Läs rapporten - Svenska Röda Korset

desto mindre var dessa beslut den praxis som fanns att tillgå för handläggare
och beslutsfattare på de två myndigheterna. Det Lagerqvist Veloz Roca lyfter
fram är också exempel på sådana frågor som man hoppades skulle få sin lösning
genom övergången till förvaltningsdomstolar i och med 2005 års utlänningslag,
inte minst genom skapandet av tydliga prejudikat.
Relationen mellan äldre och nuvarande praxis är inte helt självklar då det rör sig
om två skilda lagstiftningar med, framför allt, två olika instansordningar. Det
skulle kunna hävdas att vägledande beslut från Utlänningsnämnden och regeringen
inte skall ha någon betydelse för den nya lagens tillämpning just av det skälet
att det är en ny lagstiftning – att det logiska förhållningssättet är att tillämpa
principen om tabula rasa. I praktiken är detta dock inte vare sig särdeles enkelt
eller rimligt när lagstiftningarna har så många likheter och beröringspunkter
som är fallet med 1989 och 2005 års utlänningslagar. Med utgångspunkt i dessa
uppenbara likheter kan det framstå som processekonomiskt ogenomtänkt att
inte använda sig av äldre praxis som vägledning i migrationsdomstolarna; i vart
fall till dess att nya prejudikat bildats av Migrationsöverdomstolen. Det har
från Migrationsöverdomstolens sida framhållits att även om inte äldre praxis på
något sätt är bindande för rättstillämpningen finns det å andra sidan inte anledning
att fjärma sig alltför långt ifrån äldre beslut om bestämmelserna i fråga är
identiska. 27 Samma påpekande om domstolens obundenhet av tidigare praxis
kan emellertid användas till stöd för det motsatta argumentet; det vill säga att
det inte finns någonting som hindrar att Migrationsöverdomstolen skapar en
helt ny praxis i vilken det är ett självändamål att distansera sig från en tidigare,
kritiserad rättstillämpning och på detta sätt demonstrera sin självständighet
gentemot tidigare bedömningar.
2.3. Relationen mellan svensk och utländsk rätt
Utöver Migrationsöverdomstolens prejudikat och andra vägledande beslut har
även folkrätten och EG-rätten viss betydelse för hur utlänningslagen tolkas
eftersom detta är ett område där den internationella och den nationella rätten
interagerar. Det sätt på vilket svenskt rättsskipande och rättstillämpande domstolar
och myndig heter generellt sett förhåller sig till den internationella rätten
och dess regelverk vid tolkning och tillämpning av nationell rätt har således
betydelse på området. EG-rätten har som bekant generellt sett företräde före
27 Björn Berselius, då adjungerad ledamot i Migrationsöverdomstolen, numera kammarrättsråd,
dialogseminarium på Svenska Röda Korset den 5 december 2007.
alla former av nationell rätt. 28 Den internationella offentliga rätten, det vill säga
folkrätten, har formellt sett inte samma ställning.
Den internationella flyktingrätten, främst i form av Genèvekonventionen om
flyktingars rättsliga ställning (härefter FN:s flyktingkonvention), är en betydelsefull
källa vid tolkningen av olika begrepp och situationen i utlänningsrätten även
om konventionen i sig inte är direkt tillämplig i Sverige. I förarbetena till utlänningslagen
hänvisas till UNHCR:s (FN:s Flyktingkommissariat) slutsatser som
en rättskälla av betydelse för tolkningen av asyl- och utlänningsrätten. 29 Med
”slutsatser” avses de slutsatser som antagits av UNHCR:s exekutivkommitté,
det vill säga organisationens högsta beslutande och styrande organ. Dessa slutsatser
är inte i strikt mening juridiskt bindande men får anses ha politisk betydelse
och tyngd då de är resolutioner tagna med konsensus av ett formellt organ
bestående av regeringsrepresentanter, vilka är uttryckligen ansvariga för att ge
ledning och skapa konsensus i centrala frågor rörande skyddet av flyktingar. 30
Exekutivkommitténs slutsatser är trots sin formella status emellertid inte alls
lika kända som UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande
av flyktingars rättsliga ställning. 31 Handboken är den mest väletablerade
publikationen från UNHCR och används världen över vid tolkningen av
FN:s flyktingkonvention. Migrationsöverdomstolen har i ett tidigt avgörande
(18 september 2006) uttalat:
Handboken får tillsammans med andra slutsatser rörande
förfarandet, som UNHCR står bakom, anses vara viktiga
rättskällor rörande förfarandet i mål eller ärenden rörande
flyktingskap […]. 32
28 Se Ulf Bernitz och Anders Kjellgren Europarättens grunder Norstedts Juridik, Stockholm, 1999 s.
79–84 med hänvisning till mål 6/64 Costa mot ENEL.
29 Prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden
s. 94–95.
30 UNHCR Executive Committee Conclusion No. 81 (1997): […] (g) Stresses the importance of the
role played by this Committee in providing guidance and forging consensus on vital protection
policies and practices, and, in this connection, emphasizes the need for due regard to be paid
to the Conclusions of the Executive Committee […]. Se även James C. Hathaway The Rights of
Refugees under International Law Cambridge University Press, Cambridge 2005 s. 113 samt, angående
den tyngd exekutivkommitténs slutsatser faktiskt har i praktiken, Guy Goodwin-Gill och
Jane McAdam The Refugee in International Law 3 uppl. Oxford University Press, Oxford 2007
s. 215–217.
31 UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga
ställning Norstedts Juridik, Stockholm, 2001.
32 UM 122-06 (MIG 2006:1) s. 3. Se även UM 230-06 (MIG 2006:7) i vilket principen bekräftas.
- 22 - - 23 -