2003–2004 - Byggnadshyttan på Gotland

More documents

Recommendations

Info

BESTÄNDIGHETSPROBLEM FÖR KALKPUTS avskilda luftporer som inte fylls med vatten under normala omständigheter, t.ex. kraftigt regn. De kan då utgöra ett utrymme där vattnet kan expandera i samband med ombildandet till iskristaller vid frysning. På så sätt kan spänningarna tas upp inuti materialet istället för att materialet skall sprängas sönder vid frost. 24 För att veta hur skador skall undvikas gäller således att alla inblandade i puts- restaureringar känner till såväl materialets, blandningens och hantverkets inverkan på porstrukturen som porstrukturens betydelse vid frostsprängning. Hantverkets betydelse för beständigheten En hantverkare har många möjligheter att påverka hur den slutliga putsen kan komma att se ut, både till yttre och inre struktur. Erfarna hantverkare kan se stora skillnader på beständigheten hos putsen beroende på hur de agerat i olika arbetsmoment. En undersökning har påbörjats för att öka förståelsen för hantverkets olika moment och hur de påverkar kalkputsen. Genom att kartlägga hantverkets inverkan kan även en förståelse skapas för varför kalkputs ofta fryser ned enligt ett visst mönster. Idag arbetar många hantverkare på liknande sätt oavsett om de putsar med kalkcementbruk eller kalkbruk. För kalkcementbruk gäller att ytan måste bear- betas medan bruket ännu är relativt mjukt medan motsatsen gäller för kalkbruk. Genom att vänta med att bearbeta kalkputsytan till bruket har satt sig kan materialet påverkas på en rad positiva sätt. Efter att putsbruket har applicerats på en yta finns en rad faktorer som påverkar hur det hårdnar initialt. Tiden från det att bruket applicerats på en yta till att det styvnar beror bland annat på kemiska reaktioner i bindemedlet, sugförmågan hos underlaget, vädrets inverkan på torkning m.m. Den undersökning som presenteras här handlar framförallt om tidpunkten för ytbearbetningen av putsbruket, en jämförelse mellan materialets struktur sedan ytan bearbetats kort tid efter det att bruket applicerats, medan det ännu är mjukt och färskt, jämfört med en bearbetning sedan bruket satt sig. Skador vanliga på släta kalkputsytor Det är alltför vanligt att släta kalkputsytor skadas av frostsprängning. Vid närmare granskning av dessa ytor syns ofta ett hårdare skal av kalk i ytan. Bakom detta skal finns ett sandigt lager som i vissa fall saknar bindemedel. De frostskador som upp- kommer leder ofta till att just yttersta skalet faller ned på det sätt som bilderna till höger visar.
Yttersta skiktet av putsen faller ofta ned vid frostsprängning. Norrlanda kyrkas torn, sydfasaden. Putsen reparerades av Byggnadshyttan i oktober 2001. BESTÄNDIGHETSPROBLEM FÖR KALKPUTS Vanlig skadebild för kalkputs där yttersta delen av putsen är ett hårt kalkskal som har dålig vid- häftning till underliggande material. Genom att studera vad som händer när en kalkputs bear- betas i färskt respektive styvt tillstånd, syns tydligt att ovanstående kalkputs har bearbetats i ett färskt tillstånd. Exemplet är hämtat från Linde kyrka, tornets västfasad. Putsningen utfördes som beredskapsarbete 1973 – 74 i regi av AMS’ platskontor i Visby. Foto Kristin Balksten. 25
Page 1 and 2: Byggnadshyttan på gotland 2003-200
Page 3 and 4: Förord Håkan Lindkvist Stiftelsen
Page 5 and 6: FÖRORD Byggnadshyttan är en stift
Page 7 and 8: Så kom världskriget. Turismen dä
Page 9 and 10: Håkan Lindkvist STIFTELSEN BYGGNAD
Page 11 and 12: VERKSAMHET 2003 - 2004 utbildningen
Page 13 and 14: VERKSAMHET 2003 - 2004 Vid restaure
Page 15 and 16: VERKSAMHET 2003 - 2004 och ett par
Page 17 and 18: VERKSAMHET 2003 - 2004 Tofta repare
Page 19 and 20: VERKSAMHET 2003 - 2004 I Visby har
Page 21 and 22: »Öppen restaurering« VERKSAMHET
Page 23: Kristin Balksten BESTÄNDIGHETSPROB
Page 27 and 28: Undersökning av bearbetningstidens
Page 29 and 30: Tunnslip 10 a överst t.v, uppvisar
Page 31 and 32: Johan Knutsson AXEL HERMAN HÄGGS R
Page 33 and 34: estaureringens genomförande Dalhem
Page 35 and 36: Bild 5. En av 1230-talets glasmåln
Page 37 and 38: 3 taflor Uppståndelsen, Kvinnorna
Page 39 and 40: eftervärldens dom AXEL HERMAN HÄG
Page 41 and 42: AXEL HERMAN HÄGGS RESTAURERING AV
Page 43 and 44: Vid sidan av dessa båda huvudsakli
Page 45 and 46: Bild 13. Predikstolsdörrens krön
Page 47 and 48: Det är alltså inte lätt att plac
Page 49 and 50: Bild 17. I det omfattande bildprogr
Page 51 and 52: Strävan efter enhetlighet har ocks
Page 53 and 54: Men i mönster och motiv saknas den
Page 55 and 56: Den inre restaureringen av Dalhem k
Page 57 and 58: av en gulgrön bakgrundsfärg i del
Page 59 and 60: I det rektangulära fältet under p
Page 61 and 62: fästes mot underlaget. Bakgrunden
Page 63 and 64: Ljusredskap Vid Häggs restaurering
Page 65 and 66: K alkbrukets vara eller inte vara
Page 67 and 68: Kyrkorna skall repareras med tradit
Page 69 and 70: Medeltida murslev från Havdhem kyr
Page 71 and 72: Linde kyrka. Fotograf okänd, trol.
Page 73 and 74: Gothem kyrka. Foto förf. 2005. bes
Page 75 and 76:
delar) och sanden en något mer fin
Page 77 and 78:
KALKBRUK OCH KYRKOUNDERHÅLL Träku
Page 79 and 80:
underhållssituationen i stort elle
show all

2003–2004 - Byggnadshyttan på Gotland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?