Nordkoster - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

av den kraft som hammaren slår mot bergytan. Detta värde är mellan 10-100 anses vara proportionellt med hårdheten som i sin tur antas vara proportionellt med graden av vittring, kommer att minska med ökad höjd och att vittringen ger en ökad råhet på bergrundens yta. Samt att jämföra om den västra sidan, som är mer utsatt för abrasion har ett annat R-värde och råhet än den östra sidan som ligger mer skyddat. 5
2 Områdesbeskrivning 2.1 Bohusläns bergrund De äldsta bergarterna som man kan hitta i Bohuslän är en serie av sedimentära bergarter (Berglund 1989 s 16-18). Dessa är bildade genom vittring av den tidigare kontinenten. Den vanligaste bergarten som bildades är gråvacka, den består ursprungligen av leriga och sandiga skikt, med inblandning av grövre material. Geologiska processer har omvandlat det mesta av denna gråvacka. Samtidigt som denna sedimentation pågick var det även vulkanisk aktivitet i området. Basisk magma trängde upp från stora djup och dels gick in som skivformade gångar i sediment dels också flöt ut som lav på havsbotten, kuddlav. Dessa bergarter dvs. gråvacka, basiska gångar och lavbergarter bildar Stora Le- Marstrandsformationen och ligger i ett stråk från Göteborg i söder och fortsätter in i Norge i norr. 2.1.1 Deformation För cirka 1700 miljoner år sedan utsattes bergrunden för en kraftig temperatur och tryckhöjning, troligen förorsakat av en subduktionszon strax väster om Skandinavien (Berglund 1989 s 18-20). En kontinent eller platta pressades mot Skandinavien och bergarterna som låg i anslutning blev kraftigt sammanpressade, en förskiffring skedde. Denna deformation ägde rum på flera kilometers djup där bergarterna utsattes för mycket höga temperaturer kanske 600°C eller mer. Detta gav upphov till en bildning av ådror, ofta tunna ljusa band som finns i gnejserna öster om Bohusgraniten. Denna kraftiga metamorfos av berggrunden är orsaken till att Bohuslän har denna typ av gnejser. Fram till för cirka 1600 miljoner år sedan bildades många nya bergarter som trängde in i de äldre gnejserna. Både basiska och sura bergarter bildades allt från gabbro till granit. Nu hade en kontinent som täckte dessa delar av Sverige bildats och det som inträffat efter detta har ”bara” modifierat utseendet och storleken av berggrunden. I anslutning till denna berggrundsbildande period inträffade en ny deformation. Den tidigare förskiffringen och ådringen veckades kraftigt, de tidigare strukturerna i berget blev kraftigt krökta från att ha varit ganska plana. På en del ställen blev det en ny förskiffring eller en ny ådring. 6
Page 1 and 2: Institutionen för geovetenskaper N
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Förord.....
Page 5: 1 Inledning Nordkoster i norra Bohu
Page 9 and 10: 2.2 Kosteröarna Kosteröarna ligge
Page 11 and 12: 10 Figur 2. Berggrundskarta över N
Page 13 and 14: 2.3.2 Abrasion Vågor, bränningar
Page 15 and 16: 3 Metodbeskrivning För att få fra
Page 17 and 18: 3.1 Schmidthammare Schmidthammaren
Page 19 and 20: 4 Resultatbeskrivning 4.1 R-värdet
Page 21 and 22: möh och R-värde 70 60 50 40 30 20
Page 23 and 24: 22 Figur 13. profilmätningar.
Page 25 and 26: Figur 15. Berggrundsyta 1,5 möh Fi
Page 27 and 28: Att jämföra värden på samma hö
Page 29 and 30: 6 Bohusläns berggrund i ett didakt
Page 31 and 32: 7 Ordlista Amfiboler Mineralgrupp s
Page 33: Skolverket. (2000): Grundskolans ku

Nordkoster - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?