25.07.2013 Views

Nordkoster - Göteborgs universitet

Nordkoster - Göteborgs universitet

Nordkoster - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

lokalerna vid 1,5 möh har diabasen ett R-värde 52,8 medans den plagioklasrika<br />

gnejsgraniten visar ett R-värde på 62,1.<br />

R-värde<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

1 2 3 4 5 6<br />

21<br />

meter över havet<br />

väst<br />

Figur 12. Mätlokaler i väst respektive öst på samma mäthöjd. 1-6 är antal mätlokaler.<br />

4.2 Profilmätningar<br />

Vi undersökte även råhet på alla de mätlokaler där vi mätte R-värde och fann<br />

följande samband: att råhet ökar med höjden. Prov 1, 2 och 3 som är de högsta<br />

mäthöjderna visar störst råhet, ytan är ojämn och knagglig. Prov 22 är på 1,5 möh I väst<br />

och ytans råhet är mer slät än prov 18 som är avritat på 5 möh i samma väderstreck. I<br />

prov 25 visas en profil från en diabas. Dess råhet är mer slät, denna mätning är gjord på<br />

1,5 möh i väst och är därför mer utsatt för abrasion. I nedanstående figur 13, visas några<br />

av de profilmätningar som gjordes, dessa får exemplifiera hur de såg ut och representera<br />

vårt resultat. Vidare visas i figur 14 våra uträkningar av alla mätprofiler, där ett tydligt<br />

samband kan utläsas.<br />

öst

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!