Läs rapporten - Svenska Röda Korset

4.2. Praxis från regering och Utlänningsnämnd
4.2.1. Skyddsskäl
De vägledande beslut från regeringen och Utlänningsnämnden rörande skyddsskäl
som undersökts inom ramen för detta projekt handlar främst om the benefit
of the doubt, intern väpnad konflikt, inre flyktalternativ och flyktingskap sur
place. Urvalet förklaras i rapportens första kapitel.
Inre väpnad konflikt
I Utlänningsnämndens praxissamling finns två vägledande avgöranden i vilka
frågan om intern väpnad konflikt är central. Intern (eller, som det benämns i 3
kap. 3 § första stycket 2 i 1989 års utlänningslag, inre 147 ) väpnad konflikt innebär
att konflikten inte är internationell; det vill säga inte involverar flera olika stater
och pågår enbart på ett lands territorium. Konflikten skall även vara av en viss
intensitet och omfattning; ett rekvisit vars betydelse diskuteras nedan. I 3 kap.
3 § första stycket 2 anges att en person skall betraktas som skyddsbehövande i
övrigt om han lämnat det land han är medborgare i på grund av en yttre eller
inre väpnad konflikt.
Det första praxisbeslutet i frågan, UN 357-98, handlar om Sierra Leone. Den
sökande hade fått ett tidigare uppehållstillstånd upphävt på grund av falska
uppgifter om sin identitet. Mannen gav därefter in en ny ansökan i sin rätta
identitet i vilken han åberopade den konflikt i Sierra Leone som utlösts efter en
statskupp i maj 1997. Statskuppen hade således inträffat efter det att mannen
kommit till Sverige. Utlänningsnämnden konstaterade att situationen i Sierra
Leone förblivit instabil efter statskuppen och att ”[…] läget […] är för närvarande
närmast kaotiskt”. 148 Mot den bakgrunden ansåg Utlänningsnämnden att
det fanns skäl att betrakta den sökande som skyddsbehövande enligt dåvarande
3 kap. 3 § första stycket 2 UtlL. Bestämmelsen fanns således vara tillämplig även
för en situation som uppkommit efter det att den sökande lämnat landet. Utlänningsnämnden
gör inte någon mer ingående bedömning än det konstaterande
som refereras ovan och refererar inte uttryckligen till begreppet intern väpnad
konflikt.
Det andra beslutet som berör begreppet intern väpnad konflikt diskuteras är ett
regeringsbeslut från 2004 (reg. 99-04) rörande två asylsökande från Tjetjenien.
Utlänningsnämnden överlämnade ärendet till regeringen dels då ärendet hade
147 I utlänningslagen används begreppet inre väpnad konflikt. Det humanitärrättsliga begreppet är
dock intern väpnad konflikt och därför används även detta i texten. ”Intern” har också använts i
praxis. Betydelsen av de två orden är identiska.
148 UN 357-98 s. 2.
betydelse för Sveriges relation till främmande makt, dels då frågan om uppehållstillstånd
i detta fall kunde få betydelse för bedömningen av andra asylsökande
tillhörande samma grupp och med snarlika skäl. Detta beslut är det
mest utförligt formulerade av de få som ingår i äldre praxis om denna fråga
och det är också detta avgörande som Migrationsöverdomstolen har använt sig
av i sin senare tolkning av begreppet. 149 De sökande åberopar skyddsbehov på
grund av den allmänna situationen i Tjetjenien och den pågående konflikten.
Ingen av de sökande hade varit politiskt aktiva eller deltagit i striderna. De
ansåg sig inte kunna återsändas vare sig till Tjetjenien eller till någon annan
del av Ryssland. En av de sökande hade gjort sig skyldig till brott och dömts till
dagsböter vid flera tillfällen.
I sin bedömning konstaterade regeringen inledningsvis att situationen i
Tjetjenien var osäker och svår samt att allvarliga övergrepp mot de mänskliga
rättig heterna förekom. Regeringen ansåg dock inte att de asylsökande hyste en
sådan välgrundad fruktan för förföljelse som kunde ligga till grund för flyktingstatus
eller för skydd som skyddsbehövande i övrigt enligt dåvarande utlänningslagens
3 kap. 2 § första stycket 1 rörande dödsstraff, tortyr eller annan
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Regeringen gick sedan vidare till att diskutera huruvida situationen utgjorde en
intern väpnad konflikt enligt den dåvarande lagen. I diskussionen hänvisades
till att en intern väpnad konflikt i folkrättslig mening kännetecknas av:
[…] stridigheter mellan en stats väpnande styrkor och andra
organiserade väpnade grupper. Dessa stridigheter måste vara
av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som
inre oroligheter eller som endast utgör sporadiska eller isolerade
våldshandlingar. Vidare måste de väpnade grupperna ha ett visst
mått av territoriell kontroll vilket tillåter dem att utföra militära
operationer. […] Vid tillämpningen av bestämmelsen finns det
utrymme för både en snävare och vidare tolkning av begreppet
inre väpnad konflikt än den strikt folkrättsliga definitionen. En
avgörande faktor för tolkningen av begreppet i samband med
tillämpningen av nämnda bestämmelse i utlänningslagen måste
bl.a. vara hur civilbefolkningen drabbas. Konflikten kan vara så
intensiv att ett återsändande till den asylsökandens del av landet
framstår som otänkbart, samtidigt som möjligheter saknas att
sända sökanden till en annan landsdel, se prop. 1996/97:25 s. 99.
Avsikten med 3 kap. 3 § första stycket 2 UtlL är bl.a. att erbjuda
skydd i sådana situationer.
149 Se UM 23-06 (MIG 2007: 9) samt diskussionen i kapitel 5 och 7.
- 50 - - 51 -