Läs rapporten - Svenska Röda Korset

sig från ett lands myndigheter eller från en enskild aktör och vara allvarliga
utan att nå upp till den grad som krävs för att flyktingparagrafen eller skyddet
mot tortyr skall vara tillämpligt. 100 Regeringen framhöll att avsikten med den
nya formuleringen inte var att inskränka möjlig heterna att få uppehållstillstånd
jämfört med 1989 års lagstiftning och därtill hörande praxis. 101
3.3.3.2. Uppehållstillstånd på humanitär grund
Utlänningslagstiftningen ger visst utrymme för att bevilja en person uppehållstillstånd
av humanitära skäl. I 1989 års lag fanns denna möjlighet dels i 2 kap.
4 § första stycket 5, dels i bestämmelsen om ny ansökan om uppehållstillstånd
enligt 2 kap. 5 b §. Vad ”humanitära skäl” innebär är inte preciserat i lagtexten
utan har definierats genom praxis och olika förarbetsuttalanden, något som
skapade osäkerhet om vilka krav som ställts för att uppehållstillstånd skall kunna
beviljas på humanitär grund. 102 Tillståndsgrunden ”humanitära skäl” utsattes
tidvis för hård kritik, då det upplevdes av såväl sökande som andra aktörer
att praxis successivt hårdnade. 103
Regeringen föreslog på grund av detta att begreppet humanitära skäl skulle utmönstras
ur utlänningslagstiftningen och att grunden synnerligen ömmande omständigheter
skulle användas istället för situationer som inte omfattas av någon
av huvudgrunderna för uppehållstillstånd då denna formulering ”bättre svarar
mot karaktären av undantagsbestämmelse”. 104 Regeringen ville att bestämmelsen
tydligt skulle ange de situationer i vilka en person som inte kan få tillstånd
på grund av skyddsskäl eller anknytning ändå kan beviljas uppehållstillstånd.
Den föreslagna 5 kap. 6 § löd på följande sätt:
6 § Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd
beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av
utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande
omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid
bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälso tillstånd,
anpassning till Sverige och situation i hemlandet.
Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om
de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och
tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.
100 Id.
101 Prop. 2004/05:170 s. 178.
102 Prop. 2004/05:170 s. 184.
103 Se exempelvis Eva Norström I väntan på asyl Borea, 2004.
104 Uppehållstillstånd av humanitära skäl behandlas i prop. 2004/05:170 s. 184–195.
5 kap. 6 § är enbart tillämplig på personer som befinner sig i Sverige. Vid prövningen
skall en samlad bedömning göras av omständigheterna i ärendet för att
avgöra om personen i fråga bör tillåtas stanna. Detta innebär att omständigheter
som inte var för sig är tillräckliga för ett uppehållstillstånd sammantagna
kan ligga till grund för ett sådant. De skäl som åberopas skall vara av personlig
art och gälla situationen i Sverige i relation till situationen i hemlandet. Fysisk
eller psykisk sjukdom är skäl som lyfts fram som exempel på synnerligen ömmande
omständigheter i förarbetena till 2005 års utlänningslag, vilket är en
tydlig fingervisning om bestämmelsens inriktning. 105 I propositionen påpekas
dock att det inte är möjligt att ge en uttömmande uppräkning av alla de omständigheter
som kan beaktas vid en samlad bedömning. 106 Av själva bestämmelsen
framgår också att vid bedömningen skall särskilt beaktas den sökandes
hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.
I fråga om tillämpningen av 5 kap. 6 § framhålls i förarbetena att regeln skall
tillämpas restriktivt och att den skall ses som en undantagsbestämmelse. 107 Redan
av själva formuleringen ”synnerligen” framgår att de situationer i vilka bestämmelsen
skall kunna tillämpas är relativt sett få, något som ifrågasattes av
flera remissinstanser. 108 Enligt lagstiftarens mening är dock skrivningen i 5 kap.
6 § en kodifiering av redan gällande praxis och innebär inte en inskränkning av
möjligheterna att få stanna av denna typ av skäl. 109 Den stora förändringen ansågs
av lagstiftaren snarare ligga i att de så kallade politisk-humanitära skälen
flyttats över till skyddsparagrafen där de hör bättre hemma och i att bestämmelsen
preciserats. Vidare lyfts barnperspektivet fram tydligare i den nya bestämmelsens
andra stycke, i vilket det stadgas att om frågan rör barn behöver
de omständigheter som kan ligga till grund för uppehållstillstånd inte vara av
samma allvar eller tyngd som när det gäller vuxna personer.
I remissvaren diskuterades frågan om de humanitära skälens vara eller icke vara
ingående. Flera instanser uttryckte farhågor om att asylbegreppet och rätten
till skydd riskerade att överskuggas av grunden humanitära skäl, att förslaget
inte skulle resultera i något annat än en kodifiering av en redan tveksam praxis
samt att bestämmelsen var för otydligt formulerad. 110 Det kan noteras att de
105 Prop. 2004/05:170 s. 187.
106 Ibid.
107 Se not 104.
108 Prop. 2004/05:170 s. 280f 2006.
109 Se Wikrén & Sandesjö s. 199.
110 Se redovisning av remissvar i prop. 2004/05:170 s. 184–195.
- 38 - - 39 -