

av direktivet och<br />

troligen också nya anpassade<br />

och realistiska gränsvärden,<br />

säger Björn Hammar, <strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

– Ett nytt direktiv bör<br />

grundas på såväl accepterade<br />

mätstandarder som de mer<br />

faktiska problemområdena.<br />

EMF-direktivet skulle införas<br />

i Sverige i april i år. Men<br />

2007 kom krav om uppskov till<br />

april 2012.<br />

Kommissionen medgav<br />

mer tid för att kartlägga konsekvenserna<br />

för bland annat<br />

användningen av magnetkameror<br />

i sjukvården – ett område<br />

som skulle ha fått stora<br />

problem om direktivets nuva-<br />

rande skrivningar trätt i kraft.<br />

– EU-politikerna har utgått<br />

från rekommenderade värden<br />

med mycket höga säkerhetsmarginaler,<br />

påpekar Björn<br />

Hammar. Debatten har främst<br />

gällt om dessa säkerhetsmarginaler<br />

är rimliga och befogade.<br />

Kritiken har också gällt oklara<br />

mätmetoder samt bristen på<br />

undersökning av de ekonomiska<br />

och sociala konsekvenserna<br />

av beslutet.<br />

– Skador vid exponering<br />

för elektromagnetiska fält är<br />

mycket ovanliga. Det krävs<br />

mycket höga fält för att skador<br />

ska uppstå. En styrka som<br />

vanligen bara finns vid speciell<br />

SEMINARIUM<br />

Det krävs mycket höga fält<br />

för att skador ska uppstå.<br />

utrustning till exempel mycket<br />

nära mikrovågstorkar, radarantenner,<br />

radio- och TVsändare.<br />

– Kritiken mot direktivet<br />

har också kommit från industrisektorn.<br />

Problem finns<br />

där man använder motståndssvetsning<br />

– punktsvets, induktionsutrustning<br />

– härdugnar,<br />

elektrougnar, med mera, säger<br />

Hammar.<br />

EU-direktivet omfattar inte<br />

långsiktiga effekter av EMF.<br />

Detta har diskuterats mycket<br />

trots att få konkreta vetenskapliga<br />

bevis finns för ett<br />

samband mellan elektromagnetiska<br />

fält och cancerfall och<br />

andra hälsorisker på sikt.<br />

– En försiktighetsprincip<br />

bör ändå iakttas. Arbetstagare<br />

ska inte exponeras i onödan,<br />

understryker Hammar. n<br />

Arbetsmiljö för<br />

konkurrenskraft<br />

Tisdag 20 maj<br />

Elmia Arbetsmiljö Jönköping<br />

Ett progressivt förhållande till arbetsmiljöfrågorna<br />

blir en allt viktigare faktor för svenska teknikföretags<br />

konkurrenskraft. Tillgången på kompetenta<br />

medarbetare påverkas av demografi och den<br />

attraktionskraft och image branschen och det<br />

enskilda företaget kan uppvisa. Svenska teknikf<br />

öretag behöver de bästa medarbetarna för att<br />

klara den globala konkurrensen.<br />

LOTTA FORSMAN<br />

Bland talarna märks<br />

Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsmiljöverket<br />

Kenth Bengtsson, platschef, Dometic AB, Motala<br />

Gunnar Svensson, vd, Åseda Aluminiumprofiler AB<br />

Anmälan och information www.elmia.se/arbetsmiljo

Storstadsmiljöer ger<br />

stark svensk industri<br />

Sveriges ekonomiska tillväxt i framtiden hänger på om det<br />

finns tillräckligt många attraktiva industrikluster som kan<br />

locka till sig kompetent arbetskraft och högteknologiska företag.<br />

Helst bör de ligga i storstadsområdena. Det är slutsatsen<br />

i en rapport till regeringens globaliseringsråd.<br />

KLuSTER Var företag hamnar<br />

beror alltmer på var de<br />

kan hitta kunniga medarbetare.<br />

För att utveckla företagen<br />

behövs täta kontakter med<br />

kompetenta personer på andra<br />

företag. En koncentration,<br />

kluster, av bolag i samma<br />

bransch är bra eftersom det<br />

underlättar den viktiga kunskapsöverföringen.<br />

I Sverige är det i stort sett<br />

uPPDRAG Ett sommardesignkontor<br />

består av studenter<br />

från högskolor/universitet<br />

med klassiska designutbildningar<br />

(industridesign, grafisk<br />

design, i<strong>nr</strong>edning, arkitek-<br />

bara storstadsregionerna som<br />

attraherar tillräckligt många<br />

högutbildade och därmed kan<br />

dra till sig många högteknologiska<br />

företag.<br />

– All industri behöver i och<br />

för sig inte ligga där. Lokala<br />

kluster kan också överleva,<br />

särskilt om företagen samverkar,<br />

säger Rikard Forslid, professor<br />

i nationalekonomi vid<br />

Stockholms universitet och<br />

’<br />

RIKARD FORSLID, PROFESSOR<br />

Ett företag av Microsofts<br />

kaliber skulle i<br />

princip lika gärna kunna ha<br />

sitt huvudkontor i Sverige.<br />

sommardesignkontoret – ett lönsamt projekt<br />

Uppåt ett 40-tal små och medelstora företag är nu klara<br />

för <strong>2008</strong> års omgång av Sommardesignkontoret – i regi av<br />

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Projektet drivs för tionde<br />

året i rad. Redan nu kan intresserade företag kontakta<br />

SVID för nästa års upplaga.<br />

tur och landskapsarkitektur)<br />

eller ingenjörer och ekonomistudenter.<br />

Studenterna arbetar med<br />

problembaserade uppdrag under<br />

sju intensiva sommarveck-<br />

författare till rapporten ”Du<br />

sköna nya globaliserade värld?<br />

Starka klusters och svaga regioners<br />

betydelse för ekonomisk<br />

tillväxt”.<br />

Trenden är dock att svensk<br />

tillverkningsindustri tappar<br />

mark, att tjänstesektorn växer<br />

och att allt mer koncentreras<br />

till storstäderna. Stockholms<br />

andel av Sveriges BNP har exempelvis<br />

ökat från 22 till 30<br />

procent på ett par årtionden.<br />

undantag från regeln<br />

Sveriges chans att behålla en<br />

stark industrisektor är att göra<br />

storstadsområdena till attraktiva<br />

miljöer för nya, kunskapsdrivna<br />

företag, menar Forslid.<br />

Det behövs fler exempel<br />

som telekom i Kista, bioteknik<br />

i Uppsala, läkemedel i Lund<br />

och fordonsindustri i Göteborg<br />

och Västsverige. De företagen<br />

står starka medan enstaka<br />

industriföretag ute i landet<br />

kan få allt svårare att överleva<br />

här och därför, som exempel-<br />

or. Flertalet uppdrag sker i<br />

lokala företag, men ibland förekommer<br />

även kommuner eller<br />

internationella uppdragsgivare.<br />

Etablerade designer och/eller<br />

arkitekter finns med som<br />

handledare och bollplank.<br />

– Syftet är att låta små och<br />

medelstora företag möta morgondagens<br />

designers och upptäcka<br />

vad design kan göra för<br />

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 11<br />

INTERNATIONELL KONKuRRENSKRAFT<br />

Svenska företags internationella konkurrenskraft skulle enligt<br />

Rikard Forslid stärkas om:<br />

• Storstadsområdena görs attraktiva för både svenskar och utlänningar<br />

med hög kompetens<br />

• Regionalstödet i<strong>nr</strong>iktas på regionala centra och områden med<br />

naturliga utvecklingsmöjligheter<br />

• Alla försök att begränsa storstädernas tillväxt upphör<br />

• Utlokalisering av statliga verk och universitet från storstadsområden<br />

stoppas<br />

• Vi satsar på att några få universitet och forskningsinstitutioner<br />

når internationell toppnivå<br />

vis Electrolux i Västervik, flyttar<br />

till ett låglöneland.<br />

Rikard Forslid tror inte att<br />

”periferin” behöver tömmas på<br />

industriföretag. Basindustrin<br />

behöver ligga nära sina råvaror<br />

och det finns företag som<br />

kommer att klara sig även i<br />

landsorten. Men de är undantag<br />

från regeln, menar han.<br />

Det finns nackdelar med<br />

höga kostnader och trängsel i<br />

storstäderna och modern teknik<br />

gör det möjligt att jobba<br />

nästan var som helst i landet.<br />

– Fördelarna med koncentration<br />

verkar ändå överväga.<br />

Vi ser heller inte i praktiken<br />

att internet utnyttjas på det<br />

här sättet. Det verkar som om<br />

de som sysslar med forskning<br />

och utveckling behöver sitta<br />

dem, säger Anna Hrdlicka, nationell<br />

samordnare för Sommardesignkontoret<br />

på SVID.<br />

Många av tidigare års uppdragsgivare<br />

har gått vidare<br />

med studenternas idébaserade<br />

lösningar.<br />

I år planeras sommardesignkontor<br />

i Luleå-Boden, Siljan-Rättvik,<br />

Gnosjö, Värnamo,<br />

Gotland, Lidingö, Malmö,<br />

Halmstad och på Åland. In-<br />

nära varandra rent fysiskt, säger<br />

Rikard Forslid.<br />

Han ser däremot att globaliseringen<br />

ger Sverige vissa fördelar.<br />

När det blir mindre viktigt<br />

för företagen att ligga i ett visst<br />

land eller nära sin marknad så<br />

är det inte längre någon nackdel<br />

att etablera sig här, även om vår<br />

hemmamarknad är liten. Våra<br />

storstadsområden kunde bli<br />

lockande, kreativa miljöer.<br />

– Ett företag av Microsofts<br />

kaliber skulle i princip lika<br />

gärna kunna ha sitt huvudkontor<br />

i Sverige. n BjöRN jERKERT<br />

slutsatsen i en annan av globaliseringsrådets<br />

rapporter är att<br />

industrin kan hjälpa den svenska<br />

glesbygden att överleva. se<br />

sidan 14.<br />

tresset från studenterna är rekordstort,<br />

av 370 sökande har<br />

30 – 40 antagits. Lika många<br />

uppdragsgivare är med, cirka<br />

sex – åtta per kontor.<br />

Företag kan höra av sig under<br />

hösten inför nästa års sommardesignkontor.<br />

Företagets<br />

kostnad varierar, från lägst cirka<br />

15 000 – 20 000 kronor till<br />

normalt cirka 40 000 – 50 000<br />

kronor. n<br />

LOTTA FORSMAN

12 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

Svensk ny vd för Toyota och BT i Europa<br />

TRuCKAR Håkan Dahllöf, Linköping, har tillträtt som ny vd för Toyota<br />

Material Handling Groups affärsområde Europa, TMHE. Verksamheten<br />

omsätter cirka 17 miljarder kronor.<br />

– Vi är störst på lager- och motviktstruckar i världen, men hittills<br />

bara tvåa i Europa, säger Dahllöf, som siktar på att öka marknadsdelarna<br />

och förbättra lönsamheten på den viktiga Europamarknaden.<br />

Håkan Dahllöf började på dåvarande BT Industries i Mjölby år<br />

1990 och har sedan dess haft ett flertal tunga positioner inom<br />

företaget, bland annat som ekonomidirektör och affärsutvecklare<br />

på central nivå inom moderbolaget Toyota Material Handling<br />

Group, TMHG.<br />

Dåvarande BT Industries köptes av Toyota år 2000 och Dahllöf<br />

är en av arkitekterna bakom den fusion som inleddes 2006, då<br />

Toyotas existerande truckverksamhet och det förvärvade BT Industries<br />

fördes samman till ett affärsområde.<br />

– sverige är fortsatt viktigt för oss, säger Dahllöf om Toyota Europas<br />

uppdelning av sin ledningsorganisation mellan Bryssel och<br />

Linköping/Mjölby. n<br />

Volvo City Safety vinner internationellt pris<br />

SäKERHET Volvo City safety – Volvo Personvagnars egenutvecklade<br />

teknik för att undvika krockar i låga hastigheter – belönades<br />

med amerikanska ”Traffic safety Achievement Award” vid årets internationella<br />

trafiksäkerhetssymposium i New York under våren.<br />

City safety har redan rönt stor internationell uppmärksamhet<br />

för sin potential att helt undvika eller mildra konsekvenserna av<br />

olyckor i hastigheter upp till 30 km/h, som enligt uppskattningar<br />

står för 75 procent av alla rapporterade kollisioner. I hälften av<br />

fallen har föraren inte ens bromsat före kollisionen, och orsaken<br />

är oftast bristande uppmärksamhet. om fordonet framför plötsligt<br />

bromsar och City safety beräknar att en kollision är trolig, förbereds<br />

inbromsning. om föraren förblir inaktiv bromsar bilen automatiskt.<br />

Volvo Personvagnar förhandlar i dagsläget med flera försäkringsbolag<br />

i Europa, som indikerar premiesänkningar på upp till<br />

30 procent för bilar utrustade med City safety. n<br />

Nya medlemmar<br />

i <strong>Teknikföretagen</strong><br />

ABAS Protect AB, Ambjörnarp<br />

Credo Teknik AB, Gnarp<br />

Geo-Produkter AB, Kiruna<br />

PBH Teknik AB, Karlskoga<br />

Janfire AB, Åmål<br />

Leax Mekaniska AB, Köping<br />

Leax Quality AB, Köping<br />

MAN Diesel AB, Göteborg<br />

Mek Verken Tool Laxå AB, Laxå<br />

MK3D Maskinkonstruktion<br />

3D Design AB, Sandviken<br />

Numonyx SA, Schweiz, Kista<br />

Sturab AB, Smålandsstenar<br />

Reko Trailer AB, Karlskoga<br />

Reprosteel AB, Vuollerim<br />

Saab Vidingsjö AB, Linköping<br />

The Packaging Arena, Karlstad<br />

Arbetsrätt<br />

Forskning visar att starkt<br />

anställningsskydd ger problem<br />

Lagen om anställningsskydd,<br />

LAS, kan försvåra för svenska<br />

teknikföretag att hävda sig<br />

i den globala konkurrensen.<br />

Den internationella forskningen<br />

visar att ett omfattande<br />

anställningsskydd negativt påverkar<br />

produktivitet, strukturomvandling,personalomsättning<br />

och dynamiken på arbetsmarknaden.<br />

FORSKNING Docent Per Skedinger<br />

på Institutet för Näringslivsforskning<br />

har gått<br />

igenom ett 80-tal forskningsrapporter<br />

från olika länder och<br />

sammanfattat resultaten i boken<br />

”Effekter av anställningsskydd”.<br />

– Den allvarligaste negativa<br />

effekterna av ett starkt anställningsskydd<br />

är att framför allt<br />

ungdomar men också invandrare<br />

missgynnas och att produktiviteten<br />

minskar, säger han.<br />

Den förra effekten är tydligast<br />

och innebär att de som har<br />

en stark ställning på arbetsmarknaden<br />

och är bättre bemedlade<br />

gynnas på bekostnad<br />

av marginalgrupper som har en<br />

sämre ekonomisk situation.<br />

ökad sjukfrånvaro<br />

Framför allt senare års forskning<br />

pekar på att produktiviteten<br />

minskar när anställningsskyddet<br />

ökar. Det beror<br />

troligen på att strukturomvandlingen<br />

blir långsammare.<br />

Färre företag och arbetstillfällen<br />

försvinner och färre<br />

tillkommer. Detta påverkar<br />

framför allt branscher som teknikindustrin<br />

där de flesta stannar<br />

länge på sina jobb. Även arbetsintensiteten<br />

minskar, bland<br />

annat har sjukfrånvaron visat<br />

sig öka där de anställda sitter<br />

förhållandevis säkert. Samtidigt<br />

satsar företagen där mer<br />

på arbetsplatsutbildning, vilket<br />

kan påverka produktiviteten<br />

positivt.<br />

– Men det är troligt att anställningsskyddet<br />

har negativa<br />

effekter för den svenska ekonomin,<br />

säger Per Skedinger.<br />

Han resonerar i boken om<br />

behovet av att faktiskt ta reda<br />

på vad regelverken kring anställning<br />

och uppsägning leder<br />

till. Produkter och bran-<br />

scher förändras allt snabbare<br />

vilket ställer ökade krav på anpassningsförmåga<br />

men också<br />

på skyddsnät hos de anställda.<br />

I debatten hänvisas bara till de<br />

studier som gynnar den egna<br />

ståndpunkten, påpekar han.<br />

Inte extremt<br />

Nu är inte anställningsskyddet<br />

i Sverige extremt men regelverket<br />

ändå mer omfattande än i<br />

många andra länder och klart<br />

striktare när det gäller fast anställning,<br />

Turordningsreglerna<br />

vid uppsägning är vi ensamma<br />

om. Speciellt för oss är också att<br />

man genom avtal kan kringgå<br />

delar av regelverket.<br />

Per Skedingers slutsats av<br />

forskningsgenomgången är<br />

FAKTA<br />

att Sverige bör lätta på turordningsreglerna<br />

som han tror<br />

innebär en inlåsning i improduktiva<br />

jobb.<br />

– Vi borde få igång en diskussion<br />

om andra former av<br />

anställningstrygghet, tycker<br />

han. Forskningen visar på effekter<br />

som troligen varken är<br />

förutsedda eller önskade.<br />

Han tycker framför allt att<br />

ett system i USA, ”experience<br />

rating”, verkar intressant. Det<br />

innebär att företag betalar en<br />

skatt som är olika hög beroende<br />

på hur många de tidigare<br />

sagt upp och hur länge dessa<br />

har gått arbetslösa.<br />

– Det systemet är både enklare<br />

och mer förutsägbart än<br />

LAS, säger han. n BjöRN jERKERT<br />

Forskningen om ett starkt anställningsskydd visar:<br />

• Människor känner sig inte tryggare i sin anställning eller på arbetsmarknaden<br />

i länder där anställningsskyddet är starkt än där<br />

det är svagt. En förklaring kan vara att det i länder med strikt regelverk<br />

också är svårare att hitta ett nytt arbete efter en eventuell<br />

uppsägning.<br />

• Det minskar resursutnyttjandet i ekonomin och gör att arbetsmarknaden<br />

fungerar mindre effektivt. Det blir mindre personalomsättning<br />

och långsammare strukturomvandling.<br />

• Produktiviteten tycks minska bland annat genom minskad arbetsintensitet,<br />

till exempel ökar sjukfrånvaron. I branscher där lagstiftningen<br />

är mer bindande är de negativa effekterna större.<br />

• Marginalgrupper på arbetsmarknaden, framför allt ungdomar,<br />

missgynnas, medan medelålders män gynnas.

VINNARE<br />

STORA DESIGNPRISET<br />

<strong>2008</strong><br />

Ögonstyrda bildskärmar<br />

T60, T120, X120, P10 från Tobii Technology AB<br />

JURYNS MOTIVERING<br />

”Genom sina ögonstyrda bildskärmar har Tobii genom smart design<br />

lyft modern teknik till ny och högre nivå med ett mycket stort använd-<br />

ningsområde. Tack vare innovativ design kan tekniken användas såväl<br />

av funktionshindrade som fullt friska personer där ytterligare ”händer”<br />

i form av ögon kan vara ovärderliga styrhjälp medel.<br />

Förutom att produkten mottagits mycket positivt av användarna och<br />

rönt stor kommersiell framgång är möjligheterna till global spridning<br />

och internationell försäljningsframgång mycket stora.”<br />

JURYN<br />

Tor Bonnier, Reload AB<br />

Robin Edman, SVID<br />

Michael He<strong>nr</strong>iksson, SonyEricsson Mobile Communications AB<br />

Erika Lagerbielke, Svensk Form<br />

He<strong>nr</strong>ik Otto, Electrolux AB<br />

Anders Rune, <strong>Teknikföretagen</strong><br />

UTMÄRKELSEN<br />

Stora Designpriset uppmärksammar affärsframgångar med ett integrerat och konsekvent<br />

designarbete. Priset tilldelas svenska företag och deras designleverantörer. En summa om<br />

en kvarts miljon kronor tillfaller designleverantören. Utmärkelsen är årligt och instiftat av<br />

<strong>Teknikföretagen</strong> i samverkan med Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID och Svensk Form.<br />

För mer information om priset och tidigare års vinnare se www.storadesignpriset.se<br />

VINNARE<br />

Tobii Technology AB<br />

+46 8 663 69 90<br />

www.tobii.se<br />

med designleverantören<br />

Myra Industriell Design AB<br />

+46 8 641 87 01<br />

www.myradesign.se

14 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong><br />

Privat industri räddning för småorter<br />

Det är industri, inte turism,<br />

callcenters och diverse<br />

tjänster, som kan rädda<br />

småorter och glesbygd från<br />

avfolkning. Den slutsatsen<br />

drar ekonomijournalisten<br />

Pär Isaksson i en skrift han<br />

författat för regeringens<br />

Globaliseringsråd.<br />

FLYTT Han har i en rapport<br />

till rådet jämfört hur det gått<br />

för Gislaved och Söderhamn<br />

som båda i början på 2000-talet<br />

drabbats av att deras största<br />

industrier plötsligt flyttade<br />

utomlands. Det var under<br />

Sveriges ”första globaliserade<br />

lågkonjunktur” som däckfabriken<br />

Continental med 800<br />

jobb försvann från Gislaved<br />

FAKTA<br />

och telekomföretaget Emerson<br />

med 1 200 anställda lämnade<br />

Söderhamn.<br />

– Det viktigaste för småorter<br />

är att hålla liv i sina entreprenadnätverk<br />

och att hjälpa den<br />

lokala industrin att utvecklas,<br />

säger Pär Isaksson.<br />

Hans studie visar att det efter<br />

nedläggningarna har gått<br />

mycket bättre för Gislaved än<br />

för Söderhamn. En förklaring<br />

är att över 50 procent av alla<br />

sysselsatta i Gislaved jobbar i<br />

industrin medan bara 16 procent<br />

i Söderhamn. Där finns<br />

också kluster av verkstadsföretag<br />

som jobbar åt fordons- och<br />

annan avancerad industri.<br />

En annan skillnad mellan<br />

orterna är att Gislaved har en<br />

”Gislaved och söderhamn – konsten att komma igen<br />

när storindustrin flyttat ut” är ingen strikt vetenskaplig<br />

jämförelse mellan orterna utan är en samlad bedömning<br />

utifrån statistik och annat.<br />

Gislaved fick på några år efter nedläggningen i stort sett<br />

bort all arbetslöshet och har idag stor brist på kvalificerad<br />

arbetskraft och en stadig befolkningsökning.<br />

söderhamn tappade på fem år nära tusen invånare och<br />

hade en av de sämsta siffrorna i landet för förändringar i<br />

företagens omsättning. 2006 var den öppna arbetslösheten<br />

fortfarande tolv procent.<br />

mycket högre andel privata arbetsplatser<br />

och ett bättre entreprenörsklimat.<br />

Det verkar<br />

betyda mer än kvaliteten på<br />

infrastrukturen och invånarnas<br />

utbildningsnivå, som för<br />

övrigt är högre i Söderhamn.<br />

De regionala klyftorna i landet<br />

växer när allt större andelar<br />

av befolkning, ekonomiska<br />

resurser och produktion<br />

flyttar till storstadsområden,<br />

universitetsstäder eller utomlands.<br />

Räddningen för drabbade<br />

orter och glesbygden är<br />

tjänstesektorn, har det under<br />

senare årtionden hetat från<br />

politiker och experter som<br />

hänvisat till framgångsrika<br />

småorter som Åre, Jukkasjärvi,<br />

Haparanda och Arjeplog.<br />

Isaksson menar att de snarast<br />

är undantag.<br />

– Nya jobb där måste ha ett<br />

högt förädlingsvärde. Men<br />

callcenters betalar låga löner<br />

och är dessutom ofta beroende<br />

av bidrag, säger Pär Isaksson.<br />

Han menar att det i glesbygden<br />

inte finns tillräckligt med<br />

kvalificerad arbetskraft för<br />

mer avancerade tjänster. Dessutom<br />

saknas en marknad för<br />

dem där. Industrier kan lättare<br />

producera för marknader<br />

långt bort, resonerar han.<br />

Workshop<br />

Samverkan för kunskapsutveckling<br />

och kompetensförsörjning<br />

Tisdagen den 20 maj <strong>2008</strong> klockan 12.00–16.15 (inklusive lunch), Umeå universitet<br />

Hitta vägen till högskola och institut.<br />

Lyssna till goda exempel på samverkan inom:<br />

<br />

<br />

Medverkar gör<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Det finns fler företagsjobb i Gislaved än i Söderhamn.<br />

Här andelarna privata arbetsplatser med minst en anställd<br />

per 1000 invånare 2002-2006.<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

2002 2003 2004 2005 2006<br />

söderhamn Gislaved<br />

’<br />

PER ISAKSSON, EKONOMIJOURNALIST AFFÄRSVÄRLDEN<br />

Det viktigaste för småorter är att hålla<br />

liv i sina entreprenadnätverk och<br />

att hjälpa den lokala industrin att utvecklas.<br />

– Industrin är underskattad<br />

som utvecklingsfaktor för<br />

glesbygden, säger Pär Isaksson<br />

på Affärsvärlden, där han<br />

Anmälan senast den 15 maj till<br />

marie.numell@teknikforetagen.se<br />

<br />

bland annat varit tillförordnad<br />

chefredaktör. n BjöRN jERKERT<br />

se även artikel på sid 11.<br />

Workshopen arrangeras av <strong>Teknikföretagen</strong>, Region Norr och Tekniska högskolan vid Umeå universitet

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #3 MAJ <strong>2008</strong> 15<br />

FoTo: PHILIPPE RENDU<br />

Bättre könsbalans ökar produktiviteten<br />

Indexator och Ericsson Network Technologies har storsatsat<br />

på ökad jämställdhet. På båda företagen har åtgärderna<br />

gett en bättre könsbalans i arbetsgrupperna. Något som<br />

ökar produktiviteten, enligt Pär Lärkeryd, vd på Indexator.<br />

REKRYTERING För tre år sedan<br />

var elva procent av Indexators<br />

anställda kvinnor. Nu är andelen<br />

uppe i arton.<br />

– Vi har fortfarande lång<br />

väg kvar att gå, men under det<br />

senaste året har 50 procent av<br />

alla nyrekryteringar varit kvinnor,<br />

säger Pär Lärkeryd.<br />

Indexator i Vindeln tillverkar<br />

rotatorer till bland annat<br />

skogs- och anläggningsmaskiner.<br />

Behovet av nyanställningar<br />

har ökat stadigt, samtidigt<br />

som tillgången på arbetskraft i<br />

närområdet är begränsad. Det<br />

gav 2005 upphov till en diskussion<br />

om hur man kunde bli en<br />

mer attraktiv arbetsgivare, vilket<br />

gav insikten att man behövde<br />

bli bättre på att locka kvinnor<br />

för bättre rekryteringsbas<br />

och arbetsklimat för både kvinnor<br />

och män.<br />

jämviktsprojekt<br />

I samma veva som Indexator<br />

började fundera på jämställdhetsfrågan<br />

fick företaget<br />

ett erbjudande om att delta<br />

i det VINNOVA-finansierade<br />

projektet Jämvikt. Man nappade<br />

direkt. Processen inleddes<br />

med att sju personer, varav<br />

fem från ledningsgruppen gick<br />

en utbildning under några da-<br />

gar. Därefter<br />

gjordes<br />

en kartläggning<br />

av organisationen,<br />

bland annat<br />

i form av<br />

Per Lärkeryd, vd en grundlig<br />

Indexator. genomgång<br />

av lönerna.<br />

En åtgärdsplan togs fram,<br />

där rekrytering och könsbalans<br />

i arbetsgrupperna blev<br />

viktiga frågor. Man inledde<br />

med att annonsera ut alla lediga<br />

tjänster, istället för att<br />

som tidigare anställa personer<br />

som hör av sig spontant eller<br />

rekommenderas av medarbetarna.<br />

Företaget har också börjat<br />

anlita bemanningsföretag.<br />

På så sätt har man nått personer<br />

som är lämpliga och redo<br />

att prova något nytt, men som<br />

kanske inte själva skulle ha<br />

sökt en tjänst som till exempel<br />

maskinoperatör. När de fått<br />

prova jobbet som inhyrda under<br />

tre till sex månader och sedan<br />

fått erbjudande att stanna<br />

har nästan alla tackat ja.<br />

Sedan jämställdhetssatsningen<br />

inleddes har kvinnorna<br />

i Indexator blivit fler och<br />

Torbjörn Jonsson,<br />

fabrikschef, Ericsson<br />

Network Technologies<br />

i Hudiksvall.<br />

arbetsgrupperna mer blandade.<br />

Det ser Pär Lärkeryd som<br />

en konkurrensfaktor.<br />

– Jag är övertygad om att<br />

vi får ett bättre arbetsresultat<br />

med blandade grupper. Jag<br />

tror inte att kvinnor och män<br />

föds olika. Men genom livet<br />

tränas vi att vara duktiga på<br />

olika saker och ta olika ansvar.<br />

Det kan vi dra nytta av på företagen,<br />

säger Pär Lärkeryd.<br />

öppnare klimat<br />

Ericsson Network Technologies<br />

i Hudiksvall har deltagit<br />

i ett projekt med en liknande<br />

arbetsmodell. Efter en ordent-<br />

lig utbildning för ledningsgruppen<br />

gjordes en kartläggning<br />

av hela organisationen.<br />

Förutom en analys av löner<br />

gjordes även en kartläggning<br />

av vilka arbetsuppgifter kvinnor<br />

och män har. Trots att den<br />

totala andelen kvinnor i företaget<br />

är cirka 35 procent visade<br />

det sig finnas en stor skevhet<br />

på gruppnivå: Kvinnor är<br />

i majoritet inom stödjande<br />

funktioner på kontoret samt i<br />

monotona, enklare moment på<br />

fabriken. Samtidigt dominerar<br />

männen på ledande positioner<br />

och vid de största maskinerna.<br />

Under det senaste året har<br />

Det handlar om attityder<br />

Jämställdhetsarbete kan inte<br />

skötas vid sidan om. För<br />

att nå framgång måste ledningen<br />

driva frågan och våga<br />

göra en ordentlig analys<br />

av sin organisation.<br />

RESuLTAT Många företag har<br />

erfarenhet av tidsbegränsade<br />

jämställdhetssatsningar där<br />

ansvaret delegerats till enskilda<br />

eldsjälar. Sådana satsningar<br />

rinner ofta ut i sanden. Skälen<br />

varierar – eldsjälen kanske<br />

slutar, ledningen underlåter att<br />

ta nödvändiga beslut eller så<br />

trängs frågorna undan av mer<br />

akuta saker.<br />

För att satsningar på jämställdhet<br />

ska nå varaktiga re-<br />

sultat måste de drivas från ledningsnivå,<br />

enligt Christina<br />

Franzén, vd för Ledarskapsakademin<br />

och projektledare för<br />

Jämvikt. Eftersom det handlar<br />

om attityder måste ledningen<br />

visa att frågan är prioriterad.<br />

Eftersom frågorna har bäring<br />

på hela organisationen krävs<br />

beslut på högsta nivå.<br />

– Man lämnar inte över andra<br />

viktiga strategiska frågor<br />

till enskilda medarbetare.<br />

Kunskap är en förutsättning<br />

för att få riktning och kraft<br />

i jämställdhetsarbetet, enligt<br />

Christina Franzén. Framförallt<br />

behöver företagsledningen<br />

få syn på vilken relevans jämställdhet<br />

har för den egna verk-<br />

företaget satsat hårt på att<br />

skapa mer blandade arbetsgrupper,<br />

vilket till stor del<br />

uppnåtts. Torbjörn Jonsson,<br />

fabrikschef, menar att det ger<br />

ett öppnare arbetsklimat och<br />

bättre förutsättningar för utvecklingsarbete.<br />

– Jag är säker på att det ökar<br />

förmågan att vara effektiv och<br />

innovativ. Vi kan inte fakturera<br />

mera för att vi har fler kvinnor<br />

i organisationen. Men det<br />

ger mer välfungerande arbetsgrupper,<br />

vilket gör att vi kan<br />

tillverka till lägre kostnad och<br />

därmed bli mer konkurrenskraftiga.<br />

n<br />

FATIMA GRöNBLAD<br />

samheten<br />

och lönsamheten.<br />

Christina<br />

Franzén påpekar<br />

att det<br />

är en vanlig<br />

uppfattning<br />

att organisatione<strong>nr</strong>edan<br />

är jämställd.<br />

Den<br />

Christina Franzén,<br />

projektledare för<br />

Jämvikt.<br />

föreställningen ställs ofta på ända<br />

i takt med nya kunskaper.<br />

– Vi är så inne i systemet att<br />

vi har svårt att se det. Men med<br />

hjälp av kunskap kan man börja<br />

se saker. Och därmed ifrågasätta<br />

om förhållandena är rimliga.<br />

n<br />

FATIMA GRöNBLAD

Posttidning B<br />

PRESSGRANNAR<br />

Högskolan i Väst<br />

bakar ingenjörer bäst<br />

Maskiningenjörerna som utbildas i<br />

Trollhättan får landets bästa utbildning.<br />

Det anser bransch- och arbetsgivarorganisationen<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>.<br />

Det tar drygt fyra år att bli maskiningenjör<br />

på Högskolan Väst i Trollhättan….Den<br />

längre tiden beror på<br />

att studenterna är anställda på företag<br />

under tre perioder.<br />

Högskolan får 1 miljon kronor för<br />

att utveckla maskiningenjörsprogrammet<br />

och 500 000 kronor till studentstipendier<br />

Ny Teknik 21/04/08<br />

Tore Sigeman meste<br />

arbetsrättaren<br />

Självklar etta på Lag & Avtals lista<br />

över landets mest inflytelserika personer<br />

i arbetsrätt är Tore Sigeman, professor<br />

emeritus vid Uppsala universitet.<br />

De som Lag & Avtal talat med<br />

är alla imponerade av Tore Sigemans<br />

träffsäkra analys och vetenskaplighet<br />

i Laval-målet. Att jämföra olika länders<br />

arbetsrättssystem är en av hans<br />

specialiteter. Som nummer fem på listan<br />

kommer Anders Weihe, <strong>Teknikföretagen</strong>s<br />

chefsjurist.<br />

Lag&Avtal 22/04/08<br />

Jobbvarslen duggar tätt<br />

Nu slår den sämre konjunkturen direkt<br />

på jobben. Det har hänt något<br />

med konjunkturen, säger IF Metalls<br />

ordförande Stefan Löfven till TT. Vår<br />

bild är densamma. Oomtvistligt är<br />

det så, säger <strong>Teknikföretagen</strong>s chefekonom<br />

Anders Rune.<br />

Företagen märker av en svagare efterfrågan<br />

med avtryck i den svenska<br />

industrin och fler varsel som följd.<br />

Löfven får medhåll av såväl Unionens<br />

förhandlingschef Lars Bonny Ramstedt<br />

som Anders Rune.<br />

Östgöta Correspondenten/TT 16/04/08<br />

Elevers teknikintresse<br />

ska väckas<br />

Sveriges teknikföretag vill väcka ett<br />

teknikintresse hos grundskoleeleverna.<br />

Ett nittiotal skolor runt om i landet<br />

besöks och på torsdagen var det<br />

Gångvikens skola i Sundsbruks tur.<br />

<strong>Teknikföretagen</strong>s nya satsning, teknikspanarna<br />

träffade elever och gav<br />

dem till uppgift att utveckla en städapparat.<br />

Mona Skinnari var en av<br />

dem som insåg fördelarna av att ha en<br />

städapparat hemma.<br />

Sveriges Radio Västernorrland 10/04/08<br />

Avsändare: <strong>Teknikföretagen</strong>, Box 5510, 114 85 stockholm<br />

Intervjun: Erik Marklund<br />

Piteföretag världsbäst på turbo<br />

Det började med en 18åring,<br />

som trimmade<br />

motorer och vann sM i<br />

dragracing. I dag är Erik<br />

Marklund ägare till MC<br />

Xpress i Piteå, världsledande<br />

inom tekniskt<br />

avancerade turboapplikationer<br />

till ”lekfordon”.<br />

Som framgår av företagets<br />

namn gäller turbosatserna<br />

motorcyklar, men främst snöskotrar<br />

samt fyrhjulingar, en<br />

starkt växande nisch.<br />

Historien handlar om en mycket motor-<br />

och teknikintresserad ung man<br />

som trimmade motorcyklar samt slog<br />

rekord och vann dragracingtävlingar.<br />

Sporten går ut på att tävla två och två<br />

på motorcykel på 402 meter (en kvarts<br />

amerikansk mile). Först i mål går vidare<br />

till nästa heat.<br />

Erik Marklund blev svensk mästare i<br />

dragracing 1991 och fortsatte sedan med<br />

trimmade ”gatumotorcyklar”.<br />

– Turboapplikationer var min grej,<br />

säger han och förklarar hur turbokompressorn<br />

pressar in luft i motorn i stället<br />

för att luften bara sugs in av normalt<br />

tryck. Eftersom turbon drivs av motoravgaser<br />

blir verkningsgraden mycket<br />

hög.<br />

– Våra applikationer ska öka fordonens<br />

acceleration, men tekniken kan<br />

också användas av miljöskäl, säger<br />

Marklund. I dag utrustas så gott som<br />

alla dieselbilar med turbomotor för en<br />

bättre miljö.<br />

Fyrhjulingar ökar starkt<br />

MC Xpress har som enda tillverkare i<br />

Sverige nischat in sig på vad Erik Marklund<br />

kallar lekfordon. Största är turbosatser<br />

till snöskotermotorer, cirka 80<br />

procent av produktionen.<br />

– Utvecklingen satte enorm fart efter<br />

2002, då snöskotrarna började byggas<br />

med fyrtaktsmotorer, som lämpar<br />

sig mycket bättre för turbokonvertering<br />

än tvåtaktsmotorerna.<br />

15 procent av tillverkningen gäller<br />

turbosatser till motorcyklar och cirka<br />

5 procent till fyrhjulingar – ett område<br />

som är i växande och enligt Marklund<br />

så småningom kommer att bli lika stort<br />

som snöskotrar.<br />

Lilla MC Xpress med 12 miljoner i<br />

omsättning och åtta anställda är världs-<br />

ledande på sina turboapplikationer, i<br />

synnerhet till snöskotrarna. Konkurrenterna<br />

i främst Nordamerika kommer<br />

inte lika snabbt till marknaden med<br />

nya turbosatser till de nya modellerna,<br />

förklarar Erik Marklund framgången.<br />

Bland annat beroende på att MC Xpress<br />

har ett nära samarbete med tillverkare,<br />

exempelvis Yamaha och får information<br />

om nya modeller i förväg.<br />

En annan förklaring är att marknaden<br />

är förhållandevis liten med komplicerade<br />

produkter, som används under<br />

extrema förhållanden, särskilt snöskotrarna.<br />

Huvudmarknad för turbosatser till<br />

snöskotrar är utan konkurrens Kanada,<br />

dit cirka 50 procent av tillverkningen<br />

går. Sedan kommer USA och Norge och<br />

därefter Sverige, Finland, Ryssland, Island<br />

samt även Grönland. En mycket liten<br />

marknad finns även i alpländerna,<br />

en export som begränsas av hårda regler<br />

för nöjeskörning med snöskoter.<br />

Motorcykelmarknaden finns i Europa<br />

inklusive Norden och fyrhjuling-<br />

(ATV-) marknaden uteslutande i USA<br />

och Kanada, där dessa fordon är mycket<br />

stora bland annat för fritids- och familjeaktiviteter.<br />

utveckling ”in house”<br />

Omsättningen har legat på samma nivå<br />

ett par år, men förädlingsgraden ökar. I<br />

dag redovisar MC Xpress cirka 3 miljoner<br />

kronor i vinst. Man har investerat i<br />

flera avancerade fleroperationsmaskiner,<br />

bland annat CNC-styrda fräsar.<br />

– Utveckling och tillverkning sker<br />

”in house” i fabriken ute på landet en<br />

bit från Piteå. Det är nära mitt föräldrahem,<br />

berättar Erik Marklund och cirka<br />

100 meter från närmaste granne, vilket<br />

är bra när vi provkör snöskotrarna utanför<br />

lokalen.<br />

MC Xpress har lagt ut en del enklare<br />

svetsjobb i Estland och testar nu<br />

svetsning i Indonesien. Från Kina levereras<br />

bland annat avgassystem och<br />

laddluftskylare. Ett problem med outsourcing<br />

dit är att MC Xpress har så små<br />

serier, kanske 250 enheter av en viss turbosats<br />

per år när kineserna helst vill tillverka<br />

10 000 enheter.n LOTTA FORSMAN<br />

Erik Marklund<br />

Född i Piteå 1965<br />

Ärvt teknikintresset från pappan<br />

maskiningenjören<br />

Utbildning: fyraårigt tekniskt<br />

gymnasium plus ettårig utbildning<br />

Luleå tekniska högskola<br />

med i<strong>nr</strong>iktning på datorstödd<br />

maskinkonstruktion<br />

Jobb: svensk Turboteknik, sundsvall<br />

samt konstruktör ABB Plast, Piteå<br />

startade MC Xpress AB 1991<br />

Blev årets företagare i Piteå 2004<br />

Familj: Fru och tre barn, 9, 5 och 1 år.

#3 MAJ <strong>2008</strong> – Din tidning om teknik och ledarskap från <strong>Teknikföretagen</strong> direkt<br />

Ögonstyrning från Tobii<br />

vann Stora Designpriset<br />

SMART Med ögonstyrda bildskärmar och smart design har Tobii<br />

Technology lyft modern teknik till en ny och högre nivå. SIDAN 4-5<br />

Bättre könsbalans<br />

ökar produktivitet<br />

BALANS Indexator och Ericsson Network Technologies<br />

har storsatsat på ökad jämställdhet.<br />

Det ger bättre könsbalans i arbetsgrupperna,<br />

vilket ökar produktiviteten, säger Pär Lärkeryd,<br />

vd, Indexator. SIDAN 15<br />

FoTo: ANNA HåLLAMs<br />

Global konkurrens<br />

gör livet tuffare<br />

NISCH Fredrik Målberg, vd Norrahammars<br />

Mekaniska Verkstad tycker att internationell<br />

konkurrens på senare år har gjort livet tuffare<br />

för svenska leverantörer. Men allt fler har<br />

nischat in sig på specialområden där de kan<br />

hävda sig bäst. SIDAN 8 - 9<br />

’<br />

Det är ett hot mot det<br />

svenska samhället att vi har<br />

problem med att få fram välutbildade<br />

människor inom teknikområdet.<br />

MIKAEL GRODZINSKY, SAAB SIDAN 3<br />

MC Xpress i Piteå<br />

världsbäst på turbo<br />

LEKFORDON 18-åringen Erik Marklund som förr<br />

trimmade motorer, äger idag ett världsledande<br />

företag inom tekniskt avancerade turboapplikationer.<br />

SIDAN 16

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!