FAKTA OM FISK & SKALDJUR - Svensk Fisk
FAKTA OM FISK & SKALDJUR - Svensk Fisk
FAKTA OM FISK & SKALDJUR - Svensk Fisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Närings- och energi-<br />
Värde per 100 g kräftkött<br />
Energi: 296 kj,<br />
Kcal: 71<br />
Protein: 14,6 g<br />
Fett: 0,5 g<br />
Kolhydrater: 1,7 g<br />
Vatten: 82 g<br />
38.<br />
Flodkräfta<br />
Astacus astacus<br />
Eng: Noble Crayfish<br />
Tysk: Flusskreps<br />
Fra: Écrevisse<br />
Flodkräftan är en sötvattenslevande<br />
kräftart som kan liknas vid en liten<br />
hummer. Färgen är mörkt blå eller<br />
närmare svart, beroende av omgivningen,<br />
klorna är kraftiga och hela kräftan har små knottror<br />
på skalet. Flodkräftan kan bli upp till 17 cm lång men<br />
vanligtvis blir den ca 10 cm. I Sverige finns inget<br />
gemensamt minimimått för hur liten flod- eller signalkräftan<br />
får vara vid fiske. Fram till 1960 fanns endast<br />
flodkräftan i våra vatten, framför allt i landets södra<br />
och mellersta delar. Bestånden av flodkräfta decimerades<br />
genom kräftpest som infördes i Sverige i början<br />
av 1900-talet. Sedan 1969 har signalkräfta planterats<br />
ut i flera vatten för att öka på kräftbeståndet.<br />
Signalkräftan är dessvärre bärare av kräftpesten, och<br />
smittar därför flodkräftan, utan att själv bli så starkt<br />
drabbad. Restriktioner har nu införts vad gäller<br />
inplantering av kräftor i sjöar och åar. Kräftor trivs<br />
Signalkräfta<br />
Pacifastacus leniusculus<br />
Eng: Signal crayfish / Common crayfish<br />
Tys: Signalkrebs / Edelkrebs Fra: Ecrevisse de californie<br />
Signalkräftan liknar flodkräftan men har en mer<br />
grönblå färg, slätare skal och stora breda klor. I<br />
tumgreppet på de kraftiga klorna har den en tydlig vit<br />
fläck, därav namnet signalkräfta.<br />
Signalkräftan förekommer främst i landets södra och<br />
mellersta delar.<br />
på fasta bottnar och steniga stränder. De gräver<br />
gärna gångar på 0,5-3 meters djup. Kräftor äter bl a<br />
småkryp, mask, fiskyngel samt levande och döda växter.<br />
De ligger gärna gömda under dagen men blir aktiva<br />
när mörkret faller på. Kräftdjur har alla ett yttre<br />
skelett och när de växer måste de byta till ett större<br />
skal. Nyömsade kräftor är mjuka och kan varken<br />
försvara sig eller jaga byten och ligger därför gömda<br />
tills skalet har hårdnat. Kräftor parar sig när vattentemperaturen<br />
på hösten börjar närma sig 10°C. Honorna<br />
bär på ägg under buken i 8-9 månader och ynglen<br />
kläcks under maj-juli. <strong>Svensk</strong> matkultur inbjuder<br />
ofta till nykokta dilldoftande kräftor men kräftstjärtar<br />
kan också gratineras eller grillas, användas i sallader,<br />
soppor mm. Kräftor blir vid kokning röda, flodkräftan<br />
får en kraftig röd färg medan signalkräftan blir något<br />
blekröd. Kräftor fiskas med bur. I Sverige har vi<br />
också odling av både flod- och signalkräfta.