Nordkoster - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Förord Vårt arbete omfattar en 5 poängs uppsats som en del i B-kursen i geografi vid Göteborgs universitet. Tillsammans med det naturgeografiska perspektivet i arbetet ligger även ett pedagogiskt inslag då vi utbildar oss till lärare. Att förstå hur vårt landskap formats genom de stora systemen som bygger upp och bryter ner, gav oss iden om att fördjupa oss i hur vittringsprocessen formar. Med hjälp av instrumenten, Schmidt hammare och profilmall gjordes en undersökning av berggrunden på Nordkoster. Vi vill tacka universitets lektor Mats Olvmo, GVC som varit vår handledare under arbetets gång. Hans kommentarer och idéer har varit till stor hjälp för vårt arbete. Vi vill även tacka doktorand Kerstin Ericson för idén att använda Schmidthammare och profilmallen. 3
1 Inledning Nordkoster i norra Bohuslän har i vårt arbete en central roll, som även tjänar att representera på vilket sätt Bohuslän har bildats och vilka naturgivna processer som formar vårt landskap. Bohuslän är ett sprickdalslandskap, vid kusten ett skärgårdslandskap, som tidigare varit nedtryckt av inlandsisen. Landhöjningen utsätter kustlandskapet för en långsam förändring, där berggrund, vittring, vind och vågor har gett kusten sitt utseende. Vår undersökning utgår från ett antagande där vi menar att bergrundens vittringsgrad ökar med höjden samt att jämföra öst och västsidans vittringsgrad för att se om den västra sidan är mer utsatt för påverkan. Med profilmätare gjordes även vid varje mätlokal en relief av bergytans råhet, för att se om råheten ökar med höjden. För att göra dessa undersökningar var vi på Nordkoster under ett par blåsiga dagar i maj-03 utrustade med Schmidthammare, profilmall, en geologisk karta, en topografisk karta och kompass. 1.1 Syfte Genom att visa på hur bergrunden påverkas av exogena processer kan vi förstå hur vår kust har formats av vittring, abrasion, erosion och landhöjning. Vi är båda lärarstudenter och kommer att undervisa i ämnet geografi i årskurs 4-9. I kursplanen för geografi finns det beskrivet vad undervisningen i ämnet skall ta upp. Elever i årskurs 9 skall erhålla kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna, därför har vi valt att i vårt arbete ge en bakgrund över hur bergrunden i Bohuslän har bildats. Nyttan med vår undersökning är att få en förståelse för hur vårt landskap har skapats och för att ge oss en grund för vår kommande lärarroll i geografi. 1.2 Frågeställning Vår hypotes är att berggrundens vittringsgrad ökar med höjden över havet och att berggrunds ytans råhet blir tydligare och ökar med höjden över havet. Vi menar att Rvärdet, det vill säga det värde som fås när man med Schmidthammare mäter återstudsen 4
Page 1 and 2: Institutionen för geovetenskaper N
Page 3: Innehållsförteckning Förord.....
Page 7 and 8: 2 Områdesbeskrivning 2.1 Bohuslän
Page 9 and 10: 2.2 Kosteröarna Kosteröarna ligge
Page 11 and 12: 10 Figur 2. Berggrundskarta över N
Page 13 and 14: 2.3.2 Abrasion Vågor, bränningar
Page 15 and 16: 3 Metodbeskrivning För att få fra
Page 17 and 18: 3.1 Schmidthammare Schmidthammaren
Page 19 and 20: 4 Resultatbeskrivning 4.1 R-värdet
Page 21 and 22: möh och R-värde 70 60 50 40 30 20
Page 23 and 24: 22 Figur 13. profilmätningar.
Page 25 and 26: Figur 15. Berggrundsyta 1,5 möh Fi
Page 27 and 28: Att jämföra värden på samma hö
Page 29 and 30: 6 Bohusläns berggrund i ett didakt
Page 31 and 32: 7 Ordlista Amfiboler Mineralgrupp s
Page 33: Skolverket. (2000): Grundskolans ku

Nordkoster - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?