2003–2004 - Byggnadshyttan på Gotland

Undersökning av bearbetningstidens inverkan på kalkputs
Totalt har 32 provytor tillverkats med syftet att studera effekten av bearbetningstiden,
dvs. tidpunkten för ytbearbetning av putsbruket efter det att det applicerats. Till detta
har våtsläckt samt torrsläckt kalk blandats tillsammans med sand i volymförhållande
1:2 samt 1:3. Bruket har platsblandats i planblandare under ca 30 minuter.
Ytorna har bearbetats med fyra olika verktyg (se bild på motstående sida) vilka
ger fyra olika bearbetningstekniker; snutskurning, brädrivning, glättning samt
slevdragning. Fyra tekniker valdes för att visa om någon bearbetningsteknik är mer
känslig för bearbetningstiden än någon annan.
Totalt har åtta provytor skapats av varje bruksblandning. Varje bearbetningsteknik
har använts både när bruket varit färskt och när det satt sig. På grund av torknings-
förhållandet som rådde vid tillverkningstillfället skiljer det 20 – 30 minuter mellan
bearbetningarna av de olika ytorna.
Vid snutskurning och brädrivning är det möjligt att använda ett högt tryck på
verktygen. Vid glättning används sidan på sleven för att skapa en slät yta. Vid slev-
dragning används kanten för att skapa en avdragen rå yta. Notera att både snut-
brädan och tungsleven har konvexa ytor.
Observationer från provytornas tillverkning och slutliga utseende
När en kalkputsyta torkar till bildas ofta stora sprickor synliga i ytan. Om ytan
bearbetas efter att bruket har satt sig så har dessa sprickor redan uppkommit och de
kan arbetas ihop igen. Det går även att använda ett hårdare tryck på verktyget när
bruket har satt sig. Bearbetningen påverkar både hur homogent och hur kompakt
materialet blir i slutändan. För samtliga ytor som bearbetats efter att de satt sig gäl-
ler att de stora sprickorna har arbetats samman.
Då putsytan har bearbetats innan den har satt sig, när bruket ännu är färskt,
uppkommer de stora sprickorna efter att ytan redan är färdigbearbetad vilket inne-
bär att de blir kvar väl synliga i ytan. I de 16 ytor som bearbetats i färskt tillstånd
finns en del stora sprickor väl synliga.
BESTÄNDIGHETSPROBLEM FÖR KALKPUTS
I samtliga 16 ytor som bearbetats i färskt tillstånd syns en tydlig kalkfilm på
ytan, vilket ger ytan både annorlunda färg och struktur. För de snutskurade, bräd-
rivna och glättade ytorna finns denna kalkfilm fläckvis som ett skal av kalk i ytan,
vilket märks som tunn bomputs. Det är ett fenomen som också kan noteras när
ett prov tas ut från ytan. Tätt bakom kalkfilmen finns ett sandigt lager som gör
att ytskiktet lätt separeras från resten. På de fasadytor där putsen bearbetats efter
27