Läs rapporten - Svenska Röda Korset

ett antal avgöranden slagit fast att mänskliga rättigheter är en del av de allmänna
rättsgrundsatser som domstolen skall värna om och att dessa principer
är bindande för såväl EG-domstolen som nationella domstolar. Detta gäller
oavsett om principerna finns uttryckta i den skrivna EG-rätten. 41
Det är i sammanhanget mycket viktigt att skilja på rättskällor och källor till
information; en distinktion som inte alltid tydliggörs tillräckligt. En rättskälla
är en skriven eller oskriven källa till vad rätten består av och hur den skall tolkas.
En informationskälla ger kunskap om exempelvis förhållandena i ett visst
land eller olika parters ställningstaganden men kan inte på samma sätt användas
som stöd i en rättslig argumentation.
Det kan diskuteras om det finns rättskällor i folkrätten utöver dem som räknas
upp i artikel 38. Exempel på sådana skulle kunna vara ställningstaganden av
mellanstatliga organisationer (exempelvis FN, EU och OSCE) i olika frågor,
FN-praxis såsom resolutioner samt uttalanden från olika FN-organ som
exempelvis UNHCR och FN:s Tortyrkommitté (CAT); så kallad soft law. 42 Även
ställningstaganden av icke-statliga organisationer och vad man kan benämna
som ”sådana organisationers manifesterade rättsövertygelse i det internationella
samfundets arbete” skulle kunna vara en ny rättskälla inom kategorin soft
law. 43 Detta kräver dock att staterna beaktar olika icke-statliga organisationers
ståndpunkter och att de därigenom vinner acceptans. 44 Ett område där en organisation
har en särställning i fråga om tolkning, övervakning och främjande av
folkrätten är den internationella humanitära rätten. Den Internationella Rödakorskommittén
(ICRC) har ett uttalat mandat att övervaka rättens efterlevnad
och utveckling. 45 Detta mandat, tillsammans med den ”hybridposition” ICRC
har som ett mellanting mellan en mellanstatlig och ickestatlig organisation och
det faktum att ICRC av de fördragsslutande staterna anförtrotts ansvaret för
Genèvekonventionerna, är tungt vägande argument för att ICRC:s tolkningar
av den humanitära rätten skall tillmätas betydande vikt. Detta även om de inte
konstituerar en rättskälla i strikt bemärkelse enligt artikel 38 i Internationella
domstolens stadga. 46
41 Se Strömholm s. 387. Strömholm hänvisar till mål 4/73 Nold v. Commission [1974] ECR 491 i
vilket det slås fast att EG-rätt som strider mot mänskliga rättigheter är ogiltig.
42 Bring och Mahmoudi s. 26.
43 Ibid.
44 Id.
45 Se artikel 5 i Internationella Röda Korsrörelsens Stadga. Angående Stadgans juridiska status, se
François Bugnion “Red Cross Law” International Review of the Red Cross (31-10-1995) No 308,
p. 491–519. Bring och Mahmoudi s. 188.
46 Se Buignon som ovan not 45.
En konsekvens av det svenska dualistiska systemet är att svenska domstolar
eller myndigheter inte kan underlåta att använda sig av gällande svensk lag genom
att hänvisa till en internationell konvention som de menar har en annan
innebörd. Däremot skall domstolar och myndigheter använda sig av så kallad
fördragskonform tolkning, vilket innebär att nationell lagstiftning skall tolkas
med utgångspunkt i statens konventionsåtaganden. 47 Domstolar och myndigheter
skall vidare presumera vid tolkningen att nationell rätt är förenlig med
internationell rätt. Då fler än en tolkning kan göras av en författning skall det
alternativ som är förenligt med de internationella åtagandena väljas. Fördragskonform
tolkning är dock inte användbar om en nationell författning uppenbart
står i konflikt med en internationell konventionstext. 48 Skulle så vara fallet
bör rimligtvis den nationella lagstiftningen ändras för att inte stå i strid med
statens åtaganden som part till konventionen. 49
2.4. Sammanfattande ord
Prejudikat, vägledande beslut, EG-rätt, folkrätt och allmänna rättsgrundsatser
har som påpekats ovan alla mer eller mindre stor inverkan på hur utlänningsrätten
skall tolkas och tillämpas. Migrationsöverdomstolens prejudikat har i
praktiken fått en stark ställning i den nuvarande instans- och processordningen
då utlänningslagen i sig inte är påfallande detaljerad i sin utformning. Detta
blir tydligt inte minst i definitionen av olika begrepp. Exempel på detta är ”inre
väpnad konflikt” i 4 kap. 2 § första stycket 2 och ”synnerligen ömmande omständigheter”
i 5 kap. 6 §. Ledning söks därför dels i förarbetena, dels i Migrationsöverdomstolens
domar. Även om betydelsen av rättspraxis naturligtvis
inte är något som enbart gäller utlänningslagstiftningen blir Migrationsöverdomstolens
uttalanden därför av stort intresse då domstolen tillkom med det
uttalande syftet att bidra till en tydligare rättstillämpning. I vilken mån detta
uppfyllts är en av de frågor som diskuteras i följande kapitel.
47 Se Bring och Mahmoudi s. 45 och s. 181.
48 Bernitz och Kjellgren s. 78 f, Bring och Mahmoudi s. 45–57.
49 Enligt Wienkonventionen om traktatsrätt (artikel 26) så är varje i kraft varande traktat bindande
för dess parter och skall ärligt fullgöras av dem.
- 26 - - 27 -