Läs rapporten - Svenska Röda Korset

enlighet med sitt uppdrag – förslag på ändringar i lagförslaget men framhöll
att även om riksdagen skulle välja att inte följa yttrandet vore det lämpligt att
senarelägga reformen ytterligare ett år för att säkerställa dess genomförande på
bästa möjliga sätt. 79
3.3. Proposition 2004/05: 170 Ny instans-
och processordning i utlännings- och
medborgarskapsärenden
3.3.1. Inledning
Den 26 maj 2005 lade regeringen fram den av Lagrådet så kritiserade propositionen
till riksdagen. I regeringens motivering till varför en ny lagstiftning föreslogs
angavs framför allt fram följande skäl: nödvändigheten av en mer öppen asylprocess
med ökade möjligheter till muntlig förhandling och insyn i processen,
att asylprocessen bör vara en tvåpartsprocess där överprövningen sker i domstol
samt att de långa väntetiderna inom asylprocessen tvunget måste kortas. 80 Det
övergripande syftet var att skapa en större tilltro till processen än tidigare. Dessa
skäl var i stort sett desamma som framförts sedan 1997. Den nya lagstiftningen
motiverades med att dessa förändringar skulle innebära så omfattande ändringar
att det inte var möjligt att arbeta in dem i den befintliga lagstiftningen utan att
dess överskådlighet skulle gå förlorad. 81 Det hävdades också att ”[…] förtroendet
och tilliten till Utlänningsnämndens beslut […] minskat och det har [därför] bedömts
önskvärt att överprövningen sker i domstol.” 82 Som en brasklapp påpekade
dock regeringen att utlänningslagstiftningen är ett dynamiskt rätts område
som starkt påverkas av harmoniseringsarbetet inom EU och att ytter ligare
ändringar och tillägg till den befintliga lagstiftningen därför var att vänta. 83 Ett
sådant tillägg, aviserat redan i propositionen, var att personer som förföljs på
grund av sitt kön eller sin sexuella läggning skulle beviljas flykting status såsom
föreslagits i SOU 2004:31 Flyktingskap och könsrelaterad för följelse. 84 Även implementeringen
av EG-direktiv (2004/83/EG) om miniminormer för när tredjelandsmedborgare
eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som
personer som av andra skäl behöver internationellt skydd som om dessa personers
rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, det så kallade skydds-
79 Ibid s. 13.
80 Prop. 2004/05: 170 s. 105.
81 Prop. 2004/05: 170 s. 104.
82 Prop. 2004/05: 170 s. 105.
83 Prop. 2004/05: 170 s. 104.
84 Ang. SOU:n, se avsnitt 3.4.3.
grundsdirektivet, angavs även det som en orsak till kommande förändringar i
den föreslagna lagstiftningen. 85 Den nya utlänningslagen föreslogs träda i kraft
den 31 mars 2006.
3.3.2. Ny instans- och processordning
Förslaget om en ny instans- och processordning innebar att beslut om uppehållstillstånd,
liksom tidigare, normalt meddelas av Migrationsverket som
första instans (5 kap. 20 §). Överprövning av Migrationsverkets beslut sker i
migrationsdomstolar (14 kap. 3 §), med en Migrationsöverdomstol som högsta
instans (16 kap. 9 §). Migrationsdomstolarna placerades vid länsrätterna
i Stockholm, Göteborg och Malmö och Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten
i Stockholm (16 kap. 1 §). 86 Instansordningen avviker i och med att
Regeringsrätten inte inkluderas från vad som i allmänhet gäller i förvaltningsprocessen,
det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. 87 I mål som
kan få stor principiell betydelse får målet, eller viss fråga i målet, avgöras av
Migrationsöverdomstolen i förstärkt sammansättning (16 kap. 3 §). För att ett
mål skall kunna prövas i Migrationsöverdomstolen krävs prövningstillstånd. 88
I propositionen betonas att tyngdpunkten vid prövningen i utlänningsärenden
enligt utlänningslagen skall ligga i första instans. 89 Migrationsverket är en
förvaltningsmyndighet vilket innebär att de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen
(1986:223) och allmänna förvaltningsrättsliga principer gäller
vid Migrationsverkets handläggning av ärenden. Enligt förvaltningslagens 3 §
första stycket gäller dock inte lagens bestämmelser om det finns en avvikande
bestämmelse i en annan lag eller förordning. Sådana särskilda bestämmelser
om handläggning finns i utlänningslagens kapitel 13.
Förfarandet hos Migrationsverket skall även enligt den nya utlänningslagen
vara ett enpartsförfarande. Detta innebär att den enskilde sökande står som
ensam part inför en myndighet som både utreder och fattar beslut. De dubbla
85 Se utredningens betänkande i SOU 2006:6 Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning
av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande.
86 Detta eftersom dessa domstolar av regeringen bäst ansågs uppfylla de krav som bör ställas på en
domstol som skall handlägga denna typ av mål (framför allt flexibilitet, stabilitet och storlek).
Prop. 2004/05: 170 s. 110.
87 Lagrådet var kritisk mot denna ordning. Se Lagrådets yttrande över lagrådsremiss den 17
mars 2005, Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-09, s. 4–12, särskilt s. 9 jämfört med
Lagrådets yttrande över lagrådsremiss den 6 juni 2002, s. 45 f. Lagrådet var inte övertygat om att
prejudikatfunktionen enligt den nya ordningen ens på längre sikt skulle komma att bli tillräckligt
effektiv för att svara mot det just på utlänningsrättens område stora behovet av vägledande
avgöranden.
88 Se kapitel 2.2.
89 Prop. 2004/05:170, s. 153.
- 34 - - 35 -