Nordkoster - Göteborgs universitet
Nordkoster - Göteborgs universitet
Nordkoster - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Diskussion<br />
Uppgiften bestod av att pröva den hypotes vi hade. För att förstå hur landskapet har<br />
formats gjordes en litteraturstudie om Bohusläns berggrund och olika processer som<br />
påverkar. En detaljerad studie gjordes om <strong>Nordkoster</strong>s berggrund. Med hjälp av Schmidt<br />
hammaren utfördes mätningar av elasticiteten i berggrunden som visade att vår hypotes<br />
stämde. Resultatet visar tydligt på att elasticiteten minskar med höjden. Vår tanke innan<br />
vi började undersökningen var att den bergart som varit längst i dagen dvs. de högsta<br />
mätpunkterna på <strong>Nordkoster</strong> är de som är mest utsatta för vittring och har sålunda en<br />
lägre elasticitet, vilket är en funktion av bergytans vittring. Ytan som vittrat mer har en<br />
mer ojämn yta. Dessa ytor ger ett lägre mätvärde, eftersom hammarens återstuds inte blir<br />
lika stor.<br />
Schmidthammaren är användarvänlig, ger snabbt resultat och är lätt att ta med sig<br />
och passade utmärkt till vår undersökning. Med den geologiska kartan och den<br />
topografiska kartan till hands orienterade vi oss bland bergarter och höjder. Det var inte<br />
alltid enkelt att se skillnad på bergarterna och det gjordes mätningar i fel bergart vid ett<br />
tillfälle, i äldre grönsten. Vi valde ändå att ta med dessa i resultatet då en jämförelse kan<br />
vara av intresse. R-värdet i grönstenen visade att elasticiteten är lägre än i plagioklasrik<br />
gnejsgranit. Vid mätlokal 11, i plagioklasrik gnejsgranit där R-värdet var 56,9 mot<br />
mätlokal 12 där R-värde endast var 40,2, här gjordes mätningen i grönsten får vi en stor<br />
skillnad i dess egenskaper. I figur 11 visas sambandet mellan mätlokalerna och deras höjd<br />
över havet.<br />
Vid mätlokal 15 är R-värdet nere på 44,3 ett lägre värde än väntat då mäthöjden<br />
över havet är 8 meter. Detta troligtvis på grund av att på ytan där mätningarna gjordes,<br />
fanns det lav och sprickor som gett ett lägre värde. Lav och sprickbildning ökade med<br />
höjden över havet. Mätlokalerna på lägre höjd och främst på den västra sidan var<br />
”renare”. Det finns en tydlig tendens att R-värdet minskar med höjden, vi fick det lägsta<br />
värdet på den högsta punkten. Mätpunkt 1 och 2 var placerade på en rund berghäll som<br />
sticker upp ur sin omgivning och har sprickbildning. Det är de mätningar som gjorts på<br />
den högsta höjden över havet, 59 meter, R-värdet är 43 och 39,1. Mätningen vid 55 möh<br />
visar också ett lågt R-värde, 44,2.<br />
25