FAKTA OM FISK & SKALDJUR - Svensk Fisk

Närings- och energivärde
per 100 g
sill/strömmingsfilé
Energi: 965 kj
Kcal: 230
Protein: 15,2 g
Fett: 14 g
Fettkvalitet i %:
Mättat: 23,1 %
Enkelomättat: 46,5 %
Fleromättat: 26,5 %
Fördelat på:
Omega-3 fett: 24,8 %
Omega-6 fett: 1,7 %
Omega-3 fett: 3,5 g
(Rek. dagsintag av
omega-3 fett: 2-3 g)
Fettlösliga vitaminer:
A, D
B-vitaminer: B12,
niacin, pantotensyra
Närings- och energivärde
per 100 g
Skarpsillsfilé
Energi: 965 kj
Kcal: 230
Protein: 15,2 g
Fett: 14 g
Fettkvalitet i %:
Mättat: 23,1 %
Enkelomättat: 46,5 %
Fleromättat: 26,5 %
Fördelat på:
Omega-3 fett: 24,8 %
Omega-6 fett: 1,7 %
Omega-3 fett: 3,5 g
(Rek. dagsintag av
omega-3 fett: 2-3 g)
Fettlösliga vitaminer:
A, D
B-vitaminer: B12,
niacin, pantotensyra
18.
Sill/Strömming
Clupea harengus Gästriklands landskapsfisk
Eng: Herring Tys: Hering Fra: Hareng de l’Atlantique
Sill och strömming är samma art. Det som avgör
vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr
om Kristianopel i nordöstra Blekinge kallas den
strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten
kallas den sill. Regeln är att ju lägre salthalt
desto mindre blir fisken. Strömmingen är oftast mindre
och magrare än sillen. Fisken är relativt liten och
silverglänsande med slank kropp. Sillen kan väga upp
till 1 kg och bli 49 cm lång. Vanligt i våra vatten är
att den blir 25-35 cm. Den simmar i det öppna vattnet
från ytan ned till ca 250 meters djup, i stim som
kan bli oerhört stora. Födan består av djurplankton
Skarpsill
Sprattus sprattus
Eng: Sprat Tys: Sprotte Fra: Sprat
Annat namn: Brisling
Skarpsillen är en liten sill med skarpa fjäll och precis
som sillen slank i formen med ryggfena och utan sidolinje.
Den är silverglänsande och känns igen på de
skarpa sågtandade fjällen som bildar en ”köl” på
fiskens buk. Därav smeknamnet vassbuk. Skarpsillen
kan bli upp till 20 cm lång. Vanlig storlek i våra
vatten är 12-14 cm.
Den är vanlig i Skagerrak och Kattegatt men det finns
även ett stort bestånd i Östersjön, Bottenhavet och i
Bottenviken. Skarpsillen är en stimfisk och lever på
grunt vatten ned till 150 meters djup. Födan består av
djurplankton, fisklarver och fiskyngel. Djurplankton
Sill/strömming förekommer i de blåmarkerade
områdena.
och småfisk. I Skagerrak och Kattegatt leker sillen på
hösten men i de större öppna haven finns bestånd
som leker under vinter eller vår. Ägg och yngel är
känsliga för yttre miljöförhållanden, därför varierar
beståndet mycket från år till år beroende på hur
mycket fisk som överlevt. Sillen har alltid varit en
populär matfisk och bereds på många sätt; stekt,
rökt, inlagd eller i form av surströmming. Sill är god
året om. Fiskas oftast med trål, snörpvad samt garn.
Tidigare fångades sillen nära land. Nu fiskas sill och
strömming till havs. Sillstim är mycket ”rena” fångster,
det vill säga, innehåller nästan ingen bifångst alls.
Skarpsill förekommer i de blåmarkerade
områdena.
har en dygnsvandring och skarpsillen följer med; på
natten mot ytan och under dagen mot botten. Leken
sker vid olika tidpunkter för olika bestånd av skarpsill;
i Västerhavet leker den under april-juli och i Östersjön
under mars-augusti. Äggen kläcks efter en vecka och
driver med strömmarna. Bästa säsong är under den
kalla årstiden. Fisket sker med stora redskap som
bottentrål, flyttrål, snörpvad eller landvad. Fisken
måste hållas ”instängd” ett tag, i snörp- eller landvaden
efter fångsten för att den skall hinna tömma tarmen.
En stor del av fångsten konserveras sedan hel
under handelsnamnen ansjovis eller sardin.