28.07.2013 Views

Utbildningskatalog Ht 12/Vt 13 & sommar-

Utbildningskatalog Ht 12/Vt 13 & sommar-

Utbildningskatalog Ht 12/Vt 13 & sommar-

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NaturveteNskap / Kurser<br />

<strong>13</strong>8<br />

<strong>Utbildningskatalog</strong> 20<strong>12</strong>/20<strong>13</strong><br />

Naturvetenskap / Kurser<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 270).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> dag del. Anm.kod SU‑51650.<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag del. Anm.kod SU‑51651.<br />

Fysik<br />

Fysikum<br />

www.fysik.su.se<br />

Ordet fysik kommer från grekiskans fysis, natur.<br />

Studiet av skeenden i naturen var fysikens<br />

ursprungliga arbetsområde. Ett exempel är observationer<br />

av himlakropparnas rörelse som på 1600-talet<br />

ledde fram till formuleringen av gravitationslagen.<br />

Inom fysiken har flera delområden vuxit fram,<br />

bl a mekanik, d.v.s. studiet av rörelse och orsak till<br />

rörelse, elektricitetslära och elektromagnetism samt<br />

vågrörelselära, som inbegriper akustik och optik.<br />

Tillsammans med termodynamiken (värmelära)<br />

utgör de den klassiska fysiken.<br />

Kvantfysikens genombrott kring sekelskiftet<br />

1900 med nya, fruktbärande idéer om energins<br />

kvantisering och materiens byggnad ledde till en ny<br />

dynamisk utvecklingsfas som fortfarande pågår.<br />

Hörnstenarna i den moderna fysiken är relativitetsteorin<br />

och kvantmekaniken. Parallellt med den teoretiska<br />

fysiken vidareutvecklades experimentalfysiken.<br />

Samspelet dem emellan ledde till nya delområden<br />

inom fysiken: atomfysik, molekylfysik, kärnfysik, elementarpartikelfysik,<br />

kondenserade materiens fysik.<br />

Fysikens utveckling är resultatet av ett fruktbart<br />

samspel mellan experiment och teori. Även om forskningen<br />

inom fysiken i dag i huvudsak är koncentrerad<br />

till den moderna fysiken, d.v.s. materiens struktur<br />

och egenskaper har den klassiska fysiken alltjämt en<br />

mycket stark ställning som grund för studier i bl a<br />

kemi, geovetenskap och tekniska ämnen samt för<br />

högre studier i fysik och teoretisk fysik.<br />

Du som vill läsa en hel fysikerutbildning kan välja<br />

två studievägar, antingen läser du det treåriga kandidatprogrammet<br />

i fysik eller läser du ett fristående<br />

kursprogram. Det senare inleds med kursen Fysik I,<br />

därefter av ca ett års matematikstudier innan kursen<br />

Fysik II. Man är sedan på samma nivå som efter<br />

två år på kandidatprogrammet.<br />

Du kan sedan söka till någon av våra tre tvååriga<br />

masterprogram i fysik vid Stockholms universitet. De<br />

är masterprogrammen i fysik, teoretisk fysik och<br />

beräkningsfysik. Litteraturen som används på fysikkurserna<br />

är oftast på engelska.<br />

gruNdNivå<br />

astrobiologi och molekyler i rymden,<br />

orienteringskurs 7,5 hp<br />

I kursen behandlas frågor som:<br />

– Hur uppstår materiens byggstenar i universum?<br />

– Hur formas planeter och planetsystem?<br />

– Hur och var bildas biomolekyler? Hur kombineras<br />

dessa till t.ex. proteiner?<br />

– Hur uppstod livet på jorden?<br />

– Vilket inflytande hade kosmiska händelser på livets<br />

utveckling?<br />

– Hur kan vi leta efter liv på andra planeter? Vilka<br />

bevis anses som tillräckliga?<br />

Grundläggande behörighet.<br />

Urval: Betyg 47%, högskoleprov 33%, högskolepoäng 20%.<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> kväll del (sep–nov). Anm.kod SU‑47527.<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> Startar ej<br />

god och dålig vetenskap,<br />

orienteringskurs 7,5 hp<br />

Vad är vetenskap? Fungerar astrologi? Kan man<br />

hitta vatten med slagruta? Är intelligent design ett<br />

alternativ till evolutionsläran? Har Big Bang inträffat?<br />

Fungerar tankeöverföring? Fungerar alternativmedicin?<br />

Kan man bygga en evighetsmaskin? Hur<br />

skiljer man vetenskap och pseudovetenskap? Det är<br />

några av frågorna som diskuteras i kursen. Föreläsarna<br />

är aktiva forskare och experter.<br />

Grundläggande behörighet.<br />

Urval: Betyg 47%, högskoleprov 33%, högskolepoäng 20%.<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> kväll del (jan–maj). Anm.kod SU‑47526.<br />

Fysik för poeter, orienteringskurs<br />

7,5 hp<br />

Detta är kursen för dig som tycker fysik verkar spännande,<br />

men som inte är lika road av matematik. Kursen<br />

presenterar idéer och koncept ur fysikens värld,<br />

särskilt den moderna fysiken med kvantmekanik,<br />

relativitetsteori, kosmologi och kaosteori. Begreppet<br />

energi presenteras och olika energislag gås igenom –<br />

påverkan på miljö och klimat glöms inte bort. Demonstrationer<br />

ingår i kursen.<br />

Grundläggande behörighet.<br />

Urval: Betyg 47%, högskoleprov 33%, högskolepoäng 20%.<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag del (mar–jun). Anm.kod SU‑47525.<br />

kvantfysikens principer 7,5 hp<br />

En introduktion till kvantfysiken med tonvikt på<br />

förståelse av de grundläggande begreppen. Den<br />

kvantmekaniska formalismen och begreppsapparaten<br />

utvecklas genom studier av enkla system<br />

som dubbelspaltexperimentet för partiklar. I kursen<br />

tas upp bl a materians våg-partikeldubbelhet, sannolikhetstolkningen,<br />

osäkerhetsrelationen, energins<br />

kvantisering och vågfunktioner.<br />

Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D (Områdesbehörighet<br />

8 med undantag för Kemi A).<br />

Urval: Betyg 47%, högskoleprov 33%, högskolepoäng 20%.<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> kväll del (nov–dec). Anm.kod SU‑47531.<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> Startar ej<br />

Fysik och genus 7,5 hp<br />

Kursen tar upp områden som lärandet av fysik,<br />

fysik i samhället och fysik som vetenskap ur ett<br />

genusperspektiv och belyser kvinnors bidrag till<br />

fältet historiskt samt mäns och kvinnors villkor inom<br />

fysik idag. Studenten ska efter genomgången kurs<br />

med utgångspunkt i genusvetenskaplig forskning<br />

kunna reflektera kritiskt kring sin egen utbildning<br />

och de sammanhang där studenten kommer att<br />

vara verksam.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande 15 hp i<br />

fysik på grundnivå.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag del (jan–mar). Anm.kod SU‑47546.<br />

Fysik i 30 hp<br />

Kursen behandlar centrala områden inom klassisk<br />

och modern fysik. Den bygger på kunskaper i<br />

matematik och fysik från gymnasiet. De kunskaper<br />

som kursen förmedlar är användbara för fördjupade<br />

studier i fysik och även för studier i andra<br />

naturvetenskapliga områden. Kursen ingår också i<br />

vissa lärarutbildningar. Kursen består av delkurserna<br />

mekanik, ellära, vågrörelselära och kvantfysik samt<br />

fysikexperiment.<br />

Särskild behörighet: Fysik B och Matematik D (Områdesbehörighet<br />

8 med undantag för Kemi A).<br />

Urval: Betyg 47%, högskoleprov 33%, högskolepoäng 20%.<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> dag hel (aug–jan). Anm.kod SU‑47530.<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> Startar ej<br />

Fysik ii 30 hp<br />

Kursen ger dig en fördjupad framställning av den<br />

klassiska fysiken, mekanik, elektromagnetism, vågrörelselära<br />

och termodynamik, som grund för vidare<br />

fysikstudier eller högre studier i t. ex. geovetenskap,<br />

kemi och många tekniska ämnen. Kursen bygger på<br />

kursen Fysik I men förutsätter också universitetsstudier<br />

i matematik innan.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Fysik I,<br />

30 hp, Matematik I, 30 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp,<br />

Matematisk analys III, 7,5 hp, och Matematisk<br />

analys IV, 7,5 hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel. Anm.kod SU‑47542.<br />

mekanik <strong>12</strong> hp<br />

Det handlar om krafter, och om hur kroppar rör<br />

sig under inverkan av dessa. Med utgångspunkt i<br />

Newtons lagar diskuteras centrala begrepp som<br />

rörelsemängd och energi, rotationsrörelse samt olika<br />

metoder att lösa mekaniska problem. Mot slutet av<br />

kursen introduceras den speciella relativitetsteorin.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik<br />

I, 30 hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel (jan–mar). Anm.kod SU‑47534.<br />

experimentella metoder i fysik <strong>12</strong> hp<br />

Kursen behandlar den experimentella metoden och<br />

omfattar både teori och experiment. Kursen ger<br />

träning i att genomföra experiment, att analysera<br />

mätdata med hjälp av statistiska, datorbaserade<br />

metoder och av presentation och dokumentation.<br />

Kunskaperna är användbara för fördjupade studier<br />

i fysik, för lärare samt för alla verksamma inom<br />

yrken där man utför analys av data med statistiska<br />

metoder.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik<br />

I, 30 hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel (mar–maj). Anm.kod SU‑47532.<br />

kvantfysikens grunder 6 hp<br />

En introduktion till kvantfysiken med tonvikt på<br />

förståelse av de grundläggande begreppen. Den<br />

kvantmekaniska formalismen och begreppsapparaten<br />

utvecklas genom studier av enkla system som dubbelspaltexperimentet<br />

för partiklar. I kursen tas upp bl a<br />

materians våg-partikeldubbelhet, sannolikhetstolkningen,<br />

osäkerhetsrelationen, energins kvantisering<br />

och vågfunktioner.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik<br />

I, 30 hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel (maj–jun). Anm.kod SU‑47533.<br />

elektromagnetism <strong>12</strong> hp<br />

Kursen ger en inledning till elektriska och magnetiska<br />

fält i vacuum och i materiella medier, elektrisk<br />

potential och elektriska strömmar, kretsteori,<br />

polarisation och magnetisering av materiella medier,<br />

Maxwells ekvationer på integral och differentiell<br />

form, skalär- och vektorpotential samt elektromagnetiska<br />

vågor.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande Matematik<br />

I, 30 hp, Linjär algebra II, 7,5 hp, Matematisk<br />

analys III, 7,5 hp, Matematisk analys IV, 7,5 hp och<br />

Mekanik, <strong>12</strong> hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel (jan–mar). Anm.kod SU‑47545.<br />

vågrörelselära och optik 10,5 hp<br />

Allmän vågrörelselära, vågekvationen; transversella<br />

och longitudinella vågor; Fourieranalys av periodiska<br />

förlopp; mekaniska vågor; elektromagnetiska<br />

vågor som lösning till Maxwells ekvationer; ljusets<br />

reflexion, brytning och dispersion; geometrisk optik,<br />

tillämpningar optiska instrument; Fresnels formler;<br />

polarisation, interferens och diffraktion, gitter och<br />

våglängdsmätning.<br />

Laborativa moment ingår.<br />

Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kursen<br />

Elektromagnetism, <strong>12</strong> hp.<br />

Urval: Högskolepoäng (upp till 225).<br />

<strong>Ht</strong> 20<strong>12</strong> Startar ej<br />

<strong>Vt</strong> 20<strong>13</strong> dag hel (mar–maj). Anm.kod SU‑47544.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!